Förutom av privata markägare ägs marken i allt större utsträckning också av skogs- och investeringsbolag, som strävar efter att få ett värde som kan mätas i pengar för utarrendering av jakträtter. Eftersom jaktföreningarna i regel är lokala samfund och ideella föreningar har de ofta inga stora medel till sitt förfogande. Föreningsverksamhetens värde ligger i den nytta samfundet genererar. Förbundet föreslår att man som vederlag för jakträtten i stället för pengar från fall till fall även kan avtala om andra tjänster som lämpar sig väl för föreningsverksamhetens karaktär.

Jägarna kan som vederlag istället för pengar förbinda sig att utöver skogsskador även rapportera till exempel insekt- eller vägskador till markägaren. I jaktarrendeavtalet kan man också ingå en separat skriftlig överenskommelse om anmälan om miljöskador eller främmande växtarter. Ju större område det är fråga om, desto värdefullare är dessa tjänster. Till avtalet kan också fogas punkter som hänför sig till naturvård i området; jaktföreningen kan göra viltinventeringar, placera ut slickstenar eller avlägsna främmande arter, såsom mink och mårdhund, från området.

– Eftersom jägarna tillbringar hundratals timmar med att röra sig i skogen upptäcker de älgskador och andra skador i skogarna. Man har för vana att rapportera de mest betydande nya fallen till markägaren. Särskilt för skogsägare som bor längre bort, inklusive bolag, är denna information som kommer via jaktföreningen mycket uppskattad, säger Jägarförbundets organisationschef Teemu Simenius.

Största delen av de privata skogsägarna har arrenderat ut jakträtten i sina marker till den lokala jaktföreningen. Vederlaget för arrendet är mera sällan beskattningsbara pengar. Den största nyttan för skogsägaren utgörs av den reglering av älg- och andra hjortdjursstammar som jägarna utför. Jägarna är tvungna att balansera mellan livskraftiga bestånd och så små skogsskador förorsakade av hjortdjur som möjligt. Det är ingen lätt uppgift, eftersom variationer i bestånden och ojämn förekomst är mer regel än undantag i djurvärlden.

Mer information:

Teemu Simenius, tfn xxxx, teemu.simeniusmetsastajaliitto.fi (teemu[dot]simenius[at]metsastajaliitto[dot]fi)

Länk till bilagan till jaktarrendeavtalet

De första utbildningarna hålls i början av maj och man kan redan anmäla sig till dem i händelsekalendern. Nya orter läggs till nästan varje vecka.

Under den 6 timmar långa utbildningen går man bland annat igenom de rätta skjutställningarna för både hagelgevär och kulgevär, säker hantering av vapen samt förutseende av ett rörligt mål. Utbildningen är inte heller till skada också för en mer erfaren skytt.

Sprid ordet och tipsa den nya jägaren om utbildningen ABC för jaktskytte. Man kan delta i utbildningen redan före jägarexamen och utan eget vapen. Utbildaren ger goda råd för hur du skaffar ett vapen som passar just dig.

Bekanta dig på förhand med ABC-guiden eller skaffa den tryckta versionen från Eräkontti.

Gott nytt år och stort tack önskar vi på Jägarförbundet till dig. Ta en minut och titta vårt kort. Utan dig skulle vårt arbete inte vara möjligt.

Med dispenserna får åtta vargar fällas i Saunajärviflocken i Kuhmo, två vargar i Revonlahtiparets flock i Liminka-Lumijokiområdet, fem vargar i Lauhanvuoriflocken i Kauhajoki-Karviaområdet och tre vargar i Somerniemiflocken i Somero-, Nummi-Pusula- och Tammelaområdet.

Enligt förordningen som Jord- och skogsbruksministeriet har utfärdat får maximalt 20 vargar fällas.  Från detta antal dras vargar som vi känner till att har dött sedan förordningen trädde i kraft. Sedan dess har en varg blivit ihjälkörd av ett tåg, vilket minskar det maximala antalet till 19 vargar. Dessutom får dispenserna riktas mot högst fyra flockar eller par som markerar revir.

Ett gynnsamt beslut för varje storområde

Finlands viltcentral har fastställt fyra storområden i vårt land där vargtätheten är större än normalt.

• Viltcentralsregionerna Kajanaland, Norra Karelen och Norra Savolax.
• Viltcentralsregionen Uleåborg.
• Viltcentralsregionerna Österbotten, Kust-Österbotten och norra delen av Satakunta.
• Viltcentralsregionerna Egentliga Finland, södra delen av Satakunta, Nyland och Södra Tavastland.

För vart och ett av storområdena fattade Finlands viltentral ett enda gynnsamt beslut.

Läs mera

– Genom jakt ser vi till att människor kan känna sig trygga överallt i Finland, också i områden där det finns vargar. Vårt mål är att reglera vargstammens tillväxt, förebygga skador och förbättra acceptansen för varg, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

Dispenserna för stamvårdande jakt beviljas av Finlands viltcentral. Kvoten är 20 vargar utanför renskötselområdet. Jakten får rikta sig till högst fyra flockar eller ett revirmarkerande vargpar. Kvoten gäller inte vargar som avlivas på polisens order och inte heller vargar som elimineras med stöd av dispenser som viltcentralen beviljar på grund av skador eller hotad säkerhet.  

Enligt EU:s habitatdirektiv är vargen en strikt skyddad art utanför renskötselområdet. Undantag är dock möjliga om jakten har ett tydligt mål och om det går att visa att det inte finns någon annan tillfredsställande lösning. Jakten får inte riskera vargens gynnsamma skyddsnivå. 

Enligt Naturresursinstitutets bedömning av vargpopulationens storlek fanns det 28 vargflockar i Finland i mars i år. Utöver dessa flockar fanns det 20 revirmarkerande vargpar. Det är Finlands största vargstam på hundra år. Vargungarna föddes i april-maj, så att i slutet av året är populationen avsevärt större än i mars.

Enligt Naturresursinstitutets prognosmodell finns det med 90 procents säkerhet 36-51 vargflockar i Finland.  Den kvot på fyra flockar som ingår i förordningen kommer inte att göra det svårare att bevara den gynnsamma skyddsnivån.

Förordningen var ute på remiss fram till den 8 december och ministeriet fick sammanlagt 30 remissvar. En del av remissinstanserna var av den meningen att jakten ökar acceptansen av varg och minskar sociala konflikter, medan vissa tyckte att jakten riskerar den genetiska mångfalden. Remissvaren kan läsas i en sammansättning av svaren.

• FörordningFilen öppnas i en ny flik PDF 91kB

Mera information:

Sami Niemi, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 391, sami.niemi(at)gov.fi
Annukka Kimmo, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 478 0226, annukka.kimmo(at)gov.fi
 

Länsstyrelserna i Sverige meddelade i dag att det nästa vinter är tillåtet att jaga totalt 33 vargar i Sverige. Jaktbesluten räknades upp landskapsvis. Svenska Jägareförbundet krävde tidigare att vargstammen ska minskas till den skyddsnivå på 300 individer, dvs. en gynnsam skyddsnivå, som riksdagen fastställt. Detta hade inneburit en jaktkvot på över hundra vargar.

– Om Sveriges naturresursinstitut och länsstyrelserna tillåter en ökning av vargstammen finns det en risk att all makt i frågan överförs till EU. Regeringen och riksdagen måste göra allt som står i deras makt för att garantera en rovdjursförvaltning som jägarna, djurägarna och landsbygdsbefolkningen litar på, säger Peter Eriksson, ordförande för Svenska Jägareförbundet. Den beståndsvårdande jakten på varg inleddes i Sverige förra vintern.

Licens för jakt på fyra vargflockar i Norge

I Norge beviljades licens för jakt på fyra vargflockar för att minska antalet vargar. Det innebär att 28–40 vargar får fällas. I Norge samt i närheten av gränszonen mellan Norge och Sverige lever totalt 120–150 vargar. Det är ännu möjligt att överklaga beslutet om jaktlicensen, men licenslinjedragningen är ett viktigt steg i skötseln av vargstammen i Norge, berättar ordförande Knut Arne Gjems vid Norges jakt- och fiskeförbund.

Älgjaktsfesten är den viktigaste årliga sammankomsten i många byar. I hela landet ordnades Jägarförbundet och dess distrikt, enskilda jaktföreningar eller flera jaktföreningar tillsammans jaktfester på allmänna platser som på torg, vid köpcentrum eller på andra centrala platser.

Läs mera

I förslaget föreslås totalförbud och begränsningar för användningen av kulor och hagel av bly, både vid jakt och vid sportskytte. Förslaget begränsar också användningen av fiskevikter tillverkade av bly. Begränsningsförslaget innehåller partiella förbud mot utsläppande på marknaden.

Begränsningsförslagets innehåll enligt kemikalieverkets nyhet i huvuddrag:

• Blyhagel förbjuds helt med en övergångsperiod på 5 år
• Stora kulkaliber förbjuds med en övergångsperiod på 18 månader
• Små kulkaliber förbjuds med en övergångsperiod på 5 år

För närvarande utesluter begränsningsförslaget  användning av bly endast i myndighetsverksamhet och på inomhusskjutbanor. Enligt förslaget är bly också tillåtet till exempel vid olympisk idrott under stränga begränsade förhållanden och vid sportskytte där det är möjligt att använda kulfällor.

Processen torde pågå i flera år

Övergångsperioden börjar när begränsningarna har antagits av alla EU-organ. Begränsningsprocessen torde pågå i flera år. Nästa steg är att begränsningsförslaget ska granskas av kommittén för riskbedömning (RAC) och kommittén för socioekonomisk analys (SEAC). Därefter inleds i slutet av mars ett sex månader långt offentligt samråd.

Tidigare i fjol godkände Europeiska kommissionen ett förslag om att förbjuda användningen av blyhagel på våtmarker. Hela förbudsprocessen pågick från 2015 till 2020. Förbudet att använda blyhagel på våtmarker träder i kraft i Finland antingen den 15 februari2023 eller den 15 februari2024 beroende på Finlands nationella beslut. Jägarförbundets sista nyhet om denna begränsning kan du läsa här (på finska). Den begränsningsprocess som nu inleds är alltså en separat process och gäller användningen av bly i all ammunition.

Begränsningsförslagets komplexitet och eventuella brister i bedömningen framgår bland annat av att kemikalieverket har bedömt förslagets socioekonomiska konsekvenser på en vid skala. Enligt förslaget kommer effekterna att bli något mellan 260 miljoner och 10,5 miljarder euro under de kommande 20 åren.

Hos de europeiska jägarnas takorganisation FACE pågår som bäst en socioekonomisk enkät riktad till jägare i EU-länderna om användningen av bly i ammunition. Resultaten av enkäten kommer att användas för att bevaka jägarnas intressen i ärendet.

Mer information:

Chef för jaktskytte Jussi Partanen, tfn 040 845 1572, jussi.partanenmetsastajaliitto.fi

Begränsningsförslaget på engelska här: https://echa.europa.eu/documents/10162/c223c794-69c0-869d-9b76-48bde881f7fa      

Bilaga till begränsningsförslaget på engelska här: https://echa.europa.eu/documents/10162/c223c794-69c0-869d-9b76-48bde881f7fa

Vid remissdebatten om medborgarinitiativet om stamvårdande jakt på varg den 18 november 2020 konstaterade minister Leppä i riksdagen: "Definitionen av en gynnsam skyddsnivå har en nyckelroll här, och det är i praktiken ett gränsvärde för när stammen är på en sådan nivå att den kan regleras genom jakt. Därför har jag gett Naturresursinstitutet i uppdrag att fastställa detta gränsvärde så att informationen till denna del finns tillgänglig hos oss så snart som möjligt och senast efter sommaren."

Jägarförbundets ordförande Tuomas Hallenberg konstaterar: "Vi har nu fått Lukes mellanrapport. Tidigare på sommaren färdigställde ministeriets arbetsgrupp sitt arbete med hur den stamvårdande jakten kunde genomföras. Nu väntar vi med intresse på ett förslag om stamvårdande jakt enligt vad som tidigare meddelats."

Endast i Finland jagas vargen inte ännu

Runt om i Finland jagas varg, men i Finland finns det ännu inga beslut om jakt på varg.

Norge har en stam på drygt hundra vargar och några tiotals vargar har jagats. I EU-landet Sverige är skyddsnivån för varg 300 individer, dvs. 30 flockar, och den stamsvårdande jakten på varg har inletts i landet. I de baltiska länder som hör till Europeiska unionen jagas årligen hundratals vargar. I ryska Karelen betalas skottpengar för vargen. Vargstammen i Finland kan i sommar vara upp till 500 vargar efter att nya avkommor har fötts. Beslut väntas.

Förbundet bekantade sig med mellanrapporten och konstaterar att de presenterade siffervärdena i den preliminära granskningen verkar förvånansvärt höga jämfört med motsvarande värden i Sverige och Norge.

Förra hösten fick riksdagen ett medborgarinitiativ som blev färdigt på rekordtid om att inleda stamvårdande jakt på varg. Under remissdebatten om initiativet påskyndades inledandet av jakten. Flera kommuner och städer har under den senaste tiden vädjat till jord- och skogsbruksministeriet om att  jakt på varg ska påbörjas. Det är nu nödvändigt att beakta dessa behov i samhället.

Jägarförbundet har uppmuntrat jägarna att göra vargobservationer. Jägarna gjorde också en rekordstor insamling av DNA-prover, vilket ledde till att uppskattningen av stammens storlek ökade med en tredjedel. Målet har varit ett fungerande och transparent samarbete mellan olika aktörer: "Vi bör som nation gå vidare i frågan. För jägarna är det viktigt att varje aktör tar ansvar för sin lott", konstaterar Hallenberg vid Jägarförbundet.

Mer information:
Jägarförbundet
ordförande Tuomas Hallenberg, telefon 040 528 6069

Professor Martti Häikiö har författat levnadsteckningen över Dan. Joh. Wadén (1850-1930). Tyvärr måste publiceringsseminariet inhiberas på grund av coronaläget. Istället publiceras nu en video om Wadén på adressen www.jahtimedia.fi/waden.

Den nyutkomna boken presenterar Daniel Johannes Wadéns sju liv och behandlar hans aktiviteter på livets olika delområden. I levnadsteckningen stiger fram en person vars insatser sedermera var och en av oss på något sätt kommit i beröring med. Boken är tvåspråkig och ges ut av Minerva kustannus Oy på beställning av Dan. Joh. Wadéns fond vars huvudmän är Finlands jägarförbund och Svenska litteratursällskapet i Finland som förvaltare av Svenska kulturfonden. 

Boken kan beställas på adressen:
https://www.erakontti.fi/product/2956/wadn--martti-haikio-ennakkotilaus