I den första videon bekantar vi oss med svenskarnas frivilliga "vildsvinsprov". Lagen kräver inte att man klarar testet, men det rekommenderas starkt för alla jägare som jagar vildsvin. Provet simulerar olika skottsituationer som kan uppstå under vildsvinsjakt, så att öva inför det ger en mångsidig träning i vapenhantering. Provets moment är:

• Vaktjakt: Fyra skott från jakttorn eller liknande. Avståndet till en stående vildsvinstavla är 50 meter. Tornets eller motsvarande konstruktions strukturer får användas som skjutstöd.
• Smygjakt: Fyra skott avlossas stående mot en stående vildsvinstavla från 50 meters avstånd. Användning av stöd (skjutkäpp eller liknande) är tillåten.
• Drevjakt: Fyra skott avlossas stående mot ett rörligt mål, avståndet är 30 meter. Användning av stöd (skjutkäpp eller liknande) är tillåten. Skotten avlossas mot ett snabblöpande viltmål eller på en älgskyttebana där hälften är övertäckt.

Alla skott måste träffa inom det anatomiska träffområdet.

I videon ser du hur det frivilliga vildsvinsprovet genomförs i Sverige. Dessutom ger videon utmärkta tips för kulskytte.

Även på finska skjutbanor rekommenderas motsvarande skyttemoment som simulerar olika jaktsituationer, eftersom man då måste fokusera på vapenhanteringen och öva på att skjuta med flera olika stilar.

Effektivare förvaltning av vildsvinsstammen med mörkersikten

I den andra videon bekantar vi oss med användningen av ljusförstärkare och värmesikten. I Sverige har den här typen av mörkersikten avsevärt effektiviserat förvaltningen av vildsvinsstammen. Man har dock konstaterat i Sverige att farliga situationer har uppstått, i synnerhet vid användning av värmesikten och särskilt i situationer där jägaren inte känner till området tillräckligt väl. I videon betonas därför vikten av lokalkännedom, och man uppmanas att bekanta sig med målområdet i dagsljus. Dessutom går man igenom den svenska lagstiftningen gällande jakt i mörker.

I Finland får vildsvin jagas med hjälp av artificiell belysning och elektroniska riktmedel avsedda för mörkerskytte. Syftet är att effektivt kunna decimera vildsvinsstammen, vilket förebygger spridningen av afrikansk svinpest. I Finland är motsvarande utrustning även tillåten vid jakt på mink och mårdhund.

I den finska lagstiftningen finns det inget krav på att värmesikten endast får användas i öppen terräng eller vid en åtelplats, så som fallet är i Sverige. I Sverige är det dessutom förbjudet att använda fordon för att söka efter vilt. Även i Finland är användningen av fordon strikt reglerad, men det är till exempel tillåtet att observera spår från ett fordon, eftersom det inte uppfyller kriterierna för att spåra vilt.

(Observera: Denna text är en AI-översättning / Huom: Tämä on tekoälyn tekemä käännös)

Nätbutiken med jaktinriktat sortiment, Oy Eräkontti Ab, som ägs av Finlands Jägareförbund och dess distrikt, och startup-företaget Loimu Labs Oy från Hollola, som utvecklar en positioneringstjänst, har den 3 september 2026 ingått en avsiktsförklaring om Eräkonttis eventuella delägarskap i positioneringsföretaget.

Enligt avsiktsförklaringen kommer företagen under den stundande hösten att testa Loimu Labs positioneringstjänst för jakthundar och jägare, som har utvecklats under två års tid, i jaktföreningar runtom i Finland.

Om piloteringen av tjänsten lyckas planenligt under kommande höst, kommer det i början av 2027 att föreslås för Jägareförbundets extra förbundsmöte att Eräkontti ska ingå ett aktieägaravtal med Loimu Labs i enlighet med avsiktsförklaringen. Enligt avtalet skulle Eräkontti äga majoriteten av rösträtten.

