Jaktskytteregler 2022

Finlands Jägarförbund r.y

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

• Finlands Jägarförbund r.y 
  Finlands viltcentral 
  Försäkringar
  Jaktskytteregler 2022

---

1. Allmänna bestämmelser

2. Allmännä bestämmelser för hagelgrenarna

3. Jaktskytte

4. Jägartrap

5. Älgskytte

6. Tjäderskytte

7. Miniatyrälgskytte

8. Miniatyrtjäderskytte

9. Luftgevärsälg

10. Luftgevärstjäder 

11. Älgskidskytte

12. Älgskidskyttestafett

13. Älglöpning och älglöpningsstafett

14. Älggång

15. Älgskidning

16. Nordiskt jaktskytte

17. Europeiskt jaktskytte

18. Finlandändska mästerskap i jaktskytte

19. SKrav för stormästare

---

 

Finlands Jägarförbund

Finlands Jägarförbund är den största på frivilligt medlemskap baserade intresseorganisationen för jägare i Finland. Förbundets medlemskår består av mer än 2 700 jaktföreningar och deras mer än 145 000 medlemmar.

Jägarförbundets huvudsakliga uppgift är att främja jakten. I rollen som intressebevakare för de finländska jägarna främjar vi hållbar jakt och jaktföreningsverksamhet samt utbildar kompetenta och ansvarsfulla jägare.

Jägarförbundet

• Engagerar sig i politik som berör jakt i hemlandet och utomlands
• Utbildar jägare och producerar utbildningsmaterial exempelvis för kurser för ungdomar, föreningsverksamhet,
• övnings-skytte och jaktskyttedomare samt i föreningsverksamhet
• Ger ut tidningen Jakt och driver webbplatsen Jahtimedia.fi.
• Ordnar Tjäderläger för ungdomar och annan ungdomsverk- samhet
• Bär huvudansvaret för jaktskyttetävlingsverksamheten i Finland, främjar jaktskyttesporten och stöder skjutbanorna
• Producerar nationellt betydelsefulla projekt

Främjar och värnar om den finländska jaktkulturen; förbundet har bland annat bidragit till grundandet av Finlands Jaktmuseum

Finlands Jägarförbund grundades 1921. Förbundet är en riksomfattande organisation med 16 distriktsorganisationer.

God skjutskicklighet är en av grundförutsättningarna för jaktfärdighet. Jaktskyttegrenarna är planerade uttryckligen för att utveckla de färdigheter som behövs vid jakt med jaktvapen.

Jaktskyttegrenarna passar alla åldrar, eftersom det finns tävlingsklasser för såväl yngre som äldre deltagare och både för män och kvinnor. Tusentals personer i Finland har jaktskyttegrenar som hobby. Reglerna för jaktskyttegrenarna kan beställas via förbundets webbutik www.erakontti.fi

LGrenar för alla typer av jakt

Det finns femton olika jaktskyttegrenar, såväl hagel- och kulgrenar som luftvapengrenar. Eftersom grenarna har planerats med tanke på jaktsituationer inkluderar grenarna skytte mot både stillastående och rörligt mål.

Jaktskyttegrenar:

• Älgskidskytte
• Älgskidning
• Älglöpning
• Älggång
• Luftgevärstjäder
• Luftgevärsälg
• Jägarskeet
• Jägartrap
• Tjäderskytte
• Älgskytte
• Miniatyrälgskytte
• Miniatyrtjäderskytte
• Nordiskt jaktskytte
• Europeiskt jaktskytte, kulskytte
• Europeiskt jaktskytte, kombination

Det är möjligt att tävla till minst FM-nivå inom alla jaktskytte-grenar. Inom vissa grenar är det också möjligt att nå NM- och EM-nivå.

Luftvapengrenarna skiljer sig från de övriga jaktskyttegrenarna, eftersom luftvapen inte räknas som jaktvapen i Finland. Luftva- pengrenarna är emellertid mycket lämpliga för nybörjare inom sporten, eftersom luftvapen inte kräver tillstånd att inneha vapen. Därför är luftgevärsälg och luftgevärstjäder speciellt populära grenar bland unga skyttar.

FINLANDS JÄGARFÖRBUND RF

(Kinturinkuja 4)
PB 91, 11101 Riihimäki 
suomenmetsastajaliitto.fi 
tfn 010 841 0050

OY ERÄKONTTI AB

Kinturinkuja 4
11120 Riihimäki 
erakonttierakontti.fi 
www.erakontti.fi
tfn 010 4409410

 

Finlands viltscentral

Finlands viltcentral inledde sin verksamhet 1.3.2011. Jägarnas Centralorganisation och 15 jaktvårdsdistrikt slog samman till Viltcentralen. Finlands viltcentral främjar hållbar vilthushållning, stöder jaktvårdsföreningarnas verksamhet och verkställer viltpolitiken samt sköter de offentliga administrativa uppgifter som Viltcentralen ansvarar för. Viltcentralen är en självständig offent- ligrättslig inrättning, som är verksam inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde.

Försäkringar 

Jägarförsäkring

Utöver egentlig jakt täcker jägarförsäkringen även de skador som fastställts i försäkringsvillkoren vid tävlingar som ordnas av en jägarorganisation (bland annat Finlands Jägarförbund) samt vid skjutövningar vars mål är att öka skjutskickligheten.

Försäkringen är i kraft som en ansvarsförsäkring och privat olycksfallsförsäkring vid tävlingar och skjutövningar för en skytt som har löst jaktkort samt som en privat olycksfallsförsäkring för en funktionär vid evenemanget som har löst jaktkort. Försäkringen gäller också för funktionärer i samband med förberedelser och underhåll som hänför sig till tävlingarna och skjutövningarna i fråga.

Jägarförsäkringen täcker endast de skador som fastställts i detalj i försäkringsvillkoren. Skyttar, funktionärer eller arrangörer ska alltid separat överväga och teckna eventuella tillläggsförsäkringar. Om deltagaren inte har ett jaktkort som betalats för innevarande år måste deltagaren personligen skaffa ett tillräckligt försäkringsskydd.

Jägarförbundets medlemsförsäkringar

Finlands Jägarförbund har tecknat följande försäkringar för sina medlemsdistrikt och medlemsföreningar:

• Ungdomsförsäkringen är avsedd för unga under 29 år som deltar i hobbyverksamhet (bl.a. skyttetävlingar) som anordnas av Jägarförbundets medlemsdistrikt och -föreningar.
• Olycksfallsförsäkringen för talkoarbetare är avsedd för dem som deltar i talkoverksamhet som anordnas av Jägarförbundets medlemsdistrikt och -föreningar (bl.a. skyttetävlingar) 
• Ansvarsförsäkringen har tecknats för Jägarförbundets medlems- distrikt och -föreningar, som täcker skadeståndsansvaret enligt skadeståndslagen, som en medlemsförening i förbundet kan råka ut för när de orsakar skada i sin verksamhet (bl.a. skyttetävlingar).

Finlands Jägarförbunds gällande försäkringar och Finlands viltcentrals jägarförsäkring hittar du här: www.metsastajaliitto.fi/vakuutukset

---

 

1. Allmänna bestämmelser

1.1 Ledning och övervakning av skjutningen

1. För varje tävling utses en tävlingsledare, som är förtrogen med grenen.

2. För varje gren utnämns en grenledare. Grenledaren assisteras av ett tillräckligt antal grendomare och funktionärer. Grendomar- na har full rätt till avgöranden och är ledare vid skjutplatserna. Tävlingsledaren, grenledarna och de särskilt utnämnda grendomarna bildar skjutbanans jury. Tävlingsledaren, grenledarna och grendomarna ska inneha ett giltigt domarkort för jaktskytte.

3. Vid Finlands Jägarförbunds mästerskapstävlingar utses ett domarkollegium som består av fem medlemmar. Domarkollegiets ordförande ska inneha ett överdomarkort för jaktskytte.

4. Domarkollegiets uppgift är att övervaka skjutbanans jurys arbete samt avgöra besvär som inlämnats över juryns arbete.

5. Domarkollegiets medlemmar ska kunna infinna sig för möte med kort varsel.

6. Domarkollegiet är beslutfört när kallelse har delgivits samtliga medlemmar som befinner sig på banan och majoriteten av medlemmarna är närvarande. Besluten avgörs med enkel majoritet. Vid lika röster avgör ordförandens röst.
   Protokoll förs över domarkollegiets möten. Tävlingsledaren eller dennes representant ska vara närvarande vid domarkollegiets möten. Tävlingsledaren har yttranderätt men inte rösträtt och har i uppgift att föra protokollet.
   En medlem i domarkollegiet är jävig i fråga om beslut med anknytning till sin egen individuella tävlingsprestation samt ett stafettlags prestation, om medlemmen ingår i laget.

7. Till tävlingsledarens uppgift hör att se till att:
   • skjutbanorna och anordningarna är trygga och reglementsenliga
   • vapengranskningsutrustningen är ändamålsenlig
   • skyttereglerna iakttas
   • skjutbanans jury arbetar omsorgsfullt och är opartisk
   • tävlingarna genomförs på ett tryggt sätt och enligt uppgjort program.
8. Grenchefernas uppgift är att svara för ledandet av ifrågava- rande gren och grendomarnas arbete.
9. Grendomarnas uppgift är att: 
   • övervaka organiseringen av heaten och se till att skjutord- ningen följs
   • övervaka kontrollen av vapnen och utrustningen
   • tolka träffarna
   •  övervaka ifyllandet av resultatkorten och resultattavlan
   • övervaka att skyttarna följer reglerna.

