Enligt den uppskattning av vargstammen som Naturresursinstitutet (Luke) publicerade 18.6.2024 har andelen vargflockar som helt och hållet bor på den finländska sidan av gränsen ökat med ungefär elva procent. Enligt den mest sannolika uppskattningen finns det 59–64 vargrevir, varav 44 tillhör flockar med valpkullar och 17 flockar som utgörs av ett vargpar.

– Enligt Jägarförbundet möjliggör storleken på den stam som rapporterats att stamvårdande jakt kan inledas på samma sätt som i Sverige, även om det finns frågor kring uppskattningen av stammen, säger Jägarförbundets verksamhetsledare Jaakko Silpola.

Enligt Luke fanns det 277–321 vargar i Finland i mars 2024. Av alla årstider är vargstammen som minst när den uppskattas på vårvintern, innan valparna föds på våren. Jägarförbundet påminner om att vi bättre borde beakta vargstammens variation under året i kommunikationen om vargstammens storlek. Enligt den prognosmodell som Luke presenterar för att uppskatta stammen i slutet av maj 2024, när ungarna har fötts, är mängden med 90 procents sannolikhet 395–560 individer.

I Sverige är en gynnsam skyddsnivå för vargen 300 vargindivider. I det här gränsvärdet är de valpar som fötts under våren medräknade. Den mängd vargar som överskrider gränsvärdet är jaktbar. Med regelbunden jakt kunde vi även i Finland upprätthålla vargarnas folkskygghet, för att på så sätt minska de många observationerna på gårdar och attackerna på jakthundar. Den expertgrupp som jord- och skogsbruksministeriet har tillsatt arbetar för närvarande bland annat för att möjliggöra stamvårdande jakt på stora rovdjur.

Stammens utveckling otillförlitlig under de senaste åren

Jägarförbundet förundrar sig över att vargstammen enligt uppskattningen av stammen varit näst intill oförändrad under de senaste tre åren. Mellan åren 2020 och 2021 ökade vargstammen med en tredjedel, alltså från 230 till 300 vargar, men därefter har ingen ökning skett. Enligt undersökningar kan vargstammen utan jakt och under goda förhållandet öka med till och med 30 procent. Även observationerna i vardagen under senare år vittnar om att vargstammen har tilltagit. Vargar iakttas på nya områden samtidigt som observationer av vargar som rör sig på gårdar är vardagsmat inom områden med etablerade revir.

Under vintern 2020–2021 ökade jägarna sin aktivitet när det gäller observationer och insamling av DNA-prov. Jämfört med föregående vinter samlades det in nästan 80 procent fler prov som identifierats som varg. Den aktiva verksamheten för att samla in prov och observationer av varg ledde till att mängden varg i Lukes prognos om stammens storlek år 2021 ökade med nästan en tredjedel. Därefter har läget varit oförändrat.

– Lokala observationer speglar en välbekant misstro mot uppskattningen av stammen. Till exempel i Saloregionen har det under våren observerats tre flockar med valpkullar och en flock som består av ett vargpar. I stället för fyra revir har ett revir registrerats för området i uppskattningen. Ett annat exempel finns i Tohmajärvi-området i Norra Karelen, där det enligt uppskattning av stammen registrerats två gränsflockar. Enligt lokala observationer finns det utöver de här två flockarna två andra flockar som befinner sig helt på finländska sidan av gränsen, men som inte finns med i uppskattningen av stammen, konstaterar Silpola.

Osäkerheten i uppskattningen av stammen var på tal även i slutet av maj, när Luke publicerade uppskattningen av lodjursstammen. Den visade att stammen var oförändrad, även om lodjur inte jagats. Vid uppskattningen av lodjur konstaterades att aktiviteten när det gäller observationer har minskat och att uppskattningen därför är bristfällig.