– Om piloteringen av positioneringstjänsten i jaktföreningarna lyckas som planerat, kommer ett förslag om Eräkonttis delägarskap i positioneringsföretaget att läggas fram för Jägareförbundets extra förbundsmöte. Om delägarskapet förverkligas skulle det ge finska jägare tillgång till, och beslutanderätt över, en alldeles egen positioneringstjänst, betonar Harri Käsmä, styrelseordförande för Eräkontti Oy och 2:e vice ordförande för Finlands Jägareförbund.

Positionerings- och kartprodukter för jägare, jaktföreningar och naturvandrare

Loimu Labs produkter omfattar en positioneringstjänst för jakt, en administrativ tjänst för arrendeavtal gällande jakträtter avsedd för jaktföreningar, samt tillhörande kringprodukter. Enligt avsiktsförklaringen utvecklas och underhålls produkterna av Loimu Labs. Eräkontti har ensamrätt att sälja dem.

– Den slutna avsiktsförklaringen beseglar ett tätt och inflytelserikt partnerskap med Jägareförbundet och nätbutiken Eräkontti gällande piloteringen av applikationen samt ett eventuellt ägarskap. För oss grundare av Loimu Labs är detta en tjänst som byggs för vildmarksfararens genuina vardag – från jägare till jägare. Genom att kombinera behovet av räckvidd för Jägareförbundets 140 000 medlemmar, våra partners gedigna erfarenhet och vår egen IT-kompetens säkerställer vi att finska jägare får produkter som perfekt motsvarar deras behov och en förstklassig service, sammanfattar Loimu Labs styrelseordförande Riku Korpela.

Avsikten är att lansera produkterna på marknaden till hösten 2027. Positioneringstjänsten byggs med ett öppet gränssnitt så att olika hundpejlar kan anslutas till tjänsten, förutsatt att tillverkarna vill delta i samarbetet. I pilotfasen under hösten deltar åtminstone MiniFinder och Teltonika hundpejlar i testsamarbetet.

Positionering till medlemspris för Jägareförbundets medlemmar

Jägareförbundets ordförande Petteri Lampinen betonar betydelsen av det potentiella delägarskapet för förbundets medlemmar:

– Avsiktsförklaringen innehåller ett villkor som innebär att Eräkontti säljer positioneringsprodukter till Jägareförbundets medlemmar med en betydande medlemsrabatt. Medlemskap i Jägareförbundet medför värdefulla förmåner för jägaren, för att inte tala om allt det effektiva intressebevakningsarbetet som förbundet utför, konstaterar Lampinen.

Grundarna av Loimu Labs Oy är proffs inom informations- och kommunikationsteknik. De flesta av dem är själva jägare. Om avsiktsförklaringen förverkligas blir Loimu Labs ett företag som tjänstgör de finska jägarna. Tack vare det öppna gränssnittet kan pejlar från olika tillverkare anslutas till tjänsten. Tjänsten är pålitlig på grund av sin skalbarhet, vilket gör att den fungerar problemfritt med olika antal användare. Positioneringsdatan är krypterad och är inte ens tillgänglig för tjänsteleverantören, såvida inte användaren själv väljer att dela sin platsinformation för att till exempel öka säkerheten under jakten.

Mer information:

· Harri Käsmä, styrelseordförande, Oy Eräkontti Ab, tel. 040 501 8953, harri <piste> kasmametsastajaliitto <piste> fi

· Riku Korpela, styrelseordförande, Loimu Labs Oy, tel. 040 557 7629, riku <piste> korpelaloimulabs <piste> fi

· Petteri Lampinen, ordförande, Finlands Jägareförbund, tel. 040 055 5790, petteri <piste> lampinenmetsastajaliitto <piste> fi (petteri[dot]lampinen[at]metsastajaliitto[dot]fi)

Lagen om skyddsjakt på vitkindad gås och storskarv tillåter att jakten inleds den 1 september 2026. Arterna övergår då till att bli fridlysta viltarter. Skyddsjakt på vitkindad gås kan bedrivas året runt ur flockar på minst fem gäss på åkrar där skörden är obärgad. Skyddsjakt på storskarv är möjlig 1.8–28.2 (observera att jakttiden inte inkluderar skottdagen). Då är det tillåtet att jaga storskarv på högst 300 meters avstånd från fiskeredskap. För båda arterna är jakt möjlig året runt på flygplatser för att garantera flygsäkerheten. För båda arterna ska en lagstadgad fångstanmälan göras till Finlands viltcentral.

