Statsrådet godkände den 6 oktober en ändring av jaktförordningen. Från och med den 1 december ska saxar för små rovdjur placeras i en skyddskonstruktion, och diametern på skyddskonstruktionens öppning får vara högst 8 centimeter. Någon skyddskonstruktion behöver dock inte användas vid fångst av råttor, möss eller sorkar.

Syftet med ändringen av förordningen är att förhindra att björnar skadar sig på saxarna. I fjol fälldes i Finland tre björnar som hade en sax avsedd för små rovdjur fast i tassen. Motsvarande fall kan förhindras genom att saxarna skyddas på korrekt sätt.

Saxarna för små rovdjur har en betydande roll i jakten på bland annat den främmande arten mink. Jakten på små rovdjur och användning av saxar i den jakten är viktig för att trygga den biologiska mångfalden och den inhemska faunan. De som använder saxarna ska dock se till att saxarna inte medför fara för andra än de djur som får fångas med dem.

Du kan ansöka om ersättning för skador som stora rovdjur (björn, järv, varg, lodjur) har orsakat på hund.  Anmäl en skada som orsakats av ett stort rovdjur omedelbart till landsbygdsnäringsmyndigheten på den ort där skadan inträffat, så att landsbygdsnäringsmyndigheten får tillfälle att konstatera och bedöma skadan så snart som möjligt.

Man ansöka om ersättning av staten för en förlorad hund. Hundens försäkringsvärde grundar sig på anskaffningspriset på valpen samt på faktorer som ökar grundvärdet, som skolning, olika karaktärs- och hälsoprov samt utställningsresultat.

Alla skadestånd hamnar inte i statistiken, eftersom alla fall inte kommer till myndigheternas kännedom. Rapportering är viktigt just för att den mest korrekta informationen om skador kan samlas in. Siffrorna påverkar till exempel viltpolitiken.

På 2010-talet har vargar årligen orsakat cirka 30–50 skador på hundar enligt myndigheternas viltskaderegister. Myndigheterna får dock inte information om alla skador. När det gäller hundar som dödats eller skadats av vargar har i stort sett hälften av fallen inträffat under jakt och hälften på gårdar.

Antalet vargangripna hundar kommer sannolikt att fortsätta öka under de närmaste åren, under förutsättning att vargarna ökar i antal. Eftersom antalet vargangrepp på hundar främst är korrelerat med antalet jaktdagar med hund, kommer antalet angrepp att variera mycket mellan olika områden och år. 

Läs mera

https://www.ruokavirasto.fi/sv/privatkunder/fiske-jakt-och-vilt/skadeersattningar/rovdjursskador/

Jahtimedia är jakthobbyns fönster mot den breda allmänheten. Vi publicerar jaktrelaterade artiklar, intervjuer och videor även på svenska. Läs mera om jakt, vilt, jakthundar, viltmat, jaktskytte och utrustning.

https://jahtimedia.fi/jakt

Eventuella vapentillståndsärenden ska du sköta hos polisen i god tid. Kunden ska själv vid behov skaffa översättningar av jaktdokument och utredningar.

En utländsk jägare i Finland behöver:

1. ett finländskt jaktkort
2. jakttillstånd på det område där jakten ska ske
3. ett finländskt skjutprovsintyg (ett intyg över ömsesidigt erkännande av skjutprov), om det krävs för viltet i fråga
4. tillstånd att föra in vapen och/eller hund i landet

Tilläggsuppgifter:

Kontaktuppgifter till jaktvårdsföreningarnas verksamhetsledare

Uppdaterade krav beträffande införsel av hundar (ruokavirasto.fi)

Införsel av och tillstånd för skjutvapen (poliisi.fi)

Följande jägarexamina och skjutprov

På jakt i Finland – broschyr  (finska, svenska, tyska, ryska)

Delta i kampanj mot EU-kommissionen

Skriv under en namninsamling och protestera mot hur EU-kommissionen behandlar jakten och viltförvaltningen. Med de orden drar jägarnas europeiska samarbetsorganisation FACE igång en kampanj.
Just därför har FACE startat en namninsamling som ska pågå till oktober. Målet är att få så många namnunderskrifter som möjligt. Syftet är att skapa tryck inom EU och kännedom hos alla regeringar över hur stort missnöjet är med kommissionen.
 

Skriv under här:
www.signforhunting.com

−Jägarförbundets medlemmar är säkert upprörda på grund av situationen i Ukraina, men förbundet har tyvärr inte den kompetens, de resurser eller kanaler som behövs för att hjälpa till i krissituationer. Vi hoppas ändå att även jägarna hjälper den ukrainska befolkningen med donationer till etablerade ukrainska aktörer.  

Ansvarsfullt donerande (AnDo) rf är ett samarbetsnätverk för allmännyttiga organisationer som bedriver penninginsamling. Finlands Jägarförbund är en av AnDos medlemsorganisationer. AnDos medlemsorganisationer representerar ca en miljon givare och understödjare.

I Finland finns flera organisationer som hjälper vid kriser och katastrofer i världen. Med hjälp av donationerna genomförs olika former av humanitärt bistånd i krisområdet, bl.a. distribution av nödhjälpsförnödenheter och hjälp till biståndsarbetarna i deras vardagliga arbete. Läs mer om insamlingarna som organisationerna genomför för att bistå Ukraina:

https://www.vala.fi/b/rahalahjoitukset-ukrainaan

Även CIC (International council for game and wildlife conservation) samlar in pengar: https://payment.cic-wildlife.org/purchasable/760

Genom att donera ditt stöd till vår verksamhet säkerställer du att jakten i Finland kan fortsätta och hjälper oss att stödja och upprätthålla de finländska jaktföreningarnas verksamhet, samt att göra jaktens fördelar för samhället och välfärden tillgängliga för en större skara finländare. Du kan hjälpa unga att starta en ny fin hobby eller förhindra att landsbygden avfolkas. Även om du inte jagar själv kan du donera en framtid för jakten.  

