Suomen Metsästäjäliitto

De fyra absoluta säkerhetsreglerna

18.05.2021 11:13
Skjutövningen ska vara rolig, men framför allt säker. Man måste lära ut säkerhetsfrågor
redan i början före den första egentliga skjutningen. För att säkerhetsfrågorna ska sitta i ryggmärgen behövs tillräckligt många upprepningar. Punkterna i denna uppgift ska alltid gås igenom när vapnen hanteras.

1.Ett vapen ska alltid hanteras som om det vore laddat

• Anta aldrig att ett vapen är oladdat. Kontrollera alltid vapnets beredskapsläge när du ska hantera det och följ därefter de övriga reglerna.

Rör aldrig andras vapen utan lov.

Varje gång du tar ett skjutvapen i dina händer ska du genast kontrollera att det är oladdat.

Vik vapnet eller öppna låset genast i början.

I vapen där du inte direkt ser om det finns en patron i patronläget, lär dig att kontrollera detta som en rutin. Du kan till exempel se efter i hylsöppningen eller prova med fingret om patronen finns i pipan.

Förvara inte patroner i magasinet.

När vapenhanteringen är avslutad, upprepa startrutinerna, dvs. kontrollera patronläget, magasinet och vik ihop vapnet eller stäng låset. Obs. Till exempel låset till ett gevär med bultlås kan förvaras separat från vapnet.

2. Rikta aldrig pipan mot något som du inte har för avsikt att skjuta (pipkontroll)

• Ett vapen får endast riktas mot ett objekt (lerduva, måltavla, vilt), som du är mentalt beredd att skjuta, även om det inte är meningen att skjuta. Situationen förändras inte ens av att vapnet skulle vara oladdat (se regel 1). Pipans säkra riktning är mot marken eller mot himlen.

• Vapenpipan riktas endast mot målområdet eller mot vilt vid jakt när bakgrunden är säker och viltet som ska skjutas befinner sig i en gynnsam skjutsituation.

Då du lär dig pipkontroll hjälper det om du behärskar siktlinjen öga-pipa-mål
 

3. Håll fingret borta från avtryckaren (fingerkontroll).

• Håll fingret rakt utanför varbygeln ända tills du ser målet genom siktet. Brott mot denna regel orsakar majoriteten av de olyckor som inträffar.

• På en lerduvebana kan man föra fingret till avtryckaren och vapnet får vara osäkrat då man intagit position och just ska begära en lerduva.

• På en gevärbana lönar det sig att föra fingret till avtryckaren först när vapnet ligger vågrätt mot målet eller då man följer ett rörligt mål.

• Vid jakt förs fingret till avtryckaren först när vapnet är vid kinden, viltarten har identifierats, säkringen är borttagen och man har fattat beslutet att skjuta.

4. Var säker på objektet och bakgrunden

• Skjut inte ett objekt som du inte har identifierat. Skuggor, ljud eller silhuetter ska man inte skjuta mot, om man inte kan se objektet ordentligt. Försäkra dig också om bakgrunden, så att en kula som går helt och hållet genom objektet eller hagel som inte träffar inte orsakar någon fara.

• Då du jagar i skymningen ska du vara särskilt noggrann med att det säkert är fråga om ett vilt djur. Skjut inte mot enbart ett ljud eller mot ett oidentifierat objekt.

• Använd kikare för att identifiera viltet alltid då det är möjligt. Till exempel vid spaningsjakt är det bra att betrakta terrängen med ljusstark kikare. Ögonen blir inte så trötta, och du behöver inte rikta vapnet mot ett oidentifierat objekt (se regel 2).

Ta hänsyn till andra som rör sig i naturen. Om du möter andra människor i terrängen, avlägsna patronerna från vapnet och berätta för dem du möter om din jakt. Byt jaktområde vid behov.

Beakta alltid att bakgrunden är säker innan du fattar beslut om att avfyra vapnet. Säkerställ på förhand säkra skottsektorer och låt i oklara fall bli att skjuta.

