Enligt Lukes uppskattning som publicerades idag den 9 juni 2021 fanns det 32−38 vargflockar och 279−321 vargar i Finland.

−Jägarförbundet uppskattar att en tydlig ökning av vargstammen gör det möjligt att inleda beståndsvårdande jakt. Det är motiverat att sätta gränser för stammens tillväxt, konstaterar förbundets ordförande Tuomas Hallenberg.

I Sverige fastställdes en gynnsam skyddsnivå till 30 flockar. När beståndet var högre där genomfördes förra vintern beståndsvårdande jakt.

Jägarnas arbete är mycket viktigt för att producera en uppskattning av stammen

−Förra vintern arbetade jägarna hårt i hela landet, till exempel i Norra och Södra Österbotten och i de södra delarna av Norra Karelen, både vad gäller observationer efter varg och insamling av DNA-prov. Nästan 80 procent fler prov som identifierats som vargar samlades in än föregående vinter. Antalet aktiva insamlare ökade 2,5 gånger, tackar Jaakko Silpola, verksamhetsledare vid Jägarförbundet.

I en färsk stambedömning bedömde Luke att antalet individer av varg i mars 2021 var med en sannolikhet på 90% 279-321 individer. För ett år sedan uppskattades beståndet till 216-246 individer.

−Enligt prognosmodellen för 2020 skulle det i mars 2021 ha funnits 162-299 vargar i Finland, dvs. 16-35 flockar, och beståndet borde inte ha ökat betydligt jämfört med året innan. Vargstammens tillväxt jämfört med för ett år sedan är dock enligt den färska uppskattningen tydlig. Det ökade vargantalet i den nya uppskattningen går enligt förbundet i samma riktning som observationerna på fältet. Tack vare en omfattande, mycket lyckad DNA-provtagning har vargstammen nu verifierats mer tillförlitligt, säger Ere Grenfors, natur- och viltvårdschef vid Jägarförbundet.

Enligt prognosmodellen som beskriver utvecklingen av Lukes vargstam kommer antalet revirer sannolikt att öka ytterligare. I början av juli 2021 ger Lukes prognosmodell 391-515 vargar med en sannolikhet på 90%. Jägarförbundet anser nu att det är mycket viktigt att den beståndsvårdande jakten inleds under den kommande vintern för att förhindra vargskador. Redan i fjol började älgjakten i många landskap först efter snöfall, då vargflockar kunde lokaliseras för att skydda hundarna.

Jägarförbundet har fastställt som det mest akuta ärendet att förbättra förhållandena i samband med jakt med hund och trygga den finländska hundjaktkulturen genom att inleda en beståndsvårdande jakt på varg.

1.Ett vapen ska alltid hanteras som om det vore laddat

• Anta aldrig att ett vapen är oladdat. Kontrollera alltid vapnets beredskapsläge när du ska hantera det och följ därefter de övriga reglerna.

• Rör aldrig andras vapen utan lov.

• Varje gång du tar ett skjutvapen i dina händer ska du genast kontrollera att det är oladdat.

• Vik vapnet eller öppna låset genast i början.

• I vapen där du inte direkt ser om det finns en patron i patronläget, lär dig att kontrollera detta som en rutin. Du kan till exempel se efter i hylsöppningen eller prova med fingret om patronen finns i pipan.

• Förvara inte patroner i magasinet.

• När vapenhanteringen är avslutad, upprepa startrutinerna, dvs. kontrollera patronläget, magasinet och vik ihop vapnet eller stäng låset. Obs. Till exempel låset till ett gevär med bultlås kan förvaras separat från vapnet.

2. Rikta aldrig pipan mot något som du inte har för avsikt att skjuta (pipkontroll)

• Ett vapen får endast riktas mot ett objekt (lerduva, måltavla, vilt), som du är mentalt beredd att skjuta, även om det inte är meningen att skjuta. Situationen förändras inte ens av att vapnet skulle vara oladdat (se regel 1). Pipans säkra riktning är mot marken eller mot himlen.

