Metsästäjäliitto edellyttää muutosta susipolitiikkaan

Metsästäjäliitto käynnisti keväällä 2017 toimet aktiivisen susikannan hallinnan mallin luomiseksi. Pitkän aikavälin tavoitteena on siirtää susi Suomessa luontodirektiivin liitteestä IV liitteeseen V Baltian maiden ja poronhoitoalueemme tapaan. Komissio sai parlamentilta toimeksiannon selkeyttää liitesiirtoihin liittyvää menettelyä, mikä on merkittävä avaus, joka saatiin aikaan tehokkaalla edunvalvonnalla. Metsästäjäliitto on tehnyt ja tekee työtä EU-tasolla asian mahdollistamiseksi.  Liitemuutoksella haetaan selkeyttä lupapolitiikkaan ja paikallisten olojen huomiointiin -kestävyyden vaarantumatta. Metsästäjäliitto hakee käytännöllisiä ratkaisuja kansalliseen tilanteeseemme nykyisen asetuksen päättyessä tänä vuonna.

Metsästäjäliitto on toiminut sillanrakentajana susiasiassa tiivistäen yhteistyötä eri sidosryhmien kanssa. Liitto on työskennellyt aktiivisesti eri osapuolia tyydyttävän kanta-arvion muodostamiseksi ja aiemman kannanhoitosuunnitelman mukaisten toimien edistämiseksi. Tavoitteena on, että Suomessa on elinvoimainen susikanta, jota hallitaan joustavasti metsästyksen keinoin haittojen pitämiseksi hyväksyttävän suuruisina.

Metsästäjäliitto muistuttaa, että susikannan hoitoon liittyvä politiikka ei ole yksin metsästyksellinen asia, vaan yhteiskuntaa koskettava, koska siihen liittyviä näkökulmia ovat esimerkiksi kotieläinvahingot, kuntien ja yksityisten kansalaisten järjestämät susialueiden ylimääräiset koulukyydit, riskit asutusalueilla liikkuvista eläimistä ja mm. SRVA-toiminnan hankaloituminen yleisine turvallisuuskysymyksineen.
Metsästäjäliiton -ja myös EU:n - tavoitteena on huomioida paikalliset ihmiset ja sosiaalinen kestävyys susikannan hoidossa.

Suomen Riistakeskus hylkäsi lupahakemukset

Kannanhoidollinen metsästys päättyi toissa vuonna. Nykyinen vahinko- ja sosiaalisin perustein myönnettäviin poikkeuslupiin perustuva malli perustuu kahden vuoden mittaiseen asetukseen, jossa suurin vuotuinen poistuma on 53 yksilöä. Suomen Riistakeskus on hylännyt talvelle 2018 laaditut kaatolupalupahakemukset.

Lakitupien ratkaisuilla kannanhoitoa?

Itä-Suomen hallinto-oikeus kumosi päätöksellään Parikkalaan myönnetyn ja jo 2017 käytetyn susiluvan. KHO hakee ennakkoratkaisua EU:n tuomioistuimelta kannanhoidollisen metsästyksen direktiivin mukaisuudesta. Keskeisiä kysymyksiä ovat mm kuinka suotuisan suojelutason vaatimusta on tulkittava ja onko tappamiselle vaihtoehtoja. Ratkaisun saatuaan kansallinen tuomioistuin jatkaa asian käsittelyä, ja asian arvioidaan kestävän pitkään.
Metsästäjäliitto on päättänyt antaa asiantuntija-apua valituista kielteisistä lupapäätöksistä tehtävien valitusten valmistelussa. Samalla Liitto muistuttaa, että kannanhoitoon oleellisena osana kuuluva metsästys ei voi jatkossa perustua yksittäisistä lupahakemuksista käytävään juridiseen prosessiin. Nykyinen menettely on tullut tiensä päähän.  

Luotettava kannanarvio kaiken perusta

Mahdollinen liitetarkistus saattaisi parhaimmillaan mahdollistaa suden siirtämistä liitteestä IV liitteeseen V koko Suomessa. Muutos toisi aikaisempaa enemmän perusteita ja joustavuutta pyyntilupia myöntäville viranomaisille ja lupien hakijoille. Liitemuutos edellyttää luonnollisesti Suomelta suden suotuisan suojelutason turvaamisesta jatkossakin. Tämän perusta on jatkossakin riittävän luotettava kanta-arvio. Sen muodostaminen on avainkysymys, johon on tarpeen löytää ratkaisu ja turvata työhön riittävät resurssit. 

Seuraava kanta-arvio julkaistaan kesän 2018 alussa.

Liiton linjaukset

Nykyiset käytännöt ovat herättäneet laajalti tyytymättömyyttä metsästäjien keskuudessa ja muutoinkin yhteiskunnassa. Metsästäjäliiton hallitus käsittelee tilannetta ja päättää mahdollisista jatkotoimenpiteistä.