Läs mera:

Se också animationen om de fyra säkerhetsreglerna på adressen www.metsastajaliitto.fi/metsastajalle/oppaat/turvallinen-metsastysammmunta

Tidningen Jakt på svenska

18.05.2021 10:55
Tidningen Jakt, som utkommer fem gånger om året, kan läsas på nätet som e-tidning.

Jägarförbundets medlemstidning Jahti utkommer i fortsättningen också på svenska under namnet Jakt. Tidningen Jakt, som utkommer fem gånger om året, kan läsas på nätet som e-tidning. Alla medlemmar i Jägarförbundet kan läsa den i Jägarförbundets tjänst OmaMetso.

OmaMetso är Jägarförbundets servicewebbplats som nu också har öppnats på svenska. Där kan medlemmarna läsa tidningen Jakt, uppdatera sina kontaktuppgifter och följa nyheterna inom jaktbranschen. Via OmaMetso erbjuds medlemmarna också specialförmåner och -rabatter. Bekanta dig med svenskspråkiga OmaMetso på adressen omametso.metsastajaliitto.fi

Mer information:
Kommunikation, tel. +358 50 530 3871

 

 

Finlands Allmänna Jägarförbund grundades för exakt hundra år sedan 24.4.1921

24.04.2021 08:31
Finlands Allmänna Jägarförbund grundades för exakt hundra år sedan på Seurahuone i Helsingfors 24.4.1921.

Det centrala målet för det nya förbundet var att skapa ordning på jaktmarkerna, främja respekten för jaktlagar och goda jaktseder samt upplysa jägare om vikten av viltvård. Jägarförbundet sköter alltjämt dessa samma uppgifter för vilka det en gång grundades för hundra år sedan.

På Jägarförbundets webbplats öppnas på jubileumsdagen en sajt som presenterar varför och hur Jägarförbundet har utvecklats till den aktör de är idag. Man går igenom den hundraåriga historian ett årtionde åt gången och texten kompletteras med foton, filmer och ljudband. Sajten finns på adressen: https://metsastajaliitto.fi/100-vuotta/historia

Jägarförfrågan: Hur inverkar förbudet av blyammunition på dig?

15.01.2021 15:45
Delta i enkäten ifall du idkar jakt eller sportskytte.

 Inga personuppgifter samlas in för förfrågningen och du kan svara helt anonymt. Delta i enkäten på adressen face.eu/survey och välj i språkmenyn.

FACE är den europeiska takorganisationen för jägarna, som övervakar Europas nationella jägarorganisationers fördel. Med hjälp av FACE:s enkät utreds de socioekonomiska verkningarna av ett möjligt blyförbud i Europa.

Förfrågningen innehåller rätt många frågor, så reservera tid och en lugn stund för besvarandet.

Tuomas Hallenberg fortsätter som Jägarförbundets ordförande

01.12.2020 14:45
Tuomas Hallenberg från Helsingfors fortsätter som styrelseordförande för Finlands Jägarförbund följande tvåårsperiod.

Styrelsens vice ordförande är Ilkka Mäkelä från Punkalaidun.

Till styrelsemedlemmar för följande tvåårsperiod och till suppleanter för dem valdes: 
 

Ordinarie medlem:

Suppleant:

Distrikt:

 

Jukka Hautala (gammal)

Jyrki Koivusalo

Österbotten

Ola Sandqvist (ny)

Mats Tuomela

Svenska Österbotten

Harri Käsmä (gammal)

Juhani Voutilainen

Kajanaland

 

Petteri Lampinen (gammal)

Ari Teittinen

Storsavolax

Bo-Krister Lindholm (gammal)

Tapani Koskela

Nyland

 

Ahti Lukkaroinen (gammal)

Kimmo Salo

Södra Tavastland

Juha Kuusisto (ny)

Timo Mäkelä

Satakunta

Veijo Turpeinen (gammal)

Heikki Taskinen

Mellersta Finland

 

Som styrelsemedlemmar fortsätter:

Ordinarie medlem

Suppleant

 Distrikt:

 

Pekka Julkunen

Hannu Pohtinen

Norra Savolax

Veikko Piuva

Kalevi Korhonen

Lappland

 

Pasi Parviainen

Kari Sinkkonen

Norra Karelen

Pauli Nyström

Hannu Wäre

Norra Tavastland

Veli Seikola

Valto Ilola

Egentliga Finland

Simo Vertanen

Toni Penttinen

Kymmene

 

Sinikka Uusitalo

Juho Prittinen

Mellersta Österbotten

Mikko Äijälä

Henri Kinnunen

Uleåborg

 

 

Personvalen gjordes vid Jägarförbundets höstförbundsmöte den 28 november 2020. På förbundsmötet behandlades också bl.a. verksamhetsplanen och budgeten för förbundets 100-årsjubileumsår 2021.

Förbundsstyrelsen består av 16 medlemmar och en ordförande och en vice ordförande. En styrelseledamot och dennes suppleant väljs vid förbundsstämman för två år i taget. Ordförandes och vice ordförandes mandatperiod är två år och de står i tur att avgå turvis vartannat år.

Ytterligare information:

Styrelseordförande Tuomas Hallenberg, tfn 040 528 6069, tuomas.hallenbergatmetsastajaliitto.fi

Verksamhetsledare Jaakko Silpola, tfn 050 406 4836, jaakko.silpolaatmetsastajaliitto.fi


 

Varginitiativet överläts till riksdagen

04.11.2020 10:57
Medborgarinitiativet ”Inledande av stamvårdande vargjakt och förhindrande av vargskador” har idag överlåtits till riksdagen.

I initiativet föreslås att det bereds en lag som möjliggör Inledande av stamvårdande jakt på varg. Dessutom ska lagen möjliggöra noggrannare uppskattning av vargstammens storlek än för närvarande, vargens rasrenhet och definiera ett nationellt enhetligt tillvägagångssätt för att avlägsna vargar som utgör hot eller fara. 

Medborgarinitiativet samlade de 50 000 underskrifter som behövs på mindre än en vecka. Totalt samlade initiativet 61 618 stödförklaringar under en månad. Efter det avbröts insamlingen av stödförklaringar för att initiativet skulle kunna ges till riksdagens behandling så fort som möjligt.

Vargar förorsakat många slags skador 

Under sommaren och hösten har vargar förorsakar betydande skador till både produktionsdjur och jakthundar. Hela fårflockar har rivits, exempelvis i Björköby i Replot revs över 150 får i början av hösten,och kalvar har tagits till och med från lösdriftsladugårdar. 

I början av jaktsäsongen, mellan 20.8.2020 - 31.10.2020, har vargar haft ihjäl 21 jakthundar. Dessutom har vargar rivit 15 hundar som överlevde. Jaktsäsongen fortsätter till slutet av februari. Vargar har tagit hundar och katter även från gårdar. 

Vargstammen har ökat i Finland. Enligt Naturresursinstitutet Luke fanns det i mars 2020 cirka 25 procent fler vargflockar än föregående år. I år har vargar rört sig på människors gårdar över 2 800 gånger enligt rovdjursobservationssystemet Tassu. 

Bakom medborgarinitiativet står Finlands Jägarförbund, lantbruksorganisationerna MTK och SLC samt många jakthundsföreningar. 

 

Tilläggsinformation:

Finlands Jägarförbund:
Verksamhetsledare Jaakko Silpola, tfn 050 406 4836,jaakko.silpolaatmetsastajaliitto.fi ()

Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK:
Fältdirektör Timo Leskinen, tfn 040 075 4235,timo.leskinenatmtk.fi ()

Svenska lantbruksproducenternas centralförbundSLC:
Vice ordförande Mickel Nyström, tfn 040 775 5830mickel.nystromatslc.fi () 

Finska Jämt- och Gråhundklubben:
Ordförande Jukka Immonen, tfn 040 836 9960puheenjohtajaatshhj.info ()