• Vapenpipan riktas endast mot målområdet eller mot vilt vid jakt när bakgrunden är säker och viltet som ska skjutas befinner sig i en gynnsam skjutsituation.

• Då du lär dig pipkontroll hjälper det om du behärskar siktlinjen öga-pipa-mål
 

3. Håll fingret borta från avtryckaren (fingerkontroll).

• Håll fingret rakt utanför varbygeln ända tills du ser målet genom siktet. Brott mot denna regel orsakar majoriteten av de olyckor som inträffar.

• På en lerduvebana kan man föra fingret till avtryckaren och vapnet får vara osäkrat då man intagit position och just ska begära en lerduva.

• På en gevärbana lönar det sig att föra fingret till avtryckaren först när vapnet ligger vågrätt mot målet eller då man följer ett rörligt mål.

• Vid jakt förs fingret till avtryckaren först när vapnet är vid kinden, viltarten har identifierats, säkringen är borttagen och man har fattat beslutet att skjuta.

4. Var säker på objektet och bakgrunden

• Skjut inte ett objekt som du inte har identifierat. Skuggor, ljud eller silhuetter ska man inte skjuta mot, om man inte kan se objektet ordentligt. Försäkra dig också om bakgrunden, så att en kula som går helt och hållet genom objektet eller hagel som inte träffar inte orsakar någon fara.

• Då du jagar i skymningen ska du vara särskilt noggrann med att det säkert är fråga om ett vilt djur. Skjut inte mot enbart ett ljud eller mot ett oidentifierat objekt.

• Använd kikare för att identifiera viltet alltid då det är möjligt. Till exempel vid spaningsjakt är det bra att betrakta terrängen med ljusstark kikare. Ögonen blir inte så trötta, och du behöver inte rikta vapnet mot ett oidentifierat objekt (se regel 2).

Ta hänsyn till andra som rör sig i naturen. Om du möter andra människor i terrängen, avlägsna patronerna från vapnet och berätta för dem du möter om din jakt. Byt jaktområde vid behov.

• Beakta alltid att bakgrunden är säker innan du fattar beslut om att avfyra vapnet. Säkerställ på förhand säkra skottsektorer och låt i oklara fall bli att skjuta.

Läs mera:

Se också animationen om de fyra säkerhetsreglerna på adressen www.metsastajaliitto.fi/metsastajalle/oppaat/turvallinen-metsastysammmunta

Jägarförbundets medlemstidning Jahti utkommer i fortsättningen också på svenska under namnet Jakt. Tidningen Jakt, som utkommer fem gånger om året, kan läsas på nätet som e-tidning. Alla medlemmar i Jägarförbundet kan läsa den i Jägarförbundets tjänst OmaMetso.

OmaMetso är Jägarförbundets servicewebbplats som nu också har öppnats på svenska. Där kan medlemmarna läsa tidningen Jakt, uppdatera sina kontaktuppgifter och följa nyheterna inom jaktbranschen. Via OmaMetso erbjuds medlemmarna också specialförmåner och -rabatter. Bekanta dig med svenskspråkiga OmaMetso på adressen omametso.metsastajaliitto.fi

Mer information:
Kommunikation, tel. +358 50 530 3871

Det centrala målet för det nya förbundet var att skapa ordning på jaktmarkerna, främja respekten för jaktlagar och goda jaktseder samt upplysa jägare om vikten av viltvård. Jägarförbundet sköter alltjämt dessa samma uppgifter för vilka det en gång grundades för hundra år sedan.

På Jägarförbundets webbplats öppnas på jubileumsdagen en sajt som presenterar varför och hur Jägarförbundet har utvecklats till den aktör de är idag. Man går igenom den hundraåriga historian ett årtionde åt gången och texten kompletteras med foton, filmer och ljudband. Sajten finns på adressen: https://metsastajaliitto.fi/100-vuotta/historia

 Ändringarna gäller det kommande jaktåret.