Incitament för insamling av observationsmaterial

Täckningen för DNA-provtagningen för varg måste förbättras. Genom att målinriktat öka insamlingen av DNA-prov kan vi säkerställa huruvida reviret tillhör en flock med valpkull eller ett vargpar. Trots de ofrånkomliga allmänna nedskärningarna i statsbudgeten anser Jägarförbundet att det är viktigt att resurserna för forskning om stora rovdjur hålls tillräckligt stora, för att kvaliteten och tillförlitligheten på den uppskattning som görs av stammarna ska uppnå en trovärdig nivå. Insamling av DNA spelar en viktig roll även för att fastställa om det handlar om hundhybrider. DNA-analyser visar att hundhybrider under tidsperioden 2023–2024 fanns ända ut vid Finlands västkust, vilket är ett allvarligt vittnesbörd om den här skadliga invasiva artens betydande utbredningsförmåga.

En avsevärd del av DNA-proven har samlats in av frivilliga personer. Jägarförbunden har föreslagit att en kostnadsersättning på 75–100 euro för prov ska betalas till DNA-insamlare för att täcka kostnaderna för insamlingen, bland annat de påtagliga bränslekostnaderna. I glesbygden är skogsvägarna under vintertid oplogade och insamlingsområden är svåra att nå, vilket delvis framgår av den minskade mängden vargobservationer efter årsskiftet 2024. DNA-insamlare  kan köra till och med tusentals kilometer per säsong. Att öka motivationen för att samla in prov med en incitamentsersättning skulle sannolikt leda till fler vargpar och flockar med valpar i uppskattningen av stammen.

Vid Finlands Jägarförbunds utställningsmonter presenterades förbundets verksamhet och våra medlemsförmåner utförligt. Vår organisations tema för 2024 är säkerhet, vilket återspeglades i montern på många sätt.

På programscenen talade förbundets egna experter och gäststjärnor om aktuella ämnen och bekantade mässbesökarna med jaktens och viltvårdens hemligheter.

Läs mer: www.eramessut.fi/se

Den Internationella Jakt- och Fiskemässan är den största mässan i branschen som anordnas i Finland. Mässan har organiserats i Riihimäki sedan 1972. För 25 gången kommer mässan att hållas i Riihimäki Idrottspark den 7 till 9 juni 2024. Den lummiga Idrottsparken är en bekväm och trevlig plats för mässan. Jakt-, fiske-, vandrings- och naturentusiaster samt yrkesverksamma får en chans att utforska de kommersiella tjänster och produkter som finns tillgängliga och träffa experter från olika nationella organisationer som är verksamma inom området.

Vi ses 2026 i Riihimäki!

Hallenberg motiverade sitt meddelande vid årsmötet med att han har utnämnts till chef för Stora Ensos skogsdivision och medlem i koncernens ledningsgrupp. Hallenberg anser att det skulle vara utmanande att samtidigt sköta hans nya arbete och uppgiften som ordförande för Jägarförbundet. Hallenberg meddelade redan i samband med sitt val 2022 att han fortsätter som ordförande endast en period fram till höstens förbundsstämma 2024. På grund av sin arbetssituation avstår han nu ett halvt år tidigare än vad som tidigare meddelats.

Hallenberg konstaterade i samband med anmälan om utträde till Jägarförbundets förbundsstämma:

"Det intressebevakningsmässiga läget har idag behandlats i vår organisations beslutsfattarpanel. I statsminister Petteri Orpos regeringsprogram sammanfattas också de viktigaste målen för Jägarförbundet. Programmets mål är mycket positiva för vår hobby. Förbundets ekonomi är nu i gott skick. Vi har etablerat vår roll i kärnan av det finländska och europeiska beslutsfattandet och bildat starka nätverk i hemlandet och internationellt. Jag tackar alla för samarbetet under dessa åtta år. Finlands Jägarförbund, som är över hundra år gammalt, hålls i god anda även i fortsättningen."

Efter att Hallenberg avgått tjänsten som ordförande för Jägarförbundet verkar vice ordförande Ilkka Mäkelä som ordförande.