Finska Spetsklubben:
Ordförande Pentti Isoviita, tfn 050 351 1410puheenjohtajaatspj.fi ()

Andra hundföreningar som deltagit i beredningen:

Finska Bassetklubben, Antti Nuutero                                  
Finska Beagleklubben, Toivo Kangas                                            
Hönshundssektionen, Jyrki Kangas                                              
Finska Stövarklubben, Liisa Miettinen                                        
Finska Spanielklubben, Paula Horne                                                 
Finska dreverklubben, Timo Nurmiluoto               
Finska Vorstehklubben, Vesa Nummi                                                   
Finska Laikaklubben, Voitto Pulkkinen               
Finska Retrieverklubben, Petteri Hirvonen                               
Finska Springer Spanielklubben, Petri Karlsson                       
Finska Taxklubben, Seppo Saari                       
Finska foxterrierklubben, Eero Suomus

Länkar:

Pressmeddelande 5.9.2020: Varginitiativet samlade 50 000 namn på mindre än en vecka
https://slc.fi/nyheter/2020/varginitiativet-samlade-50000 

Pressmeddelande 31.8.2020: Medborgarinitiativ för att inleda stamvårdande vargjakt har öppnat
https://slc.fi/nyheter/2020/medborgarinitiativ-for-stamvardande-vargjakt

Medborgarinitiativ.fi, Inledande av stamvårdande vargjakt och förhindrande av vargskador
https://www.kansalaisaloite.fi/sv/initiativ/7047 

 

Bild: Hanne Salonen / Eduskunta

Flest hjortdjurskrockar sker på hösten

13.10.2020 14:00
tre elger på väg

Flest djurkollisioner inträffar en timme före soluppgången och en timme efter solnedgången. I oktober-november gör vitsvanshjortens brunsttid att djuren sätter sig i rörelse, samtidigt som gryningen och skymningen infaller vid tidpunkterna på dygnet med livligast pendlingstrafik.

Varje hjortdjurskrock ska anmälas till nödcentralen på telefonnummer 112. Samtalet startar en händelsekedja, som leder till att jaktvårdsföreningens storviltsassistans (SRVA) antingen åker till platsen och hämtar djurkroppen eller sätter igång spårningen av ett skadat djur.

Anmälan till nödcentralen görs enklast genom att från olycksplatsen ringa med appen 112 Suomi, som kan laddas ner i mobilen. Då får nödcentralen reda på den exakta platsen och SRVA hittar fram.

– Ha alltid ett viltolycksmärke med i bilen. På det finns anvisningar för hur man ska agera vid storviltskollisioner. Märk ut kollisionsplatsen med viltolycksmärket eller med något annat som finns i bilen, till exempel en plastpåse, säger viltplanerare Reima Laaja från Finlands viltcentral.

Märkningen underlättar efterarbetet och spårningen av ett skadat djur. Viltolycksmärket kan skrivas ut från Finlands viltcentrals webbplats.

– Om du krockar med en björn eller ett vildsvin ska du inte stiga ur bilen på olycksplatsen. När du anmäler olyckan ska du berätta vilket djur du tror dig ha krockat med, så att SRVA-personen är förberedd. Skadade björnar eller vildsvin är farliga för människan, påminner Jägarförbundets organisationschef Teemu Simenius.

Ladda ner och skriv ut viltolycksmärket här

Tilläggsuppgifter:

Viltplanerare Reima Laaja, Finlands viltcentral, tfn 029 431 2322

Organisationschef Teemu Simenius, Finlands Jägarförbund, tfn 050 331 5330

Nu finns våra webbsidor också på svenska

13.08.2020 07:43
Vi har nu öppnat Jägarförbundets webbsidor också på svenska. De består i stort sätt av samma innehåll som de finskspråkiga sidorna.

Också de väsentligaste nyheterna kommer att ges ut på svenska. Om du hittar någonting att korrigera, var så vänlig och skicka respons till adressen eija.vallinheimoatmetsastajaliitto.fi

 

Har du frågor? Vänligen kontakta