Storskarv jagas nära fiskeredskap 

Enligt lag är skyddsjakt på storskarv tillåten på högst 300 meters avstånd från fiskeredskap. I lagen om fiske 4 § 15 och 16 punkten hänvisas till stående och fasta redskap, såsom nät, ryssjor och bland annat dammbyggnader gjorda för fiskeändamål. Utifrån lagen om fiske räknas även till exempel en kräftmjärde som ett sådant redskap. I Viltcentralens artikel "Vanliga frågor om skyddsjakt på vitkindad gås och storskarv" konstateras det att man i fortsättningen får skjuta storskarv under den tid skyddsjakt är tillåten i närheten av till exempel en katsa (mjärde) som befinner sig på mindre än 300 meters avstånd. Man bör dock agera ansvarsfullt i frågan och komma ihåg att jakten bedrivs för att förebygga skador.

Erfarenheter från Sverige 

I Sverige har man lång erfarenhet av skarvjakt. Att komma ihåg några centrala råd ger säkerhet i jaktens inledningsskede. Anvisningarna är skrivna av Mattias Nygren, som är en av Svenska Jägareförbundet certifierad utbildare i skarvjakt. Användningen av lockfåglar som nämns i anvisningarna är möjlig, varvid fåglarna lättare lockas till ett effektivt skjutavstånd.

1. Göm dig bättre än du tror är nödvändigt 

Skarvens syn är exceptionellt skarp. Ett oskyddat ansikte, rörliga händer eller en blänkande gevärspipa kan avslöja jägaren. 

2. Stå stilla 

Skarven lägger snabbt märke till rörelse. Låt fågeln komma nära innan du rör dig eller höjer vapnet. 

3. Skjut inte på för långa avstånd 

Det vanligaste nybörjarmisstaget är ett för långt skjutavstånd. Sträva efter skott på under 20–25 meter. En lämplig patron är stålhagel i storlek 3,6–3,8 mm. 

4. Använd lockfåglar 

Flytande lockfåglar (vettar) kombinerade med lockfåglar på land (bulvaner) har visat sig vara en mycket effektiv jaktmetod. 

5. Utnyttja vinden 

Skarvar landar i allmänhet i motvind. Planera ditt pass och placeringen av lockfåglarna därefter. 

6. Jaga tidigt på morgonen 

Morgonen är ofta den mest aktiva födosökstiden på dagen för skarven och erbjuder de bästa chanserna till framgång. 

7. Leta efter vita stenar 

Skär som skarvarna föredrar känns ofta igen på vita spillningsspår. De visar var fåglarna trivs just nu. 

8. Observera mer än du skjuter 

En bra handkikare gör det lättare att i tid upptäcka annalkande fåglar och hjälper till att förbereda sig för situationen. 

9. Planera apporteringen av bytet i förväg 

En skadskjuten skarv dyker effektivt och kan förflytta sig långa sträckor under vattnet. Båten är en viktig del av ansvarsfull jakt i skärgården. Apporteringen av en skadskjuten skarv är jägarens ansvar, eftersom skarven kan skada hunden – hunden ska alltså bara apportera döda fåglar. 

10. Tålamod belönas 

Alla fåglar reagerar inte på lockfåglar. Låt intresserade fåglar komma nära i lugn och ro och fall inte för frestelsen att avlossa förhastade skott.