– EU:s ändrade linje visar att stamvårdande jakt på stora rovdjur är viktig för att upprätthålla stammarna av stora rovdjur på ett socialt och ekonomiskt hållbart sätt, samtidigt som skyddet av de stora rovdjuren säkerställs. Jägarförbundet och jägarnas EU-intresseorganisation FACE har länge krävt en ändring av vargens skyddsstatus. Kommissionen har äntligen och efter flera år av arbete från vår sida tagit till sig budskapet, konstaterar Jägarförbundets ordförande Tuomas Hallenberg.

Finland måste fastställa en gynnsam skyddsnivå för vargen som är nationellt godtagbar, så att jakten på varg kan säkerställas enligt såväl den nuvarande som den eventuellt ändrade skyddsklassificeringen.

– Kommissionens förslag till den ständiga kommittén för Bernkonventionen och den därpå följande ändringen av EU:s habitatdirektiv tar sammanlagt minst två år. Först om ett år, i december 2024, hålls nästa möte i Bernkonventionens kommitté, där en sänkning av skyddsnivån för varg kan behandlas. Därefter måste man ännu få till stånd en överföring av bilagan i habitatdirektivet. Den snabbaste åtgärden från kommissionens sida skulle nu vara att ändra tillämpningsanvisningen för habitatdirektivet i enlighet med dagens ställningstagande, uppmanar Hallenberg.

Nationella åtgärder behövs

Jägarförbundet påminner om att kommissionens linjeändring endast gäller vargen. Ingen ändring har föreslagits i skyddsstatusen för björn och lodjur.

– Jägarförbundet anser att Finland borde ändra lagstiftningen om stora rovdjur och utveckla förvaltningen så att lokala sociala och ekonomiska aspekter beaktas i tillstånden för jakt på stora rovdjur och i domstolsbehandlingarna. Även högsta förvaltningsdomstolens president Kuusiniemi talade tidigare i december om beaktande av den lokala aspekten.

Kommissionen påminde i dagens vargmeddelande om att medlemsstaterna ska utnyttja möjligheterna att avvika från habitatdirektivet. Förslaget om ändring av vargens skyddsstatus är en viktig ändring av EU:s linje och dess betydelse framhävs av att meddelandet har undertecknats av ordförande von der Leyen, miljökommissionär Sinkevičius och jordbrukskommissionär Wojciechowski.

Enligt undersökningen var tonen i offentligheten gällande Jägarförbundet till största delen neutral (89 %). Var tionde artikel eller nyhet var positiv och den negativa synligheten var mycket liten (1 %). Positiva teman om förbundet var i synnerhet främjandet av projektet för främmande rovdjur, satsningen på ungdomsarbete, evenemang och utbildningar, förordnandet av ansvarsfull jakt och ministeriets erkännande för gott arbete. De negativa artiklarna gällde förbundets intressebevakning, till exempel vargdiskussionen och rollen i jakten på stora rovdjur. Jägarförbundets offentlighet omfattade 872 nyhetsartiklar i inhemska redaktionella medier.

Jakttemats offentlighet var betydligt större än förbundets publicitet: det var bra att den positiva tonen (17 %) var klart större än den negativa (8 %). Myndigheterna var den överlägset största enskilda aktörsklassen för jakttemats offentlighet. De var den dominerande aktören för över en tredjedel av träffarna. Där lyfts särskilt viltcentralen, Forststyrelsen, högsta förvaltningsdomstolen och polisen fram.

Analysen baserade sig på inhemska redaktionella medier, dvs. webbartiklar, tryckta medier samt centrala tv- och radioprogram. Som material valdes alla medienyheter där Jägarförbundet eller jakt nämndes. I nyckeltermerna ingick dessutom bland annat jaktolyckor, stamvårdade jakt, blyförbud och varg.

Flest nyheter om jakt hade YLE (279 nyheter 2022), Maaseudun Tulevaisuus (228), Lapin Kansa (226) och Helsingin Sanomat (221). Även i andra landskapstidningar var antalet artiklar hundratals. Offentlighetsanalysen av jakttemat genomfördes för Jägarförbundet av Retriever.

