I ett jaktarrendeavtal kan man också komma överens om ett mer omfattande samarbete

Förutom av privata markägare ägs marken i allt större utsträckning också av skogs- och investeringsbolag, som strävar efter att få ett värde som kan mätas i pengar för utarrendering av jakträtter. Eftersom jaktföreningarna i regel är lokala samfund och ideella föreningar har de ofta inga stora medel till sitt förfogande. Föreningsverksamhetens värde ligger i den nytta samfundet genererar. Förbundet föreslår att man som vederlag för jakträtten i stället för pengar från fall till fall även kan avtala om andra tjänster som lämpar sig väl för föreningsverksamhetens karaktär.

Jägarna kan som vederlag istället för pengar förbinda sig att utöver skogsskador även rapportera till exempel insekt- eller vägskador till markägaren. I jaktarrendeavtalet kan man också ingå en separat skriftlig överenskommelse om anmälan om miljöskador eller främmande växtarter. Ju större område det är fråga om, desto värdefullare är dessa tjänster. Till avtalet kan också fogas punkter som hänför sig till naturvård i området; jaktföreningen kan göra viltinventeringar, placera ut slickstenar eller avlägsna främmande arter, såsom mink och mårdhund, från området.

– Eftersom jägarna tillbringar hundratals timmar med att röra sig i skogen upptäcker de älgskador och andra skador i skogarna. Man har för vana att rapportera de mest betydande nya fallen till markägaren. Särskilt för skogsägare som bor längre bort, inklusive bolag, är denna information som kommer via jaktföreningen mycket uppskattad, säger Jägarförbundets organisationschef Teemu Simenius.

Största delen av de privata skogsägarna har arrenderat ut jakträtten i sina marker till den lokala jaktföreningen. Vederlaget för arrendet är mera sällan beskattningsbara pengar. Den största nyttan för skogsägaren utgörs av den reglering av älg- och andra hjortdjursstammar som jägarna utför. Jägarna är tvungna att balansera mellan livskraftiga bestånd och så små skogsskador förorsakade av hjortdjur som möjligt. Det är ingen lätt uppgift, eftersom variationer i bestånden och ojämn förekomst är mer regel än undantag i djurvärlden.

Mer information:

Teemu Simenius, tfn xxxx, teemu.simeniusmetsastajaliitto.fi ()

Länk till bilagan till jaktarrendeavtalet