Kom också ihåg följande

• Syftet med skyddsjakten är att förebygga skador på fisket och fiskeredskap.
• Skyddsjakt på storskarv får bedrivas utan separat dispens på högst 300 meters avstånd från fasta eller stående fiskeredskap, såsom nät, katsa eller ryssja.
• Jägaren ska ha ett giltigt jaktkort samt jakträtt eller ett tillfälligt jakttillstånd för området.
• För varje fälld storskarv ska en fångstanmälan göras till Finlands viltcentral inom sju dygn.
• Fälld storskarv får användas som föda, men kommersiellt nyttjande är förbjudet.
• Läs igenom vanliga frågor på Viltcentralens webbplats.
• Kom ihåg: Skarvjakt handlar inte om skytte på långa avstånd, utan om noggranna förberedelser, bra kamouflage, säker jakt och ansvarsfullt tillvaratagande av bytet. Ju bättre du håller dig gömd, desto större är chanserna att lyckas.
• Se även rekommendationerna för skyddsjakt på vitkindad gås.

Sjöfågelstammarna i Finland befinner sig i en nästan genomgående, långvarig nedgång. Enligt dagsfärsk statistik från Naturresursinstitutet ser trenden ut att fortsätta.

När det gäller bläsand vet man till exempel att även om hela populationen är stabil, är stammen i Finland i ständig nedgång. Frågan uppstår alltså varför andstammarna inte klarar sig i Finland. Vad skulle man kunna göra åt saken? Vilka förändringar krävs av sjöfågeljakten för att den ska vara hållbar?

Utifrån denna utgångspunkt arrangerades det första Erävedet-seminariet den 17 augusti 2026, som samlade ett mångsidigt urval av aktörer inom branschen till Tammerfors för att fundera på nästa steg. Talarna och debattörerna var i praktiken de allra främsta experterna på området, och i publiken fanns allt från tjänstemän och forskare till jägare och fågelskådare.

Jägareförbundets viltexpert Leena Kangas, som var med och arrangerade evenemanget, var överväldigad av det första seminariets goda mottagande.

– Det var verkligen en helt otrolig dag. Fantastiska anföranden, fantastiska experter... på något sätt känner jag mig nästan lite mållös, konstaterade Kangas direkt efteråt.

Sjöfågeljakten måste tänkas om

Att livsmiljöernas förändring försämrar ändernas framgång lyftes fram i flera anföranden. Igenväxning, övergödning och att vattnen blir mörkare har troligen en negativ effekt på andstammarna. Dessutom påverkar rovdjurspredationen, särskilt andelen mårdhund och mink, dödligheten. För de jaktbara arterna är även jakten en del av den totala dödligheten, men å andra sidan minskar också stammarna av fridlysta arter, såsom skäggdopping, gråhakedopping och svarthakedopping.

Jaktchefen i Norra Savolax, Matti Kervinen, sade i sitt anförande att även om jakten inte är huvudorsaken till de sjunkande andstammarna, måste även jaktuttaget granskas noggrantare än tidigare. Enligt statistiken jagar allt färre sjöfågel, och antalet jägare som får byte minskar, men den totala bytesmängden för till exempel gräsand har endast sjunkit marginellt. I praktiken har alltså de jägare som får byte ökat sina bytesmängder.

Kervinen betonade därför återhållsamma jakter. Jägarkåren borde enligt honom tänka på andjakten ur ett nytt perspektiv. Det skulle också behövas en utbildning av jägare för en ännu mer ansvarsfull och hållbar jakt.

Även jakttiden och rovdjuren påverkar

Ett sätt att skona den inhemska stammen är att flytta tyngdpunkten för jaktuttaget till senare på hösten. Projektforskare Antti Piironen, som talade om insamlingen av vingprover från bläsand, berättade att jaktuttaget på den inhemska stammen är mycket starkt koncentrerat till början av säsongen. Allt eftersom september fortskrider och särskilt i slutet av säsongen består bytet nästan uteslutande av bläsänder som anlänt från öster.

Jyri Mononen från Finlands viltcentral betonade i sin tur vikten av att avlägsna rovdjur. I de försök med konstgjorda bon som gjorts vid våtmarker förstördes i praktiken alla bon innan fångsten av rovdjur inleddes. Oftast var det mårdhundar som var i farten, och efter en effektiv borttagning av dem minskade förstörelsen av de konstgjorda bona på vissa håll till nästan obefintliga nivåer. Som slutsats konstaterade han att även minkarna måste bort från våtmarkerna, annars försvinner ungproduktionen in i gapet på ett annat invasivt rovdjur.

Danmark balanserar sin egen jakt

Sjöfåglar är flyttfåglar, så enskilda lokala åtgärder är inte tillräckliga för att förbättra stammarna. Ordföranden för Danmarks jägareförbund, Claus Lind Christensen, var mycket nöjd med att seminariet granskade till exempel bläsanden ur hela flyttningsruttens perspektiv.

– Om man vill påverka förhållandena för flyttande fåglar, måste det göras längs hela flyttningsrutten. Det räcker inte med att åtgärder vidtas i Finland, Danmark eller Holland, konstaterade Christensen.

I Danmark är sjöfågeljakten starkt baserad på sträckande änder; till exempel förekommer bläsanden knappast där som häckande art. I sitt anförande kallade han faktiskt Finland för Europas andfabrik.

– Det är viktigt att vi agerar tillsammans i den här frågan. Vi diskuterar just nu i Danmark hur vi ska balansera vår egen jakt. Vi har ett gemensamt intresse av att bevara sjöfågeljakten som en allmän jaktform.

Det danska perspektivet sammanfattar i praktiken dagens behållning mycket koncist: enskilda åtgärder räcker inte för att förbättra sjöfågelstammarna, utan det krävs ett mångsidigt och brett samarbete.

Utmärkelser för arbetet för sjöfåglarna

I samband med seminariet delades två utmärkelser ut för arbetet för sjöfåglarna.

Veli-Matti Väänänen, som talade om hållbarheten i sjöfågeljakten under seminariet, belönades med Jägareförbundets jubileumskniv för sitt livslånga arbete med forskning och undervisning kring sjöfågelfrågor. Danmarks jägareförbunds ordförande Claus Lind Christensen belönades i sin tur med Jägareförbundets relief för sjöfågelarbetet i Europa.

Båda de prisbelönta var mycket nöjda med resultaten av seminariet.

– Här hade man behandlat de här frågorna så brett, allt från samhälleliga frågor till renodlad ekologi, det gav verkligen mycket. Jag hade önskat att stora skaror av studerande hade varit med och lyssnat, konstaterade Veli-Matti Väänänen.

Arrangörerna Leena Kangas och Jägareförbundets fågelvattenexpert Veli-Matti Pekkarinen lämnades att fundera på nästa steg. Förutom att det fina evenemanget förmodligen får en fortsättning i framtiden, behövs det också samarbete samt en mångsidig förankring av kunskap och utbildning.

– Det behövs en ökning av kunskaper och färdigheter, och en spridning av undersökt och publicerad information till fältet och användarkåren. Vi strävar efter att skapa en sådan miljö för sjöfågeljakt att fler skulle ha en jämlik möjlighet att delta i den, funderar Pekkarinen.

Söder om renskötselområdet har björnjakten legat nere i flera år. Enligt uppgifter från Finlands viltcentral gick besvärstiden ut onsdagen den 12 augusti. Därmed är alla beviljade dispenser för björnjakt i kraft och jakten kan börja.

Ett besvär anfördes över dispensen i Lieksa, men det leder inte till verkställighetsförbud.

– Nu börjar vi organisera björnjakten. Jag skickar ut reglerna till delägarna för godkännande och nästa vecka hålls ännu ett möte för jaktledarna, konstaterar Yrjö Eronen, som leder björnjakten i Lieksa, lättat.

I Lieksa har man inte kunnat jaga björn sedan 2022, med undantag för år 2023 då man fick tillstånd att fälla ett fåtal björnar. Andra höstar har jakten förhindrats helt på grund av verkställighetsförbud orsakade av besvär.

Lieksa har nu beviljats dispens för att fälla 24 björnar. Enligt Eronen är björnstammen så stark att det inte kommer att bli några problem med att utnyttja tillstånden i höst.

– Det finns björnar jämnt fördelade över hela området. Utmaningen blir snarare att undvika grupper med ungar.

I besväret över dispensen i Lieksa ingick ett krav på förbud mot att tillvarata bytet. Enligt besväret borde en björn som fällts med dispens överlåtas till staten eller destrueras. Enligt Jägareförbundet skulle detta innebära ett oacceptabelt slöseri med bytesdjur.

– Tanken att bytet inte skulle kunna tillvaratas är oetisk och helt grundlös. En liknande praxis gällde för en kort tid i samband med dispenser för vitkindad gås, då man krävde att gässen skulle grävas ner eller brännas. Tanken är absurd, konstaterar Jägareförbundets verksamhetsledare Jaakko Silpola.

Kvotmodellen går framåt

Björnjakten söder om renskötselområdet har legat nere de senaste åren på grund av besvärsprocesser. Jägareförbundet har drivit på en kvotmodell för jakt på stora rovdjur i hela landet, eftersom det är ett tydligare, mer förutsägbart och administrativt lättare sätt att ordna jakten. När det gäller björn har kvotmodellen fungerat i renskötselområdet i årtionden.

Jord- och skogsbruksministeriets mål är att utfärda en förordning om kvotjakt ännu under denna jaktsäsong (Ilkka-Pohjalainen 12.8.2026).

– Kvotmodellen gör det möjligt att delta i beredningen i enlighet med internationella avtal under remisskedet, men den tillåter inte att verkställigheten fördröjs eller förhindras genom besvärsförfaranden. Dessutom är det en mekanism som möjliggörs av Europeiska unionens (EU) bestämmelser, konstaterar Jägareförbundets ordförande Petteri Lampinen till Ilkka-Pohjalainen.

HFD: Stamvårdande jakt möjlig

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beslutade i ett prejudikat i juni att den dispens som Finlands viltcentral beviljade i Joensuutrakten förra hösten var lagenlig. Enligt HFD förebygger inte ett avlägsnande av enskilda björnar de problem som en växande björnstam orsakar.

Finlands viltcentral beviljade i juli en dispens för att fälla 182 björnar i det östra och mellersta stamvårdsområdet.

Orsaken till ändringen är att Posti under våren 2026 höjde distributionsavgifterna för tidskrifter på landsbygden avsevärt. Om tidskriften Jahti skulle delas ut som tidigare till förbundets alla cirka 140 000 medlemmar, skulle utdelningen av de fyra årliga numren ha blivit nästan 200 000 euro dyrare.

– Jägareförbundets förbundsmöte beslutade enhälligt att göra tidskriften avgiftsbelagd för medlemmar med en förmånlig årsavgift på 20 euro. Beslutet ger oss möjligheter att utveckla tidskriften till att bli ännu bättre, samtidigt som förbundet kraftfullt kan satsa på att utveckla den digitala kommunikationen. Jag tror att vår medlemskommunikation kommer att utvecklas gynnsamt i och med detta beslut, konstaterar förbundets verksamhetsledare och tidskriften Jahtis chefredaktör Jaakko Silpola.

60 procent av medlemmarna väljer digital kommunikation

De 8 000 respondenter som deltog i Jägareförbundets medlemsenkät i april 2026 visade vilja till förändring. Hela 60 procent av respondenterna är redo att helt övergå till förbundets digitala kommunikation, och för dem kommer tidskriften Jahti i fortsättningen att publiceras i OmaJahti.

Resten av respondenterna vill fortfarande ha pappersversionen hemlevererad, men är villiga att betala för att få den ledande publikationen inom intressebevakning och expertis för jakt.

I samband med förändringen satsar förbundet allt mer på en kontinuerlig digital kommunikation i realtid. Alla förbundets medlemmar har möjlighet att kostnadsfritt ta del av förbundets nyheter och artiklar ur tidskriften Jahti via förbundets elektroniska kommunikationstjänster. Förbundets videoproduktion kommer att öka ytterligare. Dessutom erbjuder en ny, egen digital plattform medlemmarna nya möjligheter till diskussion.

Betydande förbättringar av jägarnas ställning genom intressebevakning

Enligt en genomförd undersökning uppskattar Jägareförbundets 140 000 medlemmar medlemstjänsterna. Förbundets viktigaste uppgift anses allmänt vara intressebevakning. Även tidskriften Jahti upplevs som en viktig medlemsförmån. En del av medlemmarna förväntar sig, utöver traditionell rådgivning, även nya typer av medlemstjänster och -förmåner, såsom den positioneringstjänst för jägare som förbundet för närvarande utvecklar.

Jägareförbundets intressebevakning har gett anmärkningsvärt goda resultat i och med det jaktpositiva regeringsprogrammet:

• Den stamvårdande vargjakten inleddes förra vintern efter åratal av påverkansarbete.
• Den stamvårdande björnjakten kommer att genomföras.
• EU:s planerade förbud mot blyammunition begränsades till att endast gälla blyhagel.
• Skyddsjakt på vitkindad gås och skarv är möjlig från och med den 1 september 2026.
• Förenkling av lagstiftningen kring tillstånd för skjutbanor pågår.
• Fiske- och vildmarkstjänster har lagts till i användningsområdet för motions- och kultursedlar.

Att trygga den nordliga vildmarksstigen, det vill säga jaktens intressebevakning, förblir Jägareförbundets huvuduppgift även i den digitaliserade kommunikationens tidevarv.

Endast jakt anordnad av Livsmedelsverket är tillåten i zonen

Staten förväntas ersätta jägarnas insatser i zonen

Vildsvinsstammen ska hållas så liten som möjligt i hela Finland

• Tillverka en vildmarksinspirerad present (Vildmarksutmaning #14) Varje dag kl. 11 – Mästarna från Suomen Perinnenahkurit (Finlands Traditionsgarvare) visar dagligen på scenen hur värdefullt viltbyte genom rätt hanteringsmetoder förvandlas till bruks- eller prydnadsföremål, med respekt för den urgamla fångstkulturen.
• Bygg ett häckningsrör för gräsand (Vildmarksutmaning #11) Fre kl. 13, lö kl. 14:30 och sö kl. 14 – Vi bygger en säker häckningsplats för änder tillsammans. Jägarförbundets sjöfågelexpert Veli-Matti Pekkarinen guidar i tillverkningen av häckningsrör och berättar om hur man förbättrar sjöfåglarnas livsmiljöer.
• Plocka ihop en första hjälpen-väska som passar för jakten (Vildmarksutmaning #1) Fre och lö kl. 14 – Säker jakt! Författaren Aleksi Lumme visar hur du sätter ihop ett fungerande förstahjälpen-kit som innehåller utrustning som är särskilt viktig för jägare.
• Laga en ny viltträtt (Vildmarksutmaning #6) Fre kl. 14:30–16 – Låt dig inspireras av viltköket och lär dig att ta tillvara bytet på bästa möjliga sätt. Vildmarkskocken Matti Liipo visar i praktiken hur en ny vilträtt blir till och ger tips på korrekt hantering av köttet.
• Slipa kniven (Vildmarksutmaning #37) Fre kl. 15 – Slipa dina färdigheter! Jani Grönlund, känd från bland annat Summit Suomi, guidar i grunderna för knivvård och visar de vanligaste täljteknikerna för att lyckas både i vardagen och i vildmarken.
• Slipa kniven (Vildmarksutmaning #37) Fre kl. 16:30 – Lär dig att slipa kniven på rätt sätt med tips från Jaktmuseets intendent Perttu Matero och bekanta dig samtidigt med pärlorna i museets knivsamling.
• Lär dig locka and med pipa (Vildmarksutmaning #25) Lö och sö kl. 13 – Lockjaktens pionjär och guru Aki S. Perälä lär ut hur du lockar änderna inom skotthåll med rätt ljud och teknik.
• Repetera och öva på säker vapenhantering (Vildmarksutmaning #52) Lö och sö kl. 15 – Jägarförbundets jaktskyttechef Jussi Partanen ger en alltid lika aktuell infostund om säker vapenhantering och delar också med sig av de senaste nyheterna kring blyammunitionens framtid.
• Underhåll jakt- eller annan vildmarksutrustning (Vildmarksutmaning #24) Lö kl. 15:30 – Jaktmuseets direktör Timo Kukko visar underhåll av ett bränslekök ur museets samlingar och ger samtidigt tips för långvarig användning av vildmarks- och friluftsutrustning.
• Testa en ny fångstmetod (Vildmarksutmaning #9) Lö kl. 16 – Om du inte har testat att jaga små rovdjur ännu, såsom mårdhund eller mink som klassas som skadliga invasiva främmande arter, är det hög tid att börja nu. De bästa tipsen för fällfångst ges av den hängivna småviltjägaren Petri Passila.
• Gör upp eld utan tändstickor (Vildmarksutmaning #38) Lö kl. 16:30 – Eld utan tändstickor görs upp av Erämies Erkkiläinen (alias Perttu Matero), klädd i rådjursskinn, som samtidigt berättar historier om svunna tiders fångstkultur.
• Gör en plan för nästa jaktsäsong (Vildmarksutmaning #12) Fre kl. 16, lö och sö kl. 12:30 – Tänk om du skulle åka utomlands på jakt under den kommande säsongen? Kom och lyssna på Jägarförbundets organisationschef Teemu Simenius berättelser från upplevelserika jaktresor i olika delar av världen och snappa upp de bästa tipsen om vad man bör tänka på när man jagar längre hemifrån.
• Gör en plan för nästa jaktsäsong (Vildmarksutmaning #12) Varje dag kl. 12 – Hur ser vargsituationen ut inför den kommande jaktsäsongen och hur skyddar man sin jakthund effektivt? Jari Seppälä berättar om betydelsen av skyddsvästar för hundar, visar olika alternativ och delar med sig av praktiska erfarenheter från fältet.

HFD slår fast att Finlands viltcentrals beslut om dispens för björnjakt inte var lagstridigt på de grunder som anfördes i besvären till förvaltningsdomstolen. HFD anser därmed att förvaltningsdomstolen gjorde fel som upphävde viltcentralens beslut. Eftersom tidsfristen för de aktuella licenserna redan har löpt ut, förfaller dock ärendet i övrigt.

Finlands Jägarförbund välkomnar HFD:s avgörande och menar att det skapar en stark grund för att återinföra kvotjakten på björn. Förbundet förväntar sig nu att det beviljas jaktkvoter i flera landskap där björnstammen hunnit växa sig alltför stor.

Bakgrunden till fallet är att Finlands viltcentral i juli 2025 beviljade 129 dispenslicenser för björnjakt söder om renskötselområdet. Majoriteten av licenserna, 107 stycken, riktades till Norra Karelen, 20 till Mellersta Finland och två till Norra Savolax.

Efter besvär från natur- och miljöskyddsorganisationer belade förvaltningsdomstolen licenserna med verkställighetsförbud i mitten av augusti samma år. I januari i år kom sedan Östra Finlands förvaltningsdomstol med ett avgörande som slog fast att en del av licenserna var lagstridiga – ett beslut som HFD nu alltså har ändrat.

Skyddsjakt på enskilda individer löser inte problemen

Enligt HFD har antalet konfliktsituationer mellan människa och björn ökat i takt med att björnstammen vuxit. Domstolen konstaterar att björntätheten i det aktuella området är så hög att det inte räcker med att fälla enskilda problembjörnar med stöd av skade- och säkerhetsbaserade licenser.

I takt med att stammen ökat har björnar i allt högre grad börjat röra sig på gårdar och nära bosättning, vilket avsevärt ökar risken för farliga möten.

HFD drar slutsatsen att det i området existerar ett sådant problem som avses i EU:s livsmiljödirektiv, och att man därför kan motivera undantag från direktivets fridlysningsbestämmelser. Därmed anser domstolen att det också är juridiskt möjligt att bedriva stamvårdande jakt.

Bild: Arto Hiltunen