Därutöver ska grendomarna föra bok över onormala händelser, åtgärda störningar som uppkommit och fatta beslut i fall av meningsskiljaktigheter tillsammans med skjutbanans jury. Åldersgränsen för jaktskyttedomare är 15 år för grendomare och allmänna domare samt 18 år för överdomare.

För att förnya domarkortet som var i kraft 2021 är det ett krav att alla domare senast 31.5.2022 deltar i domarutbildning enligt jaktskyttereglerna 2022. De nya domarkorten gäller fram till 31.5.2027.

1.2 Straffåtgärder

10. Skjutbanans jury använder följande straffåtgärder beroende på situation och gren:

• tillsägelse
• varning
• order om att göra avdrag från den tävlandes resultat (av- drag görs från seriens resultat)
• förkasta resultatet
• utestänga den tävlande från tävlingen
• avlägsna den tävlande från tävlingen
  
  Sanktionerna i säkerhetsfrågor går i ordning: 
  Tillsägelse > varning > poängavdrag
  Poängavdragen är: i hagelgrenar 1 poäng (en duva), i kulgrenar 3 poäng, i motionsgrenar 3 skjutpoäng, i internationella grenar samma avdrag som i kulgrenarna, men i hagelgevär 4 poäng, dvs. en duva.

11. Det distrikt till vilket skytten hör kan också efter övervägan- de utfärda tävlingsförbud. I fråga om de internationella grenarna kan också Jaktskyttekommittén eller Finlands Jägarförbunds förbundsstyrelse utfärda tävlingsförbud.

1.3 Registrering av straffåtgärd

12.  

1. a) Utfärdat straff ska antecknas på tävlingskortet och i protokollet. Orsaken till straffet antecknas på baksidan av tävlingskortet. Dessutom ska utfärdat straff anmälas till domarkollegiet, om ett sådant är tillsatt.

   Skjutbanans jury ska ge alla sina anvisningar, order och bestämmelser tydligt och på sådant sätt att vederbörande förstår deras innebörd. Tillrättavisande av en tävlande i enlighet med grenbestämmelserna och säkerhetsföreskrifterna under pågående skjutning ska ske så att de övriga tävlande inte blir störda. Straffpraxisen ska vara likadan under hela tävlingen.

1.4 Fel på grund av förbiseende och fel i syfte att störa eller uppnå fördel

2. För fel färdigställning samt motsvarande fel, som tydligt beror på vårdslöshet, får den tävlande en tillsägelse.

   Uppenbara fel som gjorts i avsikt att störa eller gagna, eller fel som gjorts för att försämra en medtävlandes resultat, straffas med varning eller avdrag från resultatet i ifrågavarande gren. Grendomaren kan också i dylika fall överväga omedelbar utestängning.

1.5 Fel uppförande

3. Transport eller förvaring av vapen på skjutbaneområdet i strid med reglerna straffas med tillsägelse. Gravare fall kan föranleda varning. Den andra tillsägelsen är en varning. Två varningar leder till utestängning från tävlingen. I älglöpning får en tävlande som springer inom GÅNGOMRÅDET först en muntlig varning ”Varning! Förbjudet att springa inom gångområdet!”. Om den tävlande inte omedelbart slutar springa får han eller hon en straffminut, som läggs till den tävlandes sluttid.

4. Om en person uppträder olämpligt, genom sitt uppförande stör tävlingen eller de tävlande, eller bryter mot skjutreg-lerna har tävlingsledaren, grenledaren eller grendomaren rätt att ute     stänga personen från tävlingen eller avlägsna honom eller henne från tävlingsplatsen. Ifall beslutet berör en tävlande, innebär utestängningen också att personen i fråga utesluts från den på gående tävlingen. Efter övervägande kan utestängningen avse hela tävlingsevenemanget som pågår. Om en skytt har använt vapen eller patroner som strider mot reglerna, eller om skjutba nans jury upptäcker att skytten avsiktligt skjutit på en medtävlares tavla eller skjutit för många skott, ska hans eller hennes resultat förkastas.

1.6 För tidigt skott

5. Ifall en tävlande skjuter innan han eller hon står i tur eller har fått skjuttillstånd och det inte beror på vapenfel eller domarfel, utestängs den tävlande från tävlingen.  Den som skjutit oavsiktligt när någon annan står i tur i trap får en varning (nästa gång bom).

1.7 Laddning med för många skott

6. Ifall en tävlande laddar vapnet med flera skott än tävlings     serien förutsätter, utestängs han eller hon från tävlingen.

1.8 Skyttens rättigheter och skyldigheter

13.  

1. Skytten ska känna till de allmänna bestämmelserna och reglerna för sin egen gren och genom att delta i tävlingen god     känner han eller hon samtidigt även reglerna.

2. Skytten ska följa skyttereglerna och de anvisningar som tävlingsledningen ger. Skytten får varken störas eller hjälpas under pågående tävlingsprestation. Skytten får ha med sig en person som har fyllt 18 år och har innehavstillstånd för ett vapen som motsvarar det vapen som används i tävlingen. Genom att delta i tävlingarna förbinder sig skytten att godkänna straffåtgärder som grundar sig på brott mot reglerna eller de anvisningar som skjutbanans jury har gett.

3. Den tävlande får inte skjuta eller uppträda på skjutplatsen påverkad av alkohol eller andra rusmedel. Den tävlande ska följa gällande regler från Finlands Antidopningskommitté. Den tävlande ska ansöka om dispens för användning av ämnen som finns med i förteckningen över förbjudna ämnen och metoder i efterhand (efter ett eventuellt dopingtest) för att visa att de förbjudna ämnena eller metoderna har använts på de medicinska grunder som förutsätts för beviljande av dispens. Vid internatio nella tävlingar följs alltid de antidopingregler som används vid tävlingarna i fråga.

4. Skytten ska anmäla sig till varje tävlingsmoment 15 minuter före i programmet utsatt tid och följa givna anvisningar samt utföra sin skjutning inom utsatt tid. I annat fall förlorar skytten sin rätt att delta i evenemanget i fråga och poäng avdras från hans eller hennes resultat i grenen. Vid godtagbart förhinder kan domarkollegiet emellertid avvika från detta. Tävlingsmomentet börjar när den tävlande kallats till och ställer sig på den plats, inom det område eller i den inhägnad som reserverats för tävlingsprestationen. Tävlingsmomentet upphör när den tävlande efter prestationen avlägsnar sig från den plats, det område eller den inhägnad som reserverats för tävlingsprestationen.

5. Skytten ska godkänna banan som den är utan att göra några ändringar.

6. Om skytten blir störd ska han eller hon öppna vapnets lås eller bryta vapnet, höja handen och utan att störa övriga tävlan     de meddela ”protest”, samt uppge orsaken till protesten för gren     domaren, som ska vidta de åtgärder som reglerna föreskriver.

7. Skytten har rätt att använda ett vanligt fick     eller armbandsur under tävlingsprestationen. Larmanordningar, bankikare eller andra kikare än den som är fäst på geväret är förbjudna (gäller inte provskott för luftgevärstjäder).

8. Den tävlande ska ha innehavstillstånd för det vapen som används i tävlingen eller motsvarande vapen. Ett undantag är att den tävlande får ha med sig en person som har fyllt 18 år och har innehavstillstånd för ett vapen som motsvarar det vapen som används i tävlingen.

1.9 Den tävlandes rätt att avbryta pågående skjut prestation

14. En tävlande som skjuter eller står i tur att skjuta har möjlighet genom att höja handen meddela bandomaren att han eller hon vill framför ett ärende. Ärendet kan gälla:

• protest
• vapen eller skjuttillbehörstörning
• meddelande att den tävlande avbryter tävlingen
• krav på nytt skott
• begäran om tilläggstid

1.10 Nytt skott

15. Den tävlandes rätt till nytt skott

1. Ifall en händelse som kan medföra fara, störa skytten eller förorsaka annan störning inträffar på banan, ska skjutningen avbrytas med kommandot ”Eld upphör!” (Tuli seis). Om skytten skjuter vid ögonblicket för kommandot kan han eller hon omedel bart begära nytt skott.

   Juryns rätt att avbryta skjutprestationen och beordra nytt skott

2. Ifall något oförutsett inträffar i samma ögonblick som den tävlande avfyrar ett skott och bandomaren inte hinner reagera, har en medlem av skjutbanans jury möjlighet att efter övervägande beordra nytt eller nya skott.

1.11 Protest och besvär

16.  