Bästa medlem,

När vi nu går mot julen mitt i jaktsäsongen, ter det gångna året sig mycket tudelat. Ett glädjeämne är medlemskårens täta och konstruktiva kontakter med Jägarförbundets distrikt och förbundskontor. Informationsgången fungerar och vi får en bild av situationen. Förbundets medlemsantal har fortsatt att öka med nästan tusen personer, så att hela 146 737 jägare nu hör till förbundet! Jägarförbundet är en av de största medborgarorganisationerna i Finland, vars röst hörs och som man litar på.

Jag vågar faktiskt påstå att man har förtroende för oss på Jägarförbundet, bl.a. utgående från respons från olika partiers riksdagsledamöter. Vi har arbetat med tanke på riksdagsvalet sedan hösten och förbundets mål för regeringsprogrammet har presenterats såväl för partier som för riksdagsgrupper. Vi har fört goda diskussioner med riksdagsledamöterna om jaktens framtid, och responsen förbundet fått är mycket uppmuntrande – man litar på Jägarförbundets sakkunskap. Samma förtroende visar sig naturligtvis också i attitydundersökningar bland medborgarna. 90 procent av medborgarna förhåller sig antingen positivt eller neutralt till jakt. 

Utmaningar finns också, vilket framgår bl.a. av förbundets nyheter. I vår intressebevakning ingår just nu bl.a. att säkerställa fortsättningen för den stamvårdande jakten på stora rovdjur, trygga finansieringen för miljötillstånd för skjutbanorna och skjutbanornas livskraft, säkra möjligheten att använda bly i patronerna i synnerhet på skjutbanor (helmantlad ammunition), principerna för vapenlicenser och riksomfattande likabehandling, på sina ställen finns det redan för lite älg och för mycket vitsvanshjort, förslagen till förbud mot utfodring av vattenfåglar och vitsvanshjortar samt förbättring av stamberäkningarnas tillförlitlighet och begriplighet. Det är viktigt att proaktivt värna om jaktens bild utåt, och det är något som förbundet satsar på ännu mer än förr. Under trycket av plötsliga negativa nyheter kan bilden snabbt bli suddig, oberoende om det är fråga om personskador vid jakt, en björn med tassen i en sax eller nyhetsförmedling om stora rovdjur.  

Förbundets intressebevakningsarbete bär dock frukt, trots alla ovan nämnda utmaningar. Riksdagen röstade med en stor majoritet, 125 för och 17 emot, över parti- och regeringsgränserna för att inleda stamvårdande jakt på varg och förutsätter att lagstiftningen om den utvecklas. Omröstningen skedde i samband med behandlingen av ett medborgarinitiativ om varg som Jägarförbundet tillsammans med sina samarbetspartners hade berett. Riksdagens vilja påverkar också situationen beträffande stamvårdande jakt på björn och lo, eftersom de alla omfattas av samma lagstiftning. Kanske riksdagens vilja också bidrog till att beviljade dispenser för jakt på lo inte överklagades denna höst och jakten kom i gång planenligt i hela landet. I fråga om överklagade björnlicenser inväntas förvaltningsdomstolarnas beslut. Förbundet och en jurist bistod innehavarna av överklagade björnlicenser med att upprätta bemötanden på ett tiotal sidor. 

Jägarförbundets höstförbundsstämma beslutade om förbundets verksamhet (verksamhetsplanen 2023 på finska >> Toimintasuunnitelma 2023) och budget för år 2023. Avgiften per medlem i jaktföreningar som hör till förbundet har hållits oförändrad vid 9,5 euro i redan åtta års tid. Nu, när behovet av intressebevakning och kommunikation ytterligare ökar och inflationen trycker på, godkände höstförbundsstämman att medlemsavgiften höjs med tre euro, vilket ju är priset för en gevärspatron. När man i medlemsavgiften också beaktar medlemsavgiften till Jägarförbundets distrikt, 2–4 euro beroende på distrikt, är förbundets medlemsavgift sammanlagt 15 euro för varje jaktföreningsmedlem. Personmedlemsavgiften till dem som inte hör till en jaktförening är 35 euro i hela landet. Jägarförbundets medlemsavgift torde fortfarande höra till de lägsta i riket jämfört med vilken annan organisation som helst. Vad används medlemsavgifterna då till och vad får man för dem? I de bifogade diapresentationerna har vi gjort en sammanfattning om förbundets intressebevakning och medlemsförmåner, som vi välkomnar dig att studera. 