Läs mera: https://mmm.fi/-/metsastysasetukseen-muutoksia?languageId=sv_SE

 Inga personuppgifter samlas in för förfrågningen och du kan svara helt anonymt. Delta i enkäten på adressen face.eu/survey och välj i språkmenyn.

FACE är den europeiska takorganisationen för jägarna, som övervakar Europas nationella jägarorganisationers fördel. Med hjälp av FACE:s enkät utreds de socioekonomiska verkningarna av ett möjligt blyförbud i Europa.

Förfrågningen innehåller rätt många frågor, så reservera tid och en lugn stund för besvarandet.

Styrelsens vice ordförande är Ilkka Mäkelä från Punkalaidun.

Till styrelsemedlemmar för följande tvåårsperiod och till suppleanter för dem valdes: 
 

Som styrelsemedlemmar fortsätter:

Personvalen gjordes vid Jägarförbundets höstförbundsmöte den 28 november 2020. På förbundsmötet behandlades också bl.a. verksamhetsplanen och budgeten för förbundets 100-årsjubileumsår 2021.

Förbundsstyrelsen består av 16 medlemmar och en ordförande och en vice ordförande. En styrelseledamot och dennes suppleant väljs vid förbundsstämman för två år i taget. Ordförandes och vice ordförandes mandatperiod är två år och de står i tur att avgå turvis vartannat år.

Ytterligare information:

Styrelseordförande Tuomas Hallenberg, tfn 040 528 6069, tuomas.hallenbergmetsastajaliitto.fi

Verksamhetsledare Jaakko Silpola, tfn 050 406 4836, jaakko.silpolametsastajaliitto.fi

I initiativet föreslås att det bereds en lag som möjliggör Inledande av stamvårdande jakt på varg. Dessutom ska lagen möjliggöra noggrannare uppskattning av vargstammens storlek än för närvarande, vargens rasrenhet och definiera ett nationellt enhetligt tillvägagångssätt för att avlägsna vargar som utgör hot eller fara. 

Medborgarinitiativet samlade de 50 000 underskrifter som behövs på mindre än en vecka. Totalt samlade initiativet 61 618 stödförklaringar under en månad. Efter det avbröts insamlingen av stödförklaringar för att initiativet skulle kunna ges till riksdagens behandling så fort som möjligt.

Vargar förorsakat många slags skador 

Under sommaren och hösten har vargar förorsakar betydande skador till både produktionsdjur och jakthundar. Hela fårflockar har rivits, exempelvis i Björköby i Replot revs över 150 får i början av hösten,och kalvar har tagits till och med från lösdriftsladugårdar. 

I början av jaktsäsongen, mellan 20.8.2020 - 31.10.2020, har vargar haft ihjäl 21 jakthundar. Dessutom har vargar rivit 15 hundar som överlevde. Jaktsäsongen fortsätter till slutet av februari. Vargar har tagit hundar och katter även från gårdar. 

Vargstammen har ökat i Finland. Enligt Naturresursinstitutet Luke fanns det i mars 2020 cirka 25 procent fler vargflockar än föregående år. I år har vargar rört sig på människors gårdar över 2 800 gånger enligt rovdjursobservationssystemet Tassu. 

Bakom medborgarinitiativet står Finlands Jägarförbund, lantbruksorganisationerna MTK och SLC samt många jakthundsföreningar. 

Tilläggsinformation:

Finlands Jägarförbund:
Verksamhetsledare Jaakko Silpola, tfn 050 406 4836,jaakko.silpolametsastajaliitto.fi ()

Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK:
Fältdirektör Timo Leskinen, tfn 040 075 4235,timo.leskinenmtk.fi ()

Svenska lantbruksproducenternas centralförbundSLC:
Vice ordförande Mickel Nyström, tfn 040 775 5830, mickel.nystromslc.fi () 

Finska Jämt- och Gråhundklubben:
Ordförande Jukka Immonen, tfn 040 836 9960, puheenjohtajashhj.info ()

Finska Spetsklubben:
Ordförande Pentti Isoviita, tfn 050 351 1410, puheenjohtajaspj.fi ()

Andra hundföreningar som deltagit i beredningen:

Finska Bassetklubben, Antti Nuutero                                  
Finska Beagleklubben, Toivo Kangas                                            
Hönshundssektionen, Jyrki Kangas                                              
Finska Stövarklubben, Liisa Miettinen                                        
Finska Spanielklubben, Paula Horne                                                 
Finska dreverklubben, Timo Nurmiluoto               
Finska Vorstehklubben, Vesa Nummi                                                   
Finska Laikaklubben, Voitto Pulkkinen               
Finska Retrieverklubben, Petteri Hirvonen                               
Finska Springer Spanielklubben, Petri Karlsson                       
Finska Taxklubben, Seppo Saari                       
Finska foxterrierklubben, Eero Suomus

Länkar:

Pressmeddelande 5.9.2020: Varginitiativet samlade 50 000 namn på mindre än en vecka
https://slc.fi/nyheter/2020/varginitiativet-samlade-50000 

Pressmeddelande 31.8.2020: Medborgarinitiativ för att inleda stamvårdande vargjakt har öppnat
https://slc.fi/nyheter/2020/medborgarinitiativ-for-stamvardande-vargjakt

Medborgarinitiativ.fi, Inledande av stamvårdande vargjakt och förhindrande av vargskador
https://www.kansalaisaloite.fi/sv/initiativ/7047 

Bild: Hanne Salonen / Eduskunta

Flest djurkollisioner inträffar en timme före soluppgången och en timme efter solnedgången. I oktober-november gör vitsvanshjortens brunsttid att djuren sätter sig i rörelse, samtidigt som gryningen och skymningen infaller vid tidpunkterna på dygnet med livligast pendlingstrafik.

Varje hjortdjurskrock ska anmälas till nödcentralen på telefonnummer 112. Samtalet startar en händelsekedja, som leder till att jaktvårdsföreningens storviltsassistans (SRVA) antingen åker till platsen och hämtar djurkroppen eller sätter igång spårningen av ett skadat djur.

Anmälan till nödcentralen görs enklast genom att från olycksplatsen ringa med appen 112 Suomi, som kan laddas ner i mobilen. Då får nödcentralen reda på den exakta platsen och SRVA hittar fram.

– Ha alltid ett viltolycksmärke med i bilen. På det finns anvisningar för hur man ska agera vid storviltskollisioner. Märk ut kollisionsplatsen med viltolycksmärket eller med något annat som finns i bilen, till exempel en plastpåse, säger viltplanerare Reima Laaja från Finlands viltcentral.

Märkningen underlättar efterarbetet och spårningen av ett skadat djur. Viltolycksmärket kan skrivas ut från Finlands viltcentrals webbplats.

– Om du krockar med en björn eller ett vildsvin ska du inte stiga ur bilen på olycksplatsen. När du anmäler olyckan ska du berätta vilket djur du tror dig ha krockat med, så att SRVA-personen är förberedd. Skadade björnar eller vildsvin är farliga för människan, påminner Jägarförbundets organisationschef Teemu Simenius.

Ladda ner och skriv ut viltolycksmärket här

Tilläggsuppgifter:

Viltplanerare Reima Laaja, Finlands viltcentral, tfn 029 431 2322

Organisationschef Teemu Simenius, Finlands Jägarförbund, tfn 050 331 5330

Också de väsentligaste nyheterna kommer att ges ut på svenska. Om du hittar någonting att korrigera, var så vänlig och skicka respons till adressen eija.vallinheimometsastajaliitto.fi