1. Protester inlämnas till skjutbanans jury.
   En tävlande, lagledare eller annan deltagare, som anser att grendomarens beslut, annan åtgärd eller annan tävlandes förfarande inte är reglementsenligt eller skadar det lag han eller hon representerar, har rätt att lämna in protest till skjutbanans jury. Protesten ska inlämnas utan dröjsmål och senast vid heatets eller tävlingsprestationens slut. Skjutbanans jury ska utan dröjsmål avgöra saken och delge den berörda personen beslutet. Av en person som för tillfället inte skjuter kan skjutbanans jury fordra protesten skriftligt.
2. Ifall den berörda personen är missnöjd med skjutbanans jurys beslut ska han eller hon inom en halvtimme efter att beslutet delgivits inlämna ett kort skriftligt besvär till domarkollegiet, om ett sådant är tillsatt. Inlämnande av besvär är avgiftsfritt. Protest
   eller besvär kan inte inlämnas gällande juryns beslut om träff eller träffens valör. Fel anteckning i resultatkortet, räknefel eller annat tydligt fel ska emellertid korrigeras. Skjutbanans jurys beslut om utestängning från tävlingen är slutgiltigt och över det kan inte inlämnas protest eller besvär. Alla besvär (protester) ska lämnas in utan dröjsmål och senast en halvtimme efter att slutresultaten för den aktuella klassen har offentliggjorts. Vid älgskidskytte,
   -löpning, -skidning och -gång löper besvärstiden ut en halvtimme efter att resultaten för klassen och bedömningssträckorna har offentliggjorts. Efter att tävlingarna har avslutats är resultaten slutliga och kan inte överklagas. Om det efter att tävlingarna av     slutats framgår att den tävlande inte hade rätt att delta i tävlingen eller klassen i fråga, ska resultaten korrigeras.
3. Om domarkollegiet konstaterar att ett krav på nytt skott, som skjutbanans jury inte har godkänt, trots allt är berättigat, ska den tävlande i fråga skjuta om hela den del av tävlingen där händel     sen som föranledde kravet på nytt skott inträffade.

1.12 Säkerhetsföreskrifter för att röra sig med vapen på skjutbaneområdet

17. Alla vapen, också de oladdade, ska hanteras med varsamhet. Ett vapen får inte hanteras utan innehavarens tillstånd. Till säkerhetsföreskrifterna hör också följande:

• på tävlingsplatsen ska för respektive grenar finnas vapen     ställning där de oladdade vapnen förvaras utan magasin i väntan på skjutturen
• på tävlingsområdet ska vapnen transporteras brutna, med lösgjorda eller öppna slutstycken och säkerhetsflagga, BACF eller säkerhetslina isatta. Färgen på säkerhetsflaggan eller säkerhetslinan ska vara tydligt synlig, t.ex. klar orange, röd eller gul. I luftvapen ska säkerhetslinan vara så lång att den sträcker sig genom pipan. Andra vapens säkerhetslinor eller säkerhetsflaggor ska ha en del som placeras i patronläget för att visa att vapnet är oladdat.
• tävlingsarrangören ska anvisa en provsiktningsplats för varje gren
• provsiktning på annan plats än provsiktningsplatsen är ovillkorligen förbjudet
• vid älgskidskytte och älgskidning ska matta eller motsvarande halkskydd användas på skjutstationen, och den tävlande ska ha åtminstone den ena foten på mattan
• hörselskydd är obligatoriska i krutvapengrenarna och glas ögon eller skyddsglasögon i hagelgrenarna.

1.13 Säkerhetsföreskrifter för vapen

18.  

1. Varje skytt ansvarar för att hans eller hennes vapen är i skick. Grendomaren har rätt att när som helst under tävlingen granska att vapnet är säkert, lagenligt och funktionsdugligt.
2. Vapenfel berättigar inte till att överskrida skjuttiden, om det inte har bestämts separat.
3. Skjutvapen som inte tillåts enligt jaktlagen får inte användas vid tävlingar (berör inte luftvapengrenarna)
4. Luft och CO2-gevär får inte användas med kolsyrepatroner vars bäst föredatum gått ut.

1.14 Allmänna bestämmelser om måltavlor och duvor

19. Måltavlor som används vid tävlingarna ska vara godkända av Finlands Jägarförbund. Det är också en förutsättning för godkännande av resultat i stormästarklassen. I internationella grenar ska måltavlor som följer gällande internationella regler användas. I tävlingsinbjudan ska uppges vilken typ av måltavlor som kommer att användas. Måttbestämmelserna för lerduvorna i hagelgrenarna ska vara följande: diameter 110 mm (+2 mm), höjd 26 mm (+1 mm) och vikt 105 g (+5 g). Duvorna ska vara av samma färg under hela tävlingen. 

1.15 Allmänna bestämmelser om patronerna

20. Explosiva patroner, patroner med underdimensionerad kula eller spårljus och svartkrutpatroner får inte användas vid tävlingar. I övrigt är patronerna i gevärsgrenarna fritt valbara.
21. I hagelgrenarna ska patronerna vara fabrikstillverkade och patronernas hagelvikt får vara högst 24 g. I europeiskt jaktskytte får hagelvikten vara 28 g. Haglen ska vara runda. Hagelstorleken ska vara 2,0–2,5 mm (+/0,1 mm).
22. Domarna ska granska patronerna. Svartkrut-, målsökande-, spårljus eller andra specialpatroner är förbjudna. Dessutom är patronernas inre manipulationer som ger bättre eller special spridning (omvända laddningar, ristningar i haglen) förbjudna.

1.16 Allmänna bestämmelser om klädseln och utrustningen 

23. 

1. a) Skyttens klädsel ska vara sådan att övervakning av hans eller hennes skjut och färdigställning är möjlig utan att störa skytten. Samma vapen, riktmedel, klädsel och utrustning ska användas under hela tävlingen. Om en skada inträffar på vapnet är det tillåtet att byta vapen med grendomarens tillstånd. Klädsel som är lämplig för normalt bruk eller för jakt är tillåten. Skytteutrustning, såsom skyttejacka, -mössa, -glasögon, -handskar och -skor, är tillåten.
2. För att hjälpa domaren att kontrollera färdigställningen ska skytten på sin yttre beklädnad fästa ett höjdmarkeringsband. Markeringsbandet fästs ordentligt på den sida av kroppen från vilken skytten skjuter. Bandet är 25 x 3 cm. Markeringsbandet ska sitta under armbågen när skytten med avslappnade axlar och löst hängande arm böjer armen så att fingrarna rör vid axeln. Skytten ska ha ett höjdmarkeringsband vid jaktskytte, jägartrap, älgskytte, miniatyrälg och luftgevärsälg.
3. Alla onaturliga hjälpmedel för att underlätta skjutningen, som inte är förenliga med jaktskytteandan, är förbjudna. Klädseln ska användas såsom den är avsedd att användas.
4. Det är förbjudet att använda alla slags hjälpmedel som ger kroppen stöd. Sådana är bland annat stödbälten, handleds och armbågsstöd samt motsvarande. Ifall stöd behövs av hälsoskäl ska skytten anhålla om tillåtelse att använda stöd på förhand hos tävlingens domarkollegium.
5. Vid älgskidskytte och -löpning ska den tävlande under hela tävlingen medföra drycker eller motsvarande som han eller hon har för avsikt att dricka under prestationen, om inte tävlingsar     rangören har ordnat en separat dryckeskontroll där de tävlande kan förvara sina drycker.
6. Det är förbjudet att använda avståndsmätare på tävlingsbanan vid mästerskapstävlingar i älgskidskytte och -löpning under tävlingsdagen och under den dag då arrangören uppgett att man får bekanta sig med banan. Det är inte heller tillåtet av avvika från tävlingsbanan. En tävlande som försöker skaffa sig fördelar på detta sätt utestängs från tävlingen. För den här över     trädelsen kan den tävlandes distrikt utfärda tävlingsförbud.
7. Det är förbjudet att använda öronmusslor, hörlurar eller hör selskydd för att lyssna på ljud eller musik.

1.17 Representationsrätt

24. En tävlande får under samma kalenderår representera endast ett distrikt och en förening vid Finlands Jägarförbunds uttagningstävlingar, distriktsmästerskapstävlingar, regionmäster skapstävlingar, distriktstävlingar och FM-tävlingar. En tävlandes representationsrätt kan överföras mitt under kalenderåret på föreningsnivå endast om föreningarna kommer överens om överföringen sinsemellan. Distriktet godkänner överföringen. En tävlandes represen-tationsrätt kan överföras mitt under kalen deråret på distriktsnivå endast om distrikten kommer överens om överföringen sinsemellan. Förbundet godkänner överföringen.

1.18 Begränsning av deltagarantalet i finalomgången

25. Antalet deltagare i finalomgången vid FM-tävlingar per gren och klass presenteras i punkterna 18.10, 18.11, 18.13 och 18.15. Vid övriga tävlingar kan deltagarantalet i finalen begränsas.

1.19 Omskjutning

26. När omskjutning inte sker vid den tidpunkt som fastställts på förhand ska skyttarna i fråga hålla kontakt med tävlingsledning en, så att omskjutningen kan ske senast 30 minuter efter den egentliga tävlingens slut. Omskjutningen avgör den inbördes ordningen mellan de som deltar i omskjutningen. Omskjutningen fortsätter tills den inbördes ordningen mellan alla som deltagit i den är klar.

1.20 Tolk och användning av tolk

27. Om träffens valör är osäker används tolk för att bestämma valören. Tolkningen görs med en för kalibern lämplig tapptolk med 8 mm mantel eller med en 8 mm skivtolk som är lämplig för måltavlans ringar. Ifall träffen som ska tolkas har en kaliber på över 8 mm ska en skivtolk användas. Om tolkens mantel, vid användning av tapptolk, berör eller tangerar strecket är träffen den högre valören. I oklara fall ska två taveldomare vara av samma åsikt om träffens valör. På miniälg och -tjäder används en tapptolk eller skivtolk med 5,6 mm mantel. Vid luftgevärsälg och -tjäder tolkas träffen med en 4,5 mm tapp-, skiv eller negativ tolk.
    