Världen omkring oss stormar med krigets, energikrisens och upprepade medieuppståndelsers kraft. Ibland försöker man oanat snabbt driva igenom politiska och juridiska beslut som påverkar jakten. Trots det och just därför hoppas jag att vi går in i det nya året som en enhetlig jägarkår där vi har respekt för varandra, njuter av vår gemensamma hobby och visar och använder vår gemensamma kraft att bevaka våra intressen. 

Till slut vill jag önska Dig, bästa medlem, en riktigt god och fridfull jultid!

Med hälsning till medlemmarna,

Jaakko Silpola

Jägarförbundets verksamhetsledare

Till styrelsemedlemmar för följande tvåårsperiod i stället för dem som ska avgå samt deras suppleanter valdes:

Övriga styrelsemedlemmar:

Förbundsstyrelsen består av 16 medlemmar, en ordförande och en vice ordförande. En styrelseledamot och dennes suppleant väljs vid förbundsstämman för två år i taget. Ordförandens och vice ordförandens mandattid är två år och deras tur att avgå är turvis vartannat år.

På förbundsmötet godkändes också bl.a. verksamhetsplanen och budgeten för nästa år. Vid mötet fattades beslut om en höjning av medlemsavgiften med tre euro till 12,50 euro, när medlemsavgiften redan i åtta års tid har varit 9,50 euro. I och med höjningen av medlemsavgifterna stärker Jägarförbundet bland annat den nationella och internationella intressebevakningen i anslutning till jakt på stora rovdjur och jakt i allmänhet, samt sin organisationskommunikation. Förbundet och dess distrikt samt medlemsföreningarna utför ett betydande ungdomsarbete bl.a. genom att arrangera Metso-läger samt utbildning och rådgivning inom natur- och viltvård.

Jägarförbundet består av 2 700 jaktföreningar och över 145 000 jägare. Förbundet är en av Finlands största medborgarorganisationer.

1. Jaktens samhälleliga och mänskliga nytta 1 för medborgare erkänns

Jägarförbundet representerar 145 000 finländska jägare och respektive 2 700 jaktföreningar. Jägare och jaktföreningar har en viktig roll i att hålla landsbygden livskraftig. Jägarna har en viktig roll i samhället genom att höja bland annat aktiviteten på landsbygden, försörjningsberedskapen och viltvården. Undersökningar visar att regelbunden vistelse i naturen har en verkan på finländarnas hälsa och välbefinnande. Jaktföreningarna producerar både välbefinnande och upplevelser av gemenskap för sina medlemmar. Jaktföreningarna förenar också olika generationer genom att engagera unga i verksamheten.

• Jägarförbundet och dess medlemmar inklusive medlemsföreningar ska vara i en jämlik ställning med andra organisationer när understödsmedel delas ut.
• Jägarna och jaktföreningarna ska vara delaktiga i det lokala beslutsfattandet.
• Jägarnas och jaktföreningarnas verksamhet ska underlättas genom att myndigheterna behandlar jägarna jämlikt på olika håll i Finland.
• Det säkerställs att rättssäkerheten förverkligas i hela Finland. Enligt proportionalitetsprincipen ska åtgärderna stå i rätt proportion till de metoder som eftersträvas.

2. Jaktens och jaktföreningarnas verksamhetsförutsättningar tryggas

I det nuvarande geopolitiska läget ska verksamhetsförutsättningarna för skyttehobbyn säkerställas och förhållandena för att öva jakt på ett säkert sätt garanteras. Såväl jägare, reservister som myndigheter, exempelvis poliser, övar på knappt sjuhundra privata skjutbanor. Samtidigt möter jakthobbyn många olika utmaningar från EU-håll. I Europeiska unionens senaste förslag vill man nästan helt begränsa användningen av kulor och hagel tillverkade av bly.

• Begränsningarna gällande användningen av bly ska inte orsaka oskäliga problem för jaktskytte eller träning för jaktskytte.
• Finlands skjutbanenätverk ska förbli oförändrat eller utökas från nuläget. Skjutbanorna behöver tillräcklig finansiering för att kunna uppfylla de allt strängare miljötillståndskraven och blybegränsningarna.
• Att upprätthålla jaktsäkerheten säkerställs genom att fortsätta utbildningen ABC i jaktskytte.
• Utvecklingen av jaktföreningsverksamheten måste ses som en viktig del av landsbygdspolitiken.

3. Den stamvårdande jakten på stora rovdjur fortsätter

Det är viktigt att den stamvårdande jakten på stora rovdjur fortsätter även i framtiden i syfte att säkerställa viltstammarnas reglering och jaktens sociala acceptabilitet.

• Ingen människa ska behöva uppleva rädsla för varg och vargskador ska inte orsakas jakthundar och andra husdjur. Därför bör beståndsvårdande jakt på varg inledas så snart som möjligt för att vargstammen ska hållas på en samhälleligt acceptabel nivå.
• Även den stamvårdande jakten på andra stora rovdjur ska fortsätta utifrån tidigare goda erfarenheter.

4. Möjlighet att jaga även i naturskyddsområdena

Såväl jakt som vilt- och naturvård stöder naturskyddet och därför bör det vara möjligt att jaga på lämpliga platser även i naturskyddsområdena.

• Det bör finnas samordnade lösningar för rekreationsanvändningen av naturskyddsområdena utan att jakt förbjuds i naturskyddsområdena. Jakt är ett verktyg för naturvård som i bästa fall främjar naturens mångfald.
• Jägarna ska ha en jämlik möjlighet att njuta av naturskyddsområden via sin egen hobby

5. Nationell beslutanderätt används för regleringen av fredade arter

Den nationella beslutanderätt som de nuvarande EU-bestämmelserna tillåter ska användas mer effektivt för att reglera bestånden av fredade och skadliga arter. I dagens läge kan fredade arter utveckla en så stark stam att den orsakar avsevärda skador för människan, miljön eller andra arter. Jakt borde i själva verket användas i allt högre grad som ett verktyg för naturvård och skadebekämpning.

• I ärenden som gäller EU bör Finland påverka genom att utnyttja en mer omfattande nationell beslutanderätt än för närvarande.
• Jakt på vitkindade gäss bör tillåtas.

I fråga om jakt på varg instämde riksdagen i jord- och skogsbruksutskottets betänkande, där det föreslås att statsrådet börjar bereda lagstiftning som preciserar bestämmelserna i jaktlagen, som tillåter jakt på varg med stöd av dispens, om detta inte inverkar menligt på bevarandet eller uppnåendet av en gynnsam skyddsnivå för arten.

Riksdagen godkände förslaget enligt betänkandet och förslagen till uttalanden i betänkandet.

Statsrådet godkände den 6 oktober en ändring av jaktförordningen. Från och med den 1 december ska saxar för små rovdjur placeras i en skyddskonstruktion, och diametern på skyddskonstruktionens öppning får vara högst 8 centimeter. Någon skyddskonstruktion behöver dock inte användas vid fångst av råttor, möss eller sorkar.

Syftet med ändringen av förordningen är att förhindra att björnar skadar sig på saxarna. I fjol fälldes i Finland tre björnar som hade en sax avsedd för små rovdjur fast i tassen. Motsvarande fall kan förhindras genom att saxarna skyddas på korrekt sätt.

Saxarna för små rovdjur har en betydande roll i jakten på bland annat den främmande arten mink. Jakten på små rovdjur och användning av saxar i den jakten är viktig för att trygga den biologiska mångfalden och den inhemska faunan. De som använder saxarna ska dock se till att saxarna inte medför fara för andra än de djur som får fångas med dem.