Donera till ungdomsverksamhet, viltvård eller jaktskytte >>lahjoitus.metsastajaliitto.fi

Facebook-donationer har varit efterfrågade, och nu är det möjligt: Du kan öppna en donationskampanj på Facebook, till exempel för att fira din egen födelsedag.

Donera på Facebook >> facebook.com/fund/Metsastajaliitto 

Tillstånd för penninginsamling: RA/2022/484 25.3.2022
Gäller från 25.3.2022 i hela Finland med undantag av Åland.

Enligt Naturresursinstitutets stamuppskattning stoppades den långvariga stamökningen med hjälp av det rekordstora vitsvansbytet på cirka 74 000 individer under förra jaktsäsongen, och stammen minskade i nästan alla älgförvaltningsområden jämfört med året innan. Under de senaste åren har man lyckats öka bytesmängden avsevärt. Det är fråga om ett flera år långt och krävande arbete, som alltjämt behöver fortsätta. Arbetet som görs för att kontrollera vitsvansstammen utförs av jägarna och jaktvårdsföreningarna. Det nuvarande jaktsystemet har visat sig vara fungerande. Viltförvaltningen har genomfört flera förnyelser inom vitsvansjakten, såsom förlängning av jaktperioden, utvidgad användning av hund samt satsningar på rådgivning bland annat för att förändra strukturen på vitsvansbytet. I takt med att stammen har minskat har också vitsvansskadorna i trafiken och på odlingar minskat. På skadorna inverkar förutom vitsvansstammen även snöförhållanden, trafikmängder och förebyggande av skador.

Målet att minska stammen

Enligt målen ska stammen av vitsvanshjort ytterligare minskas i hela sydvästra Finland. Det förutsätter att bytesmängden under kommande jaktsäsong i sin helhet uppgår till nivån för senaste säsong.

Fortfarande flest vitsvanshjortar i Egentliga Finland

Egentliga Finland är det enda landskapet där förekomsten av vitsvanshjort är riklig överallt. Trots att bytesmängderna i Egentliga Finland är störst, och ökade mest, har minskningen av stammen ännu inte varit särskilt stor. Målet med planeringen av beskattningen och jakten är att säkerställa en minskning av stammen och att man ska närma sig måltätheterna.

Förutom av privata markägare ägs marken i allt större utsträckning också av skogs- och investeringsbolag, som strävar efter att få ett värde som kan mätas i pengar för utarrendering av jakträtter. Eftersom jaktföreningarna i regel är lokala samfund och ideella föreningar har de ofta inga stora medel till sitt förfogande. Föreningsverksamhetens värde ligger i den nytta samfundet genererar. Förbundet föreslår att man som vederlag för jakträtten i stället för pengar från fall till fall även kan avtala om andra tjänster som lämpar sig väl för föreningsverksamhetens karaktär.

Jägarna kan som vederlag istället för pengar förbinda sig att utöver skogsskador även rapportera till exempel insekt- eller vägskador till markägaren. I jaktarrendeavtalet kan man också ingå en separat skriftlig överenskommelse om anmälan om miljöskador eller främmande växtarter. Ju större område det är fråga om, desto värdefullare är dessa tjänster. Till avtalet kan också fogas punkter som hänför sig till naturvård i området; jaktföreningen kan göra viltinventeringar, placera ut slickstenar eller avlägsna främmande arter, såsom mink och mårdhund, från området.

– Eftersom jägarna tillbringar hundratals timmar med att röra sig i skogen upptäcker de älgskador och andra skador i skogarna. Man har för vana att rapportera de mest betydande nya fallen till markägaren. Särskilt för skogsägare som bor längre bort, inklusive bolag, är denna information som kommer via jaktföreningen mycket uppskattad, säger Jägarförbundets organisationschef Teemu Simenius.

Största delen av de privata skogsägarna har arrenderat ut jakträtten i sina marker till den lokala jaktföreningen. Vederlaget för arrendet är mera sällan beskattningsbara pengar. Den största nyttan för skogsägaren utgörs av den reglering av älg- och andra hjortdjursstammar som jägarna utför. Jägarna är tvungna att balansera mellan livskraftiga bestånd och så små skogsskador förorsakade av hjortdjur som möjligt. Det är ingen lätt uppgift, eftersom variationer i bestånden och ojämn förekomst är mer regel än undantag i djurvärlden.

Mer information:

Teemu Simenius, tfn xxxx, teemu.simeniusmetsastajaliitto.fi ()

Länk till bilagan till jaktarrendeavtalet

De första utbildningarna hålls i början av maj och man kan redan anmäla sig till dem i händelsekalendern. Nya orter läggs till nästan varje vecka.

Under den 6 timmar långa utbildningen går man bland annat igenom de rätta skjutställningarna för både hagelgevär och kulgevär, säker hantering av vapen samt förutseende av ett rörligt mål. Utbildningen är inte heller till skada också för en mer erfaren skytt.

Sprid ordet och tipsa den nya jägaren om utbildningen ABC för jaktskytte. Man kan delta i utbildningen redan före jägarexamen och utan eget vapen. Utbildaren ger goda råd för hur du skaffar ett vapen som passar just dig.

Bekanta dig på förhand med ABC-guiden eller skaffa den tryckta versionen från Eräkontti.