    Användning av tapptolk

• tapptolken hanteras endast i handtaget utan att föra den åt något håll
• tapptolken förs in i det hål som ska tolkas endast en gång och tolken får inte avlägsnas förrän det slutliga beslutet har fattats
• tapptolk får inte användas vid tolkning när två hål berör varandra. I dessa fall ska skivtolk användas.
• vid tolkning av luftvapentavlor kan också negativtolk användas.
  
  Användning av skivtolk
• skivtolken användes för tolkning av träff när gräns-strecket inte är synligt
• med skivtolk avgörs två träffar som berör varandra
• i andra fall när tapptolk inte kan användas
  
  Instruktioner för användning av negativtolk

• Flänsens diameter:

• Luftgevärstjäder 7,50 mm (-0,05-0,00)
• Luftgevärsälg (-0,05-0,00)
• Tappens diameter 4,60 mm (+0,05 mm)
• Tappens längd: 10-15 mm
  
  På exempelritningen illustrerar ”A” hålet för ett gränsskott på vilken man har placerat en extern tolk. Flänsens ytterkant är inuti ring 9 och därför är skottet 10. På ritning ”B” illustreras ett hål för ett gränsskott på vilket man har placerat en extern tolk. Flänsens ytterkant är ovanpå ring 9 och sträcker sig till zon 8. Därför är skottet 9.

28. Den tolkade träffen ska omedelbart antecknas så att ingen oklarhet uppstår angående träffen. Tolkningen är slutgiltig.

1.21 Vapenbestämmelser

Vapnets vikt

• vapnets vikt är högst 6 000 g inklusive utrustning, medräknat ett tomt magasin
• vid älgskidskytte och älgskidning är vapnets vikt obegränsad

Avfyrningsmotstånd

• 100 m kulgevär: med kantantända patroner minst 500 g och med centerantända patroner minst 1 000 g.
• Avfyrningsmotståndet är fritt för luftvapen.
• avfyrningsmotståndet vägs på avtryckarens mitt så att vapnets pipa står lodrätt
• om vapnets avtryckare är förlängd, utförs vägningen cirka 10 mm från avtryckarens rot
• användning av avfyrningsmekanism med snälltryck är förbjuden

Vapnets pipa

• användning av rekyldämpare är förbjuden
• en så kallad försänkning i själva pipämnet är tillåten
• längd maximalt 1 000 mm från det icke uppspända låset till pipans mynning. Längden inkluderar eventuell tilläggsutrustning.
• användning av ljuddämpare är tillåten

Framstock

• bredd maximalt 70 mm
• höjd maximalt 90 mm framstockens höjd på ett .22 LR får vara maximalt 120 mm mätt från pipans mittlinje. Framstockens form är i övrigt fritt valbar.

Siktlinje

• siktlinjens höjd från pipans mittlinje till kikarens mittlinje maximalt 75 mm

Bakkappa

• bakkappans inbuktning maximalt 20 mm
• den justerbara bakkappans rörliga del maximalt 150 mm hög
• justeringsmån högst 60 mm
• den justerbara bakkappans nedre hörn eller bakkappans nedre hörns avstånd från pipans mittlinje maximalt 220 mm

Rem

• rem som används vid kulskytte maximalt 40 mm bred och ska vara fäst i båda ändarna på stockens undersida
• remmens bakre fäste på kulgeväret maximalt 150 mm från bakkappans djupaste ställe
• vid älgskidskytte och älgskidning är remmens fäste fritt valbart
• vid tjäderskytte får remmen inte fästas i ärmen och den får inte heller snurras runt armen mer än ett varv
• remmen får inte ha öglor eller vara delad så att öglorna eller delningen kan användas som hjälp vid skjutning.

Magasin

• kulgevärets magasin mäts lösgjort från geväret. Magasinets höjd får vara maximalt 94 mm
• om ett magasin under 94 mm höjs med en särskild konstruktion ska regeln i punkt 1.16.23 tillämpas också på den höjda delen c) Alla onaturliga hjälpmedel för att underlätta skjutningen, som inte är förenliga med jaktskyt teandan, är förbjudna.

Övriga regler med anknytning till vapnet

a) jaktskytte och jägartrap

• alla högst 12 kalibers hagelgevär är tillåtna
• vapnet får inte ha rem
• inga utstående förlängningar från hagelgevärets stock är tillåtna
• riktmedlet är valbart, t.ex. användning av rödpunktsikte är tillåtet
• Den tävlande ska ha innehavstillstånd för det vapen som används i tävlingen eller motsvarande vapen. Ett undantag är att den tävlande får ha med sig en person som har fyllt 18 år och har innehavstillstånd för ett vapen som motsvarar det vapen som används i tävlingen.

b) 100 m och 50 m kulgevär

• räfflade kulvapen som används för att skjuta vilt och som godkänts i jaktlagen eller jaktförordningen är tilllåtna
• samma vapen ska användas under hela tävlingen
• riktmedlet är valbart
• vid älgskytte får vapnet inte ha rem
• ett självladdande kulvapen får användas så att det laddas manuellt med en patron åt gången (med undantag av de som står vid älgskytte). Utkastningen av hylsan får inte orsaka olägenhet för den som skjuter bredvid (vid behov genom att använda hylspåse eller hylsstyrning som förhindrar att hylsan flyger iväg).
• användning av hylsuppsamlarpåse är tillåten, men dess fästen får inte sitta lägre än framstocken och man får inte ta stöd av fästena.

c) älgskidskytte, älgskidskyttestafett och älgskidning

• fyllda magasin får transporteras fästa i stocken
• ett löstagbart magasin får finnas i magasinöppningen endast på den egna skjutstationen
• användning av bärsele är tillåten, men separat skytterem är förbjuden
• under skjutningen får användas ett reservvapen som godkänts vid vapengranskningen 

d) älglöpning, älglöpningsstafett och älggång

• vapnet får inte ha rem
• ett löstagbart magasin får finnas i magasinöppningen endast på den egna skjutstationen
• under skjutningen får användas ett reservvapen som godkänts vid vapengranskningen

e) luftgevärsälg och luftgevärstjäder

• alla luft och CO2-gevär är tillåtna
• avfyrningsmotståndet är fritt
• vapenmekanismens längd får inte överstiga 1000 mm, mätt från mekanismens bakre ände till dess främre ände, inklusive eventuella förlängningar (oavsett om de är en del av pipan eller inte)
• användning av självladdande vapen är förbjuden
• vapnets kaliber 4,5 mm. Kulan ska vara gjord av bly.
• kulans utgångshastighet från pipans mynning får inte översta 230 m/s
• användning av rem är förbjuden
• användning av luftgevär med löstagbart magasin är tillåtet

1.22 Skjutstöd

I klass S 13 skjuter både flickor och pojkar i stående ställning med hjälp av stöd. Stödet ska vara justerbart i höjdläge och sådant att geväret vilar på stödet framför avtryckarbygeln. Vapnet ska vila fritt på stödet, skyttens hand får inte vara framför stödet under skjutningen och kroppen får inte heller vidröra stödet.
Stödet kan vara en modell som placeras på bordet eller golvet. Arrangörerna av FM-, DM och NM-tävlingar ska se till att ett tillräckligt antal likadana stöd är tillgängliga på skjutplatsen. Användningen av eget stöd uppges i tävlingsanvisningarna. Ifall en skytt inte använder arrangörens stöd, ska skytten låta granska sitt stöd i samband med vapengranskningen.

Traditionella kommersiella stöd för jakt med ett, två eller tre ben som inte fäster vid vapnet är tillåtna. Det är arrangörens ansvar att tillhandahålla stöd åt skyttarna vars ”gaffel” man inte kan fästa vapnet på. Det tar man hänsyn till även vid vapengranskningen om man använder konkurrenternas egna stöd.

1.23 Skytteanvisningar för elektroniska måltavlor

• I luftgevärstjäder, miniatyrtjäder och tjäderskytte används en tavla med en tjäderfigur för alla prov och tävlingsskott. Provtavlan byts automatiskt ut mot en tävlingstavla efter provskotten (t.ex. försvinner märket för provtavla ur övre högra kanten på skärmen).
• Efter varje skott visas på skyttens skärm en illustration av träffen samt träffens tolkade valör. På skärmen ser skytten också antalet avfyrade skott (extra skott leder till att resultatet förkastas). Skärmen framför skytten, där skytten och övervakaren kan se träffarna, får inte täckas över eller vändas bort.
• Resultatet som skytten erhållit syns på bildskärmen efter att tävlingsutförandet avslutats. Ifall tävlanden inte godkänner detta resultat skall denne omedelbart framföra en protest till funktionären. Ifall skytten avlägsnar sig från skytteplatsen utan att ha gjort en protest godkänner han eller hon resultatet som syns på bildskärmen.
• Ifall skytten av någon anledning inte godkänner resultatet ska han eller hon omedelbart meddela en funktionär om detta efter tävlingsserien så att ett foto tas av skärmen. Om grenledaren inte kan avgöra saken på ett godtagbart sätt ska siktkortet, en bakgrund, utskriften eller utskriftslistan från skrivaren (utan skyttens underskrift) och fotot lämnas till domarkollegiet för avgörande av resultatet.
• Om ett tydligt utrustningsfel inträffar vid gevärstjäder, till exempel om texten ”Feed error” eller motsvarande, som betyder att en eventuell bakgrund inte har sänkts, visas på skyttens skärm, ska skytten avbryta skjutningen, höja handen och vänta tills serien är slut. Därefter kommer över vakaren fram och kontrollerar störningen. Om störningen är befogad får skytten en möjlighet att slutföra den avbrutna serien. De avfyrade skotten tas i beaktande och omedelbart efter serien får skytten 30 sekunder tid per skott att skjuta de skott som inte avfyrats (t.ex. två skott avfyrades inte, så skytten får en minut). Om störningen inträffar under den första serien på fem skott, får skytten skjuta de skott som inte avfyrats före nästa serie.
• Ifall skytten vid älgskytte av någon anledning inte godkänner en träffs valör ska han eller hon meddela en funktionär protest omedelbart, före följande skott. Funktionären tillkallar grenledaren eller dennes ersättare. Det omstridda skottet antecknas och ett foto tas av skyttens skärm. I slutet av serien skjuts ett extra skott i samma riktning som det omstridda skottet. Om grenledaren inte kan avgöra saken på ett godtagbart sätt ska siktkortet, en eventuell bakgrund, utskriften från skrivaren (utan skyttens underskrift) och fotot lämnas till domarkollegiet för avgörande i frågan. En obefogad protest leder till att ett extra skott lämnas obeaktat och tre poäng avdras från den tävlandes slutresultat.

---

 

2. Haulikkolajien yleismääräykset

2.1 Skjutbana och utrustning

1. Skjutbanans placering och duvornas färg ska vara sådana att duvorna klart urskiljer sig från bakgrunden. Duvorna ska ha samma färg under hela tävlingen. Vid tävling ska duvorna vara godkända av tävlingsledningen.
2. På banan ska finnas en resultattavla som visar varje skytts träffar och bommar.

2.2 Vapen, patroner och kontroll av dessa

3. Byte av vapen eller del därav under pågående serie är inte tillåtet om inte domaren anser det nödvändigt på grund av sådant fel som inte snabbt kan repareras.
4. Domaren eller en medlem i tävlingsjuryn kan kontrollera de patroner som en tävlande använder. Patronerna som används ska vara fabrikstillverkade. Se de allmänna bestämmelserna, punkterna 1.13.18 a, b, c, 1.15.21, 1.15.22 och 1.21.

2.3 Domarna

5. Skjutningen leds av en grendomare som är väl förtrogen med hagelskytte och har grendomarkort minst i hagel-skytte. Domarens huvudsakliga uppgift är att efter varje kastad duva avgöra om det är en träff eller inte och tydligt anmäla bommarna.
6. Domaren assisteras av två så kallade sidodomare, som ordnar heaten och sköter om resultattavlan. Normalt utser grendomaren dessa bland deltagarna från föregående grupp. Skyttarna kan inte vägra att ta emot uppgiften om de blir ombedda, men grendomaren har rätt att godkänna en ersättare.
7. Vid större tävlingar ska det helst finnas två grendomare vid jaktskytte, av vilka den ena avfyrar duvorna och den andra agerar grendomare.
8. Sidodomarens huvudsakliga uppgift är att omedelbart efter skottet signalera till tecken på att skottet var en bom, genom att höja handen eller en liten flagga. Sidodomarna ska iaktta varje kastad duva för att kunna konstatera om duvan eventuellt gått sönder innan skytten avlossat sitt skott. Den sidodomare som sköter resultattavlan eller övervakar den har ansvaret för resultattavlan under skjutningen.
9. Vid tävlingar med få deltagare kan dessa regler gällande domarna följas i tillämpliga delar, dock så att tävlingen genomförs korrekt och säkerhetsbestämmelserna beaktas.

2.4 Ordningsregler

10. Om skytten inte är på plats 15 min innan hans eller hennes heat står i tur att skjuta, utropas skyttens namn hörbart tre gånger under den sista minuten. Om skytten trots det inte infinner sig, inleds skjutningen utan honom eller henne. Efter det besluter grendomaren när skytten får skjuta sin serie.
11. Om skytten inte är närvarande vid namnupprop och inte kan bevisa att det beror på ett oöverstigligt hinder, kan han eller hon utestängas från tävlingen. Beroende på fallet kan grendomaren tillåta att skytten deltar i tävlingen och kan bestraffa honom med förlust av en duva.
12. Vid namnupprop före seriens början ska skytten genast vara redo att skjuta och ska ha med sig tillräckligt många patroner och annan nödvändig utrustning.
13. Efter att skottet/skotten har avfyrats, eller sedan en duva kastats utan att något skott avfyrats eller försök att avfyra gjorts, får skytten inte vända sig om innan han eller hon har brutit sitt hagelgevär.
14. Hagelgeväret ska brytas när fel duva kastats (jägarskeet) eller när skjutningen avbrutits. Geväret får inte stängas förrän skjutningen kan fortsätta.
15. Vid en klick eller när en vapen- eller skjuttillbehörstörning inträffar ska skytten stå kvar med hagelgeväret riktat i skjutriktningen, utan att bryta geväret eller vidröra säkringen, tills grendomaren har granskat vapnet. (jfr 2.6.24, 2.8.27 e, f och g)

2.5 Tävlingens organisation

16. Skjutningen ska fortgå utan pauser och skytten har endast rätt att ge nödvändiga kommandon (begära fram duvan) eller möjligen meddela ”protest” och svara på frågor.
17. Överträdelser som beror på felaktig skjutställning, vapenhantering, vistelse på skjutområdet eller oförsiktighet gällande säkerhetsföreskrifterna medför i första hand en tillsägelse eller varning från grendomaren (antecknas alltid på tävlingskortet). Vid upprepade överträdelser eller vid större brott ska grendomaren bestraffa skytten med förlust av en duva och vid försvårade omständigheter utestänga honom eller henne från den pågående serien eller hela tävlingen.
18. Den tävlande ska begära fram duvan vid jägarskeet senast 15 sekunder efter att han eller hon stigit fram till skjutstationen och vid jägartrap efter föregående skytts skott (platsbyte undantaget). Om grendomaren finner att skytten avsiktligt fördröjer tävlingen eller uppträder oärligt eller ohederligt, kan han eller hon tilldela skytten en varning, bestraffa skytten med förlust av en duva eller utestänga honom eller henne från serien eller hela tävlingen. 
19. Skjutningen utförs utan extra pauser. Grendomaren kan emellertid i speciella fall efter att ha konfererat med skjutbanas jury avbryta tävlingen vid uppenbarligen kortvariga skyfall eller åskväder. Grenledaren har ansvaret för att skjutningen avbryts på alla banor (om flera banor används). Skjutningen fortsätter först när grenledaren gett tillstånd till det.
20. Vid mästerskapstävlingar antecknas resultaten av tre personer. En av dem har dessutom i uppgift att anteckna alla vapen- och skjuttillbehörsstöringar i protokollet. Sidodomaren eller funktionären ska anteckna resultatet på en tavla som är synlig för skyttarna. Omedelbart efter varje serie jämförs resultaten och eventuella avvikelser avgörs duva för duva. Om protokollen har olika resultat avgör resultattavlan.
21. Vid mindre tävlingar förs protokollet på det sätt som tävlingsledaren bestämmer.
22. Seriernas resultat meddelas med hörbar stämma så att skyttarna uppfattar resultaten.

2.6 Skjutningen

23. Skjutningen sker stående. Skytten intar färdigställning och bibehåller den tills duvan blir synlig. Färdigställningen är följande: båda fötterna är innanför skjutstationens gränser, hagelgeväret hålls med båda händerna så att kolven ligger
    vid höjdmarkeringsbandet eller under det och är klart synlig för domaren (se bild av färdigställning). För att hjälpa domaren att kontrollera färdigställningen ska skytten på sin yttre beklädnad fästa ett höjdmarkeringsband (25 x 3 cm). Markeringsbandet fästs ordentligt på den sida av kroppen från vilken skytten skjuter (se bilden, punkt 1.16.23). Om skytten använder halvautomatiskt hagelgevär eller pumphagelgevär ska en SÄKERHETSFLAGGA vara isatt tills skytten är framme vid skjuts    tation nr 1. Efter att ha skjutit det sista skottet i serien ska skytten sätta i SÄKERHETSFLAGGAN. Om skytten inte har satt i SÄKERHETSFLAGGAN efter att ha lämnat den sista skjutstationen, ska han eller hon ges en varning. Om det finns en oskjuten patron i vapnet ska han eller hon stängas av från tävlingen. 

24. Om geväret är skadat eller slutar fungera och domaren anser att felet inte snabbt kan avhjälpas och att skytten inte själv förorsakat felet, har skytten rätt att skjuta med ett annat gevär ifall ett sådant är tillgängligt utan att förlora tid. I annat fall ska skytten lämna sin plats och grupp och skjuta seriens återstående skott när en ledig plats uppstår och grendomaren gett honom eller henne lov därtill. Skytten har rätt till en ny duva en gång under en serie om 25 duvor i alla fall av en godkänd funktionsstörning, vilket reglerna tillåter oavsett om skytten har bytt gevär eller inte. 

25. Skottet anses vara en klick om tändhatten inte tänt när tändhattspiken har slagit på tändhatten.

2.7 Träff

26. Duvan anses ha träffats när den beskjutits enligt reglerna och minst en synlig bit har lossnat eller duvan har krossats helt.

2.8 Bom

27. Duvan är en bom när

• den inte träffats inom skjutområdet enligt reglerna
• skytten inte skjuter på en regelrätt duva
• skytten skjuter utan att träffa en duva som avviker från den regelrätta banan, vars hastighet inte är tillräcklig eller som vibrerar när den flyger, om inte domaren klart har meddelat ”ny duva”
• det endast dammar om duvan
• skytten inte kan avfyra vapnet därför att det var säkrat, skytten har glömt att ladda eller spänna slagfjädern eller inte helt tillslutit mekanismen eller annan av skytten föranledd orsak
• två eller flera vapen- eller skjuttillbehörstörningar inträffar under samma serie
• skytten själv – när hans eller hennes vapen inte fungerar eller fungerar bristfälligt – öppnar vapnet eller rör säkringen innan grendomaren kontrollerat vapnet
• ett skott inte har avfyrats av någon annan anledning som inte berättigar till ny duva
• skyttens färdigställning eller vapnets ställning inte överensstämmer med punkt 2.6.23 och skytten har fått en varning för detta redan tidigare under samma serie.

2.9 Ny duva

28. Grendomaren ska utan dröjsmål avgöra om ny duva ska kastas istället för en felaktig duva eller av någon annan anledning. Om möjligt ska domaren ropa ”ny duva” (uusi kiekko) innan skytten har skjutit.
29. Grendomaren kan också besluta att en ny duva kastas

• om skytten väsentligt störts (och detta inte beror på skytten själv)
• om grendomaren av någon speciell orsak inte kan av-göra om duvan träffats eller inte.

30. Grendomaren fattar alltid sina beslut själv. Om någon av sidodomarna är av annan åsikt ska han eller hon meddela grendomaren, som därefter fattar det slutliga beslutet.
31. En ny duva kastas alltid oberoende av om skytten skjutit eller inte, om

• duvan går sönder vid utkastet
• duvan är av annan färg än de andra duvorna som använts vid tävlingen
• fel duva kastas (från fel torn) i jagarskeet
• en annan skytt skjuter på samma duva (jägartrap)
• duvor kastas samtidigt från båda tornen och skytten har inte träffat den duva som stod i tur
• båda piporna går samtidigt, det är fråga om en vapenfel och man bedömer att en ny duva ska kastas

32. När skytten inte har skjutit kastas en ny duva, om

• duvan kastas innan skytten begärt fram duvan
• duvan inte kastats inom tre sekunder från det att skytten begärt fram duvan i jägarskeet, eller två sekunder i jägartrap
• duvan vibrerar, har för låg hastighet eller felaktig flygbana.

2.10 Placeringar

33. Placeringen avgörs av antalet träffade duvor i den egentliga tävlingen eller i den egentliga tävlingen och finalen samt i omskjutningen.
34.  

1. Till finalen antas de skyttar som har träffat minst 24 duvor. Om dessa inte är färre än tio till antalet i klass G, H 50 och H 60 antas till finalen de tio bästa skyttarna, samt de som har samma resultat som skytten på tionde plats. Om det i de andra serierna inte finns minst fem skyttar som träffat 24 duvor antas till finalen de fem skyttar som har det bästa resultatet samt de som har samma resultat som den femte skytten. Finalen skjuts enligt placeringarna i den egentliga tävlingen i omvänd ordning.
2. Lika resultat i den individuella tävlingen efter den egentliga tävlingen och finalen när det gäller medaljplatserna avgörs genom omskjutning med systemet ”bom och försvinn”. Skjutordningen lottas. När det inte gäller de tre första platserna och de berörda tävlande inte har deltagit i omskjutningen om medaljplatserna, avgörs placeringarna av:

1. finalens resultat
2. sista träffen, föregående träffen osv.
   Om man genom att använda reglerna för avgörande vid lika resultat inte kan avgöra placeringarna IV–X som har lika resultat, avgörs placeringarna genom lottning som övervakas av tävlingsledaren. Lika resultat för placeringarna XI och framåt ges samma placering, om ordningsföljden inte blir klar med reglerna för avgörande vid lika resultat.

3. Lika resultat i lagtävling för placeringarna I–III avgörs genom omskjutning.

35. Avgörande vid lika resultat i lagtävlingar

1. När det handlar om de tre första placeringarna företas en omskjutning enligt punkt 3.6.22 eller punkt 4.4.15 på så sätt att i omskjutningen deltar två av lagledaren utsedda skyttar som deltagit i den egentliga tävlingen. Skjutordningen lottas. Lagen får bestämma skyttarnas skjutordning. Den skytt som blir kvar tillhör det vinnande laget.
2. När det inte handlar om de tre första placeringar-na är det bättre laget det lag vars bästa skytt har det bästa individuella resultatet.
3. Omskjutningen i lagtävling kan företas när alla serier i den egentliga tävlingen har avslutats och resultaten är klara.

---

 

3. Jaktskytte

 

3.1 Skjutbana och direktiv om duvornas flygbana

1. Banan omfattar två torn (högt och lågt) och åtta skjutstat-ioner, som är placerade på en båge med 19,20 m radie, vars avstånd som är 36,80 m går på ett avstånd om 5,5 m från cirkelns mittpunkt. Cirkelns mittpunkt är duvornas flygbanors skärningspunkt och utmärks med en påle.
2. Skjutstation 1 är placerad vid avståndets vänstra ända och skjutstation 7 vid dess högra ända sett från cirkellinjen mot mittpunkten. Skjutstationerna 2–6 är placerade längs cirkeln lika långt från varandra (det exakta avståndet mellan mittpunkterna på skjutstationernas framkant är 8,13 m). Skjutstation 8 är placerad på avståndets mittpunkt (se skiss av banan).
3. Skjutstationerna 1–7 är fyrkantiga (sidans längd 0,90 m). Fyrkanternas två sidor har samma riktning som cirkellinjen genom skjutstationens märkpåle. Skjutstation 8 är rektangulär (0,9 x 1,85 m) och dess långsidor har samma riktning som avståndslinjen. Alla skjutstationer ska vara på samma höjd och deras kanter ska vara tydligt utmärkta. Märkpålarna placeras vid den sidas mittpunkt som vetter mot flygbanornas skärningspunkt.

Skjutbanan ska vara som följer:

1. Banan omfattar två torn: ett högt (A) och ett lågt (B) torn. Tornen förses med tydliga skyltar A och B.
2. Båda tornen förses med en fast kastare.
3. Duvan som kastas från det låga tornet ska ha ett ut-gångsställe som är 0,75 m ± 0,05 utåt från avståndslinjen och 1,05 m ± 0,05 m ovanom skjutstationerna.
4. Duvan som kastas från det höga tornet ska ha ett utgångsställe som är 3,05 m ± 0,05m ovanför den tänkta förlängningen av avståndslinjen.
5. En regelrätt kastad duva ska flyga genom en tänkt 0,9 m ± 0,05 m stor ring, vars mittpunkt är på 4,6 m höjd ovanom skjutstationerna vid duvornas flygba-nors skärningspunkt (se skiss av banan).
6. Vid stilla väder ska duvan flyga 68 m ± 1 m mätt på samma nivå som skjutstationerna.

3.2 Skjutområdets gränser

4. Skjutområdets gränser:

1. Vid skjutning från stationerna 1–7 är skjutområdet sträckan från duvans utgångspunkt 40,3 ± 0,1 m till bakre märkpålen. Skjutområdet för skjutstation 8 bildas av sträckan mellan duvornas skärningspunkt och ifrågavarande torn eller mellan duvornas skärningspunkter och ifrågavarande flygbanas bakre märkpåle.
2. De i punkt 4 a nämnda gränspunkterna ska förses med väl synliga, cirka 2 m höga märkpålar, så att skjutom-rådet framträder tydligt. Väl synliga märkpålar ska pla-ceras på flygbanorna på 68 m avstånd för att utmärka den regelrätta flyglängden mätt på samma nivå som skjutstationerna.

3.3 Säkerhet

5. Tornen ska förses med skyddsplåtar så att den funktionär som sköter kastarna inte kan ses av skytten när han eller hon skjuter från stationerna 1, 7 och 8. Dessutom ska ett hinder, som ungefär följer skjutcirkeln, placeras cirka 7–10 m bakom skjutstationerna. Åskådare får inte vistas inom det avskärmade området under tävlingarna.

3.4 Kastarnas funktion

6. Kastarens avfyrning ska ske med en mekanisk eller en elektrisk utlösare, som placeras så att användaren både ser och hör skytten. Användningen av timer är obligatorisk vid FM-, DM- och NM-tävlingar. Timern ska utlösa kastaren (kastarna) oregelbundet inom 0–3 sekunder från det ögonblick då skytten begär fram duvan.

3.5 Ordningsregler

7. Provsiktning är tillåten från skjutstationerna 2–6 med grendomarens tillstånd innan heatet startar.
8. Skjutningen får inledas med grendomarens tillstånd. Vapnet laddas med två skott först då skytten står i tur att skjuta och står på skjutstationen. Den sista duvan på station 8 laddas med en patron. Vapnet får avfyras först då duvan begärts fram och kastats. Ifall vapnet avfyras i färdigställning innan skytten begärt fram duvan, tilldelas skytten en varning. Endast ett skott får skjutas på varje duva medan den flyger inom skjutområdet. Ifall skytten efter ett godkänt skott blir tvungen att öppna geväret på grund av banfel eller annan orsak, ska han eller hon försäkra sig om att vapnet är laddat med en patron innan vapnet stängs och skjutningen fortsätter. Om båda piporna utlöses samtidigt när man skjuter den första duvan på skjutstationen, bedömer man att en ny duva ska kastas,
9. Skytten får inte gå till skjutstationen innan föregående skytt har avlägsnat sig eller innan han eller hon står i tur att skjuta.
10. Efter att skytten har skjutit får han eller hon inte förflytta sig till nästa skjutstation innan gruppens sista skytt har skjutit.
11. Om duvan inte kastats inom tre sekunder efter att skytten begärt fram den ska skytten meddela att han eller hon inte skjuter. Det sker genom att skytten avbryter färdigställningen och höjer handen.
12. Skjutningen sker i grupper om sex skyttar, med undantag av omskjutningarna. Mindre grupper är emellertid också tillåtna, om det är nödvändigt.
13. Varje grupps skyttar inleder serien från skjutstation 1 i den följd som ordningsnumret utvisar. Därefter skjuter de alla skott från skjutstationerna 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8.
14. Den egentliga tävlingen och finalen består av 25 duvors serier. Finalen skjuts enligt placeringarna i den egentliga tävlingen i omvänd ordning.

3.6 Tävlingens organisation

15. Från skjutstationerna 1 och 2 samt 6 och 7 skjuts först B-tornets duva och därefter omedelbart A-tornets duva. Från skjutstationerna 3–5 skjuts två duvor från A-tornet och två duvor från B-tornet i ordningsföljden B, A, B, A. Från skjutstation 8 skjuts fem duvor i ordningsföljden B, A, B, A, A. Ordningen är följande: Gruppen ställer sig i kö i skjutord-ningen bakom domaren vid skjutstationen. Kön ska följa den linje som går genom skjutstationerna 4 och 8. Varje skytt går fram till skjutstationen när det är hans eller hen-nes tur, laddar med två skott och skjuter duvan från B-tornet, som bör träffas inom skjutområdet före mittpålen. Därefter skjuter han eller hon A-tornets duva, som bör träffas inom skjutområdet efter mittpålen. Därefter vänder sig skytten motsols, laddar med två skott och skjuter B-tornets duva, som bör träffas inom skjutområdet efter mittpålen. Efter detta skjuter han A-tornets duva, som bör träffas före mittpålen. Därefter laddar skytten sitt vapen med en patron och skjuter A-tornets duva, som bör träffas före mittpålen. Varje duva kastas efter att skytten har begärt fram duvan.
16. Alltid vid byte av grupp och då skyttarna är samlade vid skjutstation 1 kastas en provduva från vartdera tornet. Grendomaren ska ge en regelrätt provduva efter två på varandra följande duvor som gått sönder vid utkastet, som vibrerar, vars hastighet inte är tillräcklig eller vars flygbana inte är enligt reglerna, förutom då skytten skjutit på en sådan duva.
17. Om kastaren går sönder under skjutningen, bestämmer grendomaren om skjutningen fortsätter på en annan bana eller på samma bana när kastaren reparerats. Gruppen har rätt till en provduva från vartdera tornet innan skjutningen fortsätter.
18. Om timern inte fungerar kan grendomaren göra ett motsvarande beslut eller låta skjutningen fortsätta. Om timern kan användas manuellt kan grendomaren låta tävlingen fortsätt och själv utlösa kastaren inom 0–3 sekunder.
19. Den tävlande begär fram duvan med kommandot ”nu”, ”go” eller motsvarande klara begäran. Grendomaren ska omedelbart trycka på ”knappen” och duvan ska slungas ut inom 0–3 sekunder.
20. Innan han eller hon begär fram duvan, får skytten göra en provanläggning och sikta några sekunder vid skjutstation 1 i flygriktningen för duva 1 och vid skjutstation 8 i skjutriktningen för duva 21. Efter att ha begärt fram duvan ska skytten hålla geväret som punkt
    2.6.23 föreskriver tills duvan blir synlig.
21. En kastad duva är en regelrätt duva när den kastats inom 0–3 sekunder från rätt torn och den inte har gått sönder vid utkastet. Duvan ska vara av samma färg som de övriga kastade duvorna och dess flygbana ska följa bestämmelserna under e och f i punkt 3.1.3.

3.7 Avgörande vid lika resultat i den individuella tävlingen när det gäller medaljplats

22. De tre första placeringarna avgörs genom omskjutning. Skjutordningsföljden vid omskjutningen lottas på samma sätt som under den egentliga tävlingen. Omskjutningen avgör den
    inbördes placeringen bland deltagarna. Vid omskjutningen skjuts turvis två duvor från stationerna 3, 4,5 – 5, 4, 3 osv. Från varje station skjuts både B- och A-tornens duvor efter varandra. Alla som tävlar mot varandra skjuter lika många skott, tills skillnader uppstår (enligt principen ”bom och försvinn”).

---

 

4. Jägartrap

 

4.1 Skjutbana och utrustning

1. Jägartrap skjuts på en bana där flyglängden, flyghöjden och sidovinklarna justeras enligt SAL:s krav för nationell trap. Banan ser då ut som på vidstående bild. Trapbanan består av trapkastaren, ett kastarhus som byggs för den och fem skjutstationer. Trapbanans mått bestäms utgående från banans mittpunkt, som är kastarplattformens fästpunkt. Kastaren ska installeras så att den är 0,5 m (+ 0,1 m) lägre än skjutstationerna och ytterligare så att samma punkt är 0,5 m (+ 0,1 m) indragen från kastarhu-sets främre kant, när kastaren är installerad med 2 m kastvinkel.
   Högsta stället på kastarhusets tak får inte överstiga 0,7 m ovanom skjutstationerna. Kastarhuset ska helst ha en yta på 2 x 4 m. Utgångsstället för duvan markeras genom att en duva placeras på skjuthusets tak på den plats där duvan blir synlig, sett från skjutstation 3.
2. Skjutstationerna placeras enligt ritningen på ovanstående bild så att avståndet från kastaren till framkantens mitt-punkt på skjutstation 3 är 10 meter (+ 0,1 meter). Skjutstat-ion 3 placeras på banans mittlinje, som går från duvans höjdmätningspunkt genom banans mittpunkt. Framkantens mittpunkt på skjutstation 3 ska vara på banans mittlinje. Framkantens mittpunkt på skjutstation 3 ska vara vinkelrätt mot mittlinjen. De övriga skjutstationerna placeras på samma linje. För att försäkra sig om att skjutstationerna placeras vinkelrätt mot kastaren mäter man avståndet 11,36 m mellan banans mittpunkt och framkantens mittpunkt på skjutstationerna 1 och 5. Skjutstationerna ska vara tydligt märkta fyrkanter vars storlek är 1,0 x 1,0 m. Mellanrummet mellan skjutstationerna är 2,70 m uppmätt mellan framkantens mittpunkt på skjut.På varje skjutstat-ion ska finnas en cirka 10 x 10 cm stor gummiplatta eller motsvarande underlag, på vilken skyttarna kan stöda vap-nets pipa i väntan på sin tur att skjuta. Framför framkanten där skytten kan placera patronerna.
3. Kastaren ska kasta duvorna i varierande riktningar. Kastaren kan vara automatisk eller handdriven.
4. Kastaren ska justeras så att duvornas flygbana vid stilla väder fyller följande krav:

1. Flygsträckan är 50 m (± 1 m) vågrätt från kastaren.
2. Den fasta kasthöjden, mätt 10 m från kastaren, ska vara minst 2,0 m och högst 3,0 m över skjutstationerna. I reglerna tillåts en avvikelse på 0,5 m, så höjden kan vara minst 1,5 m och högst 3,5 m.
3. Vid jägartrap kastas duvorna i en 40–60° sektor, symmetriskt minst 20° och högst 30° på vardera sidan om mittlinjen.
4. Sektorn inom vilken duvorna kastas ska vara tydligt utmärkt med sektorpålar som är placerade 46–50 m från kastaren.
5. På banans mittlinje placeras tydliga märkpålar som visar duvans kortaste och längsta flyglängd.
6. När de tävlande skjuter på flera banor under samma tävling ska alla banornas kastsektorer och flyghöjder vara desamma.

5. Kastaren kan avfyras med mekanisk, elektronisk eller med radiostyrd utlösare. Vid användning av timer är fördröjningen 0,2–1,0 sekunder från det att skytten begärt fram en duva till dess att duvan kastas. Om ingen timer används avfyrar man duvan omedelbart när den begärts fram.

4.2 Säkerhet

6. Bakom skjutstationerna avskärmas ett område om minst 10 x 34 m exempelvis med rep. Åskådare får inte vistas inom det avskärmade området under tävlingarna.
7. Skjutningen får inledas med grendomarens tillstånd. Vapnet laddas med en patron först då skytten står i tur att skjuta och står på skjutplatsen. Vapnet får avfyras först då duvan har kastats. Ifall vapnet avfyras i färdigställning innan skytten begärt fram duvan, tilldelas skytten en varning.
8. Skytten får inte stänga sitt vapen innan föregående skytt har skjutit på en regelrätt duva. Skytten kan emellertid placera patronen i patronkammaren och stöda vapnets pipa mot underlaget på skjutstationen i väntan på sin tur. Skytten får inte röra sig på skjutstationen efter att ha skjutit.
9. Om duvan inte kastats inom två sekunder efter att skytten begärt fram den ska skytten meddela att han eller hon inte skjuter. Det sker genom att skytten avbryter färdigställningen och höjer handen.

4.3 Tävlingens organisation

10. Skjutningen sker i heat med fem skyttar, dvs. en skytt per skjutstation
11. Varje skytt skjuter fem skott från varje skjutstation. När alla skyttar skjutit fem skott från den första skjutstationen flyttar skyttarna sig till följande skjutstation på grendomarens (funktionärens) order ”byte” (vaihto).
12. Skytten från station 1 flyttar till station 2 osv. Skytten från station 5 flyttar till station 1. Vid byte av plats ska vapnet vara oladdat. Till slut meddelas ”serie” (sarja), varefter skyttarna kan avlägsna sig från skjutplatsen.
13. Före varje serie kastas 2 provduvor i varierande riktningar. Duvorna får provsiktas. 
14. När skytten är färdig att skjuta, meddelar han hörbart ”nu”, ”go” eller motsvarande, varefter duvan kastas. Skytten får inte röra sig förrän duvan blir synlig.
15. En kastad duva är en regelrätt duva när den kastats inom två sekunder från att skytten begärt fram den och den inte har gått sönder vid utkastet. Duvan ska vara av samma färg som de övriga kastade duvorna och dess flygbana ska följa bestämmelserna under a, b och c i punkt 4.1.4.

4.4 Avgörande vid lika resultat i den individuella tävlingen när det gäller medaljplats

16. De tre första placeringarna avgörs genom omskjutning. Lika resultat när det gäller medaljplatserna efter den egentliga tävlingen och finalen avgörs genom omskjutning med systemet ”bom och försvinn”. Skjutordningen lottas. Skjutningen sker så att varje skytt i tur och ordning skjuter en duva från skjutstationerna 1, 2 osv., tills skillnader uppstår.

---

 

5. Älgskytte

1. Älgskytte skjuts på en tudelad älgtavla som är elektronisk eller av kartong. Tavlan består av två separata dubbla älgtavlor med en träfftavla fästa på samma underlag. Älgar som är vända mot varandra ska ha ett mellanrum om 10 cm mellan mularna. Figuren till vänster är nr 1 och den höger nr 2 sett från skjutstationen. Tians mittpunkt bestäms så att en tänkt linje dras från den ena skäggtofsen till den andra på älgfiguren. Tians mittpunkt är i sidläge linjens mitt (53 cm från skäggtofsen) och i höjdläge 3 cm ovanför linjen (48 cm ner från manken). Vardera figurens tior ska vara på samma höjd. 

Ringarnas diameter på figuren mätt från gränslinjens yttre kanter är:

 

5.1 Bana och utrustning

2. Skjutavståndet är 100 m (99,5–101 m) mätt från skjutstationens framkant till älgtavlans mittpunkt. Skjutstationens placering får inte avvika i sid- eller höjdled mera än fyra meter från den tänkta vågräta linje som går via figurens mittpunkt vinkelrätt mot tavellinjen.
3. Placeringen av älgbanans skjutstation och skjutavståndet mäts från älgfiguren då den står mitt i öppningen vinkelrätt mot rälsen.

1. Skjutstationerna ska vara fyra till antalet (två för de tävlande som skjuter och två för de som förbereder sig) och försedda med skyddsskjul. Vid mindre tävlingar räcker två skjutstationer.
   Mellan eller bakom skjutstationerna ska det finnas tillräckligt med ut-rymme för domarna och skrivarna. Framför skjutstationen ska det finnas ett 80–100 cm högt och cirka 30 cm brett bord.
   I direkt anslutning till skjutstationen ska det finnas utrymme för de tävlande som väntar på sin tur.
2. Målområdet ska vara sådant att älgfiguren kan köras vågrätt med jämn hastighet fram och tillbaka i öppningen mellan skyddsvallarna. Figurens rörelse kallas lopp. Öppningens bredd ska vara sådan att älgfiguren, sett från skjutstationen, vid höjdmittpunkten är synlig på en 23 m lång sträcka (minst 22,75 m och högst 23,25 m). Öppningens kanter ska vara lodräta, enfärgade och tydligt skilja sig från älgfigurens färg. (Öppningens exakta bredd fås när man mäter avståndet i centimeter mellan öppningens innerkant vinkelrätt mot älgfiguren och multiplicerar det erhållna talet 0,23 samt subtraherar resultatet från 23,0 m).
3. Älgfiguren limmas på ljus kartong eller annat underlag så att underlagets lodräta kant sträcker sig ända fram till älgfigurens mulspets. Tavlan placeras på vagnens fästanordningar och tavlans kanter ska vara både lod- och vågräta. Vagnen rör sig på en vågrät räls.
4. Markeringsskydd ska finnas i vardera ändan av målområdet och de ska vara byggda så att de ger funktionärerna fullt skydd och goda arbetsmöjligheter. Träffarna markeras på elektroniska eller mekaniska markörtavlor som är placerade ovanför markeringsskyddet. Markeringen kan också göras på markeringstavlor som fästs i vardera ändan av banan, vars storlek ska vara minst 80 x 90 cm. En kameraskärm kan också användas.
5. Vallar Vallen bakom öppningen ska vara tillräckligt hög (minst 3 m ovanom framvallen) och av sådant material att alla kulor stannar i vallen utan att rikoschettera.
   Framför öppningen ska finnas en så hög vall av sådant material som inte rikoschetterar, att kulorna inte kan träffa vagnens ram. Skyddsvallen på vardera sidan om öppningen ska vara cirka 8 m lång och så hög att endast älgfigurens horn är synliga ovanför vallen till skjutstationen.
   Skyddsvallarna ska fortsätta som funktionärernas markeringsskydd och vara så höga att älgfiguren i sin helhet är skymd. Dessutom ska skyddsvallarnas kanter mot öppningen byggas på så sätt och av sådant material att kulor inte kan rikoschettera in i markeringsskyddet.
6. Den elektriska drivanordningen som behövs för att förflytta älgfiguren ska kunna användas från skjutstationen..

5.2 Resultatanteckningar

4. Vid tävlingen antecknas resultaten både i markeringsskyddet och vid skjutstationen (på basis av markeringarna). Resultatkorten jämförs efter varje serie. Vid avvikelser avgör markeringsskyddets resultatkort. På skjutbanan eller i tävlingscentret ska resultaten dessutom antecknas klassvis på resultattavlan, som ska placeras så att publiken och övriga tävlande kan ta del av den.

5.3 Vapen och patroner

5. Se de allmänna bestämmelserna, punkterna 1.13.18 a, b, c, 1.15.20 och 1.21.

5.4 Ordningsregler

6. Skytten ska känna till de allmänna bestämmelserna och reglerna för sin egen gren.
   7.    Att sätta in magasinet i vapnet och ladda är tillåtet först när skytten på sin egen skjuttur står på skjutstationen med geväret riktat mot målområdet och han eller hon har fått order eller tillstånd därtill.
   8.    Provsiktning är tillåten endast på den plats som tävlingsarrangören anvisat.
   9.    Skytten ska vara ensam på skjutstationen och han eller hon får inte hjälpas (se punkt 1.8.13b) eller störas.
   10.    Om en skytt i onödan förhalar tiden innan han eller hon meddelar ”klar”(valmis), kan grendomaren ge skytten 30 sekunder tid och därefter starta tävlingen.
   11.    Efter avslutat tävlingsmoment ska skytten efter markeringen utan dröjsmål avlägsna sig från skjutstationen med sin utrustning och med gevärslåset öppet.

5.5 Straffåtgärder (se också 1.2)

12. Om en tävlande försenar sig från i programmet utsatt tävlingstid förlorar han eller hon sin rätt att delta i tävlingen. Grendomaren kan efter övervägande bevilja den tävlande rätt att skjuta vid första lägliga tillfälle och enligt reglerna dra av tre poäng från resultatet. Om en skytt använder vapen eller patroner som strider mot reglerna ska tävlingsresultatet alltid förkastas.
13. -
14. Överträdelser mot reglerna gällande skjutställning leder i första hand till varning. Vid upprepade överträdelser dömer grendomaren skottet (skotten) som bom.  En anmärkning ges för fel färdigställning.

15. En skytt som uppträder osportsligt eller bryter mot ord-ningsreglerna får i första hand en varning. För allvarlig överträdelse kan grendomaren avlägsna skytten från serien eller hela tävlingen. 

5.6 Färdigställning

16. I färdigställning ska vapnets pipa vara riktad snett uppåt och vapnets kolv ska vara under avtryckarhandens överarm så att en del av kolven rör markeringsbandet som är fäst i midjehöjd. Ställningen ska vara ”orörlig”.

5.7 Skjutställning

17. Skjutställningen är stående utan stöd. Geväret ska hållas mot axeln endast med händerna. Vänster (höger) armbåge får stödas mot sidan eller bröstet. Skytten ska stå i förhållande till bord, bänk, vägg eller dylikt på så sätt att det tydligt syns att han eller hon inte får stöd av dessa (fel som begås i vinstsyfte = varning)

5.8 Skjutningen

18. Skjutningen består av fyra skott på stående älg och sex skott på löpande älg (4 + 6). Om tävlingen enligt programmet har en final består den av tio skott på löpande älg. Finalen skjuts enligt placeringarna i den egentliga tävlingen i omvänd ordning. Skjutningen sker enligt punkterna 5.10.25, 26, 27 och 28. Vid skjutning på löpande älg laddas vapnet med en patron i taget.

5.9 Skjutning på stående älg

19. Provskott är inte tillåtna.
20. Älgfiguren står i skjutöppningens mitt. Två tävlande skjuter samtidigt. De tävlande har 60 sekunder tid att avfyra de fyra skotten. Skyttarna får kommandot ”Tävlingsserie, gör er klara!” (Kilpasarja, valmistautