Eventuella vapentillståndsärenden ska du sköta hos polisen i god tid. Kunden ska själv vid behov skaffa översättningar av jaktdokument och utredningar.

En utländsk jägare i Finland behöver:

1. ett finländskt jaktkort
2. jakttillstånd på det område där jakten ska ske
3. ett finländskt skjutprovsintyg (ett intyg över ömsesidigt erkännande av skjutprov), om det krävs för viltet i fråga
4. tillstånd att föra in vapen och/eller hund i landet

Tilläggsuppgifter:

Kontaktuppgifter till jaktvårdsföreningarnas verksamhetsledare

Uppdaterade krav beträffande införsel av hundar (ruokavirasto.fi)

Införsel av och tillstånd för skjutvapen (poliisi.fi)

Följande jägarexamina och skjutprov

På jakt i Finland – broschyr  (finska, svenska, tyska, ryska)

Delta i kampanj mot EU-kommissionen

Skriv under en namninsamling och protestera mot hur EU-kommissionen behandlar jakten och viltförvaltningen. Med de orden drar jägarnas europeiska samarbetsorganisation FACE igång en kampanj.
Just därför har FACE startat en namninsamling som ska pågå till oktober. Målet är att få så många namnunderskrifter som möjligt. Syftet är att skapa tryck inom EU och kännedom hos alla regeringar över hur stort missnöjet är med kommissionen.
 

Skriv under här:
www.signforhunting.com

−Jägarförbundets medlemmar är säkert upprörda på grund av situationen i Ukraina, men förbundet har tyvärr inte den kompetens, de resurser eller kanaler som behövs för att hjälpa till i krissituationer. Vi hoppas ändå att även jägarna hjälper den ukrainska befolkningen med donationer till etablerade ukrainska aktörer.  

Ansvarsfullt donerande (AnDo) rf är ett samarbetsnätverk för allmännyttiga organisationer som bedriver penninginsamling. Finlands Jägarförbund är en av AnDos medlemsorganisationer. AnDos medlemsorganisationer representerar ca en miljon givare och understödjare.

I Finland finns flera organisationer som hjälper vid kriser och katastrofer i världen. Med hjälp av donationerna genomförs olika former av humanitärt bistånd i krisområdet, bl.a. distribution av nödhjälpsförnödenheter och hjälp till biståndsarbetarna i deras vardagliga arbete. Läs mer om insamlingarna som organisationerna genomför för att bistå Ukraina:

https://www.vala.fi/b/rahalahjoitukset-ukrainaan

Även CIC (International council for game and wildlife conservation) samlar in pengar: https://payment.cic-wildlife.org/purchasable/760

Genom att donera ditt stöd till vår verksamhet säkerställer du att jakten i Finland kan fortsätta och hjälper oss att stödja och upprätthålla de finländska jaktföreningarnas verksamhet, samt att göra jaktens fördelar för samhället och välfärden tillgängliga för en större skara finländare. Du kan hjälpa unga att starta en ny fin hobby eller förhindra att landsbygden avfolkas. Även om du inte jagar själv kan du donera en framtid för jakten.  

Donera till ungdomsverksamhet, viltvård eller jaktskytte >>lahjoitus.metsastajaliitto.fi

Facebook-donationer har varit efterfrågade, och nu är det möjligt: Du kan öppna en donationskampanj på Facebook, till exempel för att fira din egen födelsedag.

Donera på Facebook >> facebook.com/fund/Metsastajaliitto 

Tillstånd för penninginsamling: RA/2022/484 25.3.2022
Gäller från 25.3.2022 i hela Finland med undantag av Åland.

Enligt Naturresursinstitutets stamuppskattning stoppades den långvariga stamökningen med hjälp av det rekordstora vitsvansbytet på cirka 74 000 individer under förra jaktsäsongen, och stammen minskade i nästan alla älgförvaltningsområden jämfört med året innan. Under de senaste åren har man lyckats öka bytesmängden avsevärt. Det är fråga om ett flera år långt och krävande arbete, som alltjämt behöver fortsätta. Arbetet som görs för att kontrollera vitsvansstammen utförs av jägarna och jaktvårdsföreningarna. Det nuvarande jaktsystemet har visat sig vara fungerande. Viltförvaltningen har genomfört flera förnyelser inom vitsvansjakten, såsom förlängning av jaktperioden, utvidgad användning av hund samt satsningar på rådgivning bland annat för att förändra strukturen på vitsvansbytet. I takt med att stammen har minskat har också vitsvansskadorna i trafiken och på odlingar minskat. På skadorna inverkar förutom vitsvansstammen även snöförhållanden, trafikmängder och förebyggande av skador.

Målet att minska stammen

Enligt målen ska stammen av vitsvanshjort ytterligare minskas i hela sydvästra Finland. Det förutsätter att bytesmängden under kommande jaktsäsong i sin helhet uppgår till nivån för senaste säsong.

Fortfarande flest vitsvanshjortar i Egentliga Finland

Egentliga Finland är det enda landskapet där förekomsten av vitsvanshjort är riklig överallt. Trots att bytesmängderna i Egentliga Finland är störst, och ökade mest, har minskningen av stammen ännu inte varit särskilt stor. Målet med planeringen av beskattningen och jakten är att säkerställa en minskning av stammen och att man ska närma sig måltätheterna.

Förutom av privata markägare ägs marken i allt större utsträckning också av skogs- och investeringsbolag, som strävar efter att få ett värde som kan mätas i pengar för utarrendering av jakträtter. Eftersom jaktföreningarna i regel är lokala samfund och ideella föreningar har de ofta inga stora medel till sitt förfogande. Föreningsverksamhetens värde ligger i den nytta samfundet genererar. Förbundet föreslår att man som vederlag för jakträtten i stället för pengar från fall till fall även kan avtala om andra tjänster som lämpar sig väl för föreningsverksamhetens karaktär.

Jägarna kan som vederlag istället för pengar förbinda sig att utöver skogsskador även rapportera till exempel insekt- eller vägskador till markägaren. I jaktarrendeavtalet kan man också ingå en separat skriftlig överenskommelse om anmälan om miljöskador eller främmande växtarter. Ju större område det är fråga om, desto värdefullare är dessa tjänster. Till avtalet kan också fogas punkter som hänför sig till naturvård i området; jaktföreningen kan göra viltinventeringar, placera ut slickstenar eller avlägsna främmande arter, såsom mink och mårdhund, från området.

– Eftersom jägarna tillbringar hundratals timmar med att röra sig i skogen upptäcker de älgskador och andra skador i skogarna. Man har för vana att rapportera de mest betydande nya fallen till markägaren. Särskilt för skogsägare som bor längre bort, inklusive bolag, är denna information som kommer via jaktföreningen mycket uppskattad, säger Jägarförbundets organisationschef Teemu Simenius.

Största delen av de privata skogsägarna har arrenderat ut jakträtten i sina marker till den lokala jaktföreningen. Vederlaget för arrendet är mera sällan beskattningsbara pengar. Den största nyttan för skogsägaren utgörs av den reglering av älg- och andra hjortdjursstammar som jägarna utför. Jägarna är tvungna att balansera mellan livskraftiga bestånd och så små skogsskador förorsakade av hjortdjur som möjligt. Det är ingen lätt uppgift, eftersom variationer i bestånden och ojämn förekomst är mer regel än undantag i djurvärlden.

Mer information:

Teemu Simenius, tfn xxxx, teemu.simeniusmetsastajaliitto.fi ()

Länk till bilagan till jaktarrendeavtalet

De första utbildningarna hålls i början av maj och man kan redan anmäla sig till dem i händelsekalendern. Nya orter läggs till nästan varje vecka.

Under den 6 timmar långa utbildningen går man bland annat igenom de rätta skjutställningarna för både hagelgevär och kulgevär, säker hantering av vapen samt förutseende av ett rörligt mål. Utbildningen är inte heller till skada också för en mer erfaren skytt.

Sprid ordet och tipsa den nya jägaren om utbildningen ABC för jaktskytte. Man kan delta i utbildningen redan före jägarexamen och utan eget vapen. Utbildaren ger goda råd för hur du skaffar ett vapen som passar just dig.

Bekanta dig på förhand med ABC-guiden eller skaffa den tryckta versionen från Eräkontti.

Gott nytt år och stort tack önskar vi på Jägarförbundet till dig. Ta en minut och titta vårt kort. Utan dig skulle vårt arbete inte vara möjligt.

Med dispenserna får åtta vargar fällas i Saunajärviflocken i Kuhmo, två vargar i Revonlahtiparets flock i Liminka-Lumijokiområdet, fem vargar i Lauhanvuoriflocken i Kauhajoki-Karviaområdet och tre vargar i Somerniemiflocken i Somero-, Nummi-Pusula- och Tammelaområdet.

Enligt förordningen som Jord- och skogsbruksministeriet har utfärdat får maximalt 20 vargar fällas.  Från detta antal dras vargar som vi känner till att har dött sedan förordningen trädde i kraft. Sedan dess har en varg blivit ihjälkörd av ett tåg, vilket minskar det maximala antalet till 19 vargar. Dessutom får dispenserna riktas mot högst fyra flockar eller par som markerar revir.

Ett gynnsamt beslut för varje storområde

Finlands viltcentral har fastställt fyra storområden i vårt land där vargtätheten är större än normalt.

• Viltcentralsregionerna Kajanaland, Norra Karelen och Norra Savolax.
• Viltcentralsregionen Uleåborg.
• Viltcentralsregionerna Österbotten, Kust-Österbotten och norra delen av Satakunta.
• Viltcentralsregionerna Egentliga Finland, södra delen av Satakunta, Nyland och Södra Tavastland.

För vart och ett av storområdena fattade Finlands viltentral ett enda gynnsamt beslut.

Läs mera

– Genom jakt ser vi till att människor kan känna sig trygga överallt i Finland, också i områden där det finns vargar. Vårt mål är att reglera vargstammens tillväxt, förebygga skador och förbättra acceptansen för varg, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

Dispenserna för stamvårdande jakt beviljas av Finlands viltcentral. Kvoten är 20 vargar utanför renskötselområdet. Jakten får rikta sig till högst fyra flockar eller ett revirmarkerande vargpar. Kvoten gäller inte vargar som avlivas på polisens order och inte heller vargar som elimineras med stöd av dispenser som viltcentralen beviljar på grund av skador eller hotad säkerhet.  

Enligt EU:s habitatdirektiv är vargen en strikt skyddad art utanför renskötselområdet. Undantag är dock möjliga om jakten har ett tydligt mål och om det går att visa att det inte finns någon annan tillfredsställande lösning. Jakten får inte riskera vargens gynnsamma skyddsnivå. 

Enligt Naturresursinstitutets bedömning av vargpopulationens storlek fanns det 28 vargflockar i Finland i mars i år. Utöver dessa flockar fanns det 20 revirmarkerande vargpar. Det är Finlands största vargstam på hundra år. Vargungarna föddes i april-maj, så att i slutet av året är populationen avsevärt större än i mars.

Enligt Naturresursinstitutets prognosmodell finns det med 90 procents säkerhet 36-51 vargflockar i Finland.  Den kvot på fyra flockar som ingår i förordningen kommer inte att göra det svårare att bevara den gynnsamma skyddsnivån.

Förordningen var ute på remiss fram till den 8 december och ministeriet fick sammanlagt 30 remissvar. En del av remissinstanserna var av den meningen att jakten ökar acceptansen av varg och minskar sociala konflikter, medan vissa tyckte att jakten riskerar den genetiska mångfalden. Remissvaren kan läsas i en sammansättning av svaren.

• FörordningFilen öppnas i en ny flik PDF 91kB

Mera information:

Sami Niemi, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 391, sami.niemi(at)gov.fi
Annukka Kimmo, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 478 0226, annukka.kimmo(at)gov.fi