 

--

 

Jägarförbundet kräver att vargpolitiken förändras

Under våren 2017 tog Jägarförbundet itu med att utföra en aktiv och hållbar förvaltningsplan för vargstammen i Finland. I Finland tillämpar vi det strikta skydd som föreskrivs i naturdirektivets IV bilaga för varg. Det är alltså förbjudet att fånga eller döda varg i naturen. Också annat avsiktligt störande av dem är förbjudet. Naturdirektivet reglerar inte vargjakt i renskötselområdet lika strikt som utanför det eftersom vargen i renskötselområdet räknas till arterna i bilaga V. Så är fallet även i de Baltiska staterna. Ett långsiktigt mål för Jägarförbundet är att få vargen förflyttad från den IV bilagan till den V även i resten av landet. Som medlemsland i Europeiska unionen beaktar Finland unionens lagstiftning i sitt beslutsfattande. EU:s direktiv överförs i den nationella lagstiftningen och berör därför alla enskilda aktörer. De stora rovdjurens ställning regleras av naturdirektivet, vars bestämmelser har integrerats i Finlands jaktlag och jaktförordning. Därför är det ett stort steg i rätt riktning att EU parlamentet nu har gett i uppdrag till kommissionen att utreda hur nämnda förflyttning vore möjlig. Detta har möjliggjorts genom en utbredd intressebevakning från Jägarförbundets sida. Jägarförbundet arbetar på EU-nivå för att förverkliga detta. Genom att ändra på vargens plats i bilagorna vill man uppnå en tydligare licenspolitik och att de lokala förhållandena ska beaktas bättre – utan att vargstammens hållbarhet ska äventyras. Jägarförbundet vill uppnå en praktisk lösning för vår nationella situation när den nuvarande författningen upphör det här året. 

Jägarförbundet har jobbat aktivt för att vi ska uppnå en så rättvis uppskattning över vargstammen i Finland som möjligt. För att det ska vara möjligt har det utförts ett tätt samarbete med alla intressegrupper inom vargpolitiken, där har Jägarförbundet verkat som en brobyggare. Målet är att vi ska ha en livskraftig vargstam i Finland. Stammen ska var möjlig att sköta och hållas på bestämd och allmänt godkänd nivå genom jakt.

Jägarförbundet vill påminna att vargpolitiken och vargstammens storlek inte enbart är en jaktfråga utan den berör hela samhället. Den berör t.ex. skador på boskap, de av samhället påtvingade extra skolskjutsarna på orter med täta vargbestånd, skador på husdjur och även svårigheten att genomföra Storviltsassistans (SRVA) arbeten.  
Jägarförbundets och även EU:s mål är att ta i beaktande den lokala befolkningen och därmed uppnå en socialt hållbar skötsel av vargstammen. 

 

Finlands Viltcentral avslog ansökningarna om undantagsloven för vargjakt

Stamvårdande jakt på varg slutade i fjol. Den nuvarande mallen som går ut på att undantagslov kan fås på skade- och sociala grunder, grundar sig på en två-årig författning där den största möjliga avskjutningen är 53 individer. Finlands viltcentral har avslagit de undantagslov som ansökts för vintern 2018. 

Stamvårdsbeslut via domstolar?

Östra-Finlands förvaltningsdomstol avslog det redan beviljade och 2017 använda undantagslovet för jakt på varg i Parikkala. Högsta domstolen söker prejudikat av EU-domstolen för att utreda om denna stamvårdande jakt var enligt direktiven. De viktigaste frågorna är bland annat hur man ska bedöma när en skyddsnivå för en art är gynnsam och finns det ett alternativ till avlivning. När ett beslut tagits fortsätter den nationella domstolen med ärendet, och man kan anta att ärendet drar ut på tiden.

Jägarförbundet har beslutat att ge experthjälp till de som vill överklaga de avslagna undantagsloven. Samtidigt vill Jägarförbundet påminna att jakten, som är en viktig del av stamvården, inte i fortsättningen kan grunda sig på enskilda undantagslov och den juridiska processen runt dem. Den nuvarande processen har kommit till sin ände. 

En tillförlitlig uppskattning av stammen är det mest väsentliga

En möjlig justering av bilagorna kan i bästa fall betyda en förflyttning av vargen från bilaga IV till bilaga V i hela landet. En förändring skulle ge de instanser som beviljar och de som söker jaktlicenser flera grunder och mera flexibilitet i sökandet och beviljandet. En justering av bilagorna kräver naturligtvis att Finland även i framtiden kan erbjuda en gynnsam skyddsnivå för vargen. För att uppnå detta krävs även i fortsättningen en tillförlitlig uppskattning av stammen. Detta är det mest väsentliga just nu, vi behöver hitta goda tillvägagångssätt och resurser för detta. 

Nästa stamuppskattning publiceras i början på sommaren 2018.  

Förbundets riktlinjer

Den nuvarande praxisen har lett till en stor missnöjdhet inom jägarkåren och även på andra håll i samhället. Jägarförbundets styrelse behandlar ärendet och beslutar om vilka möjliga åtgärder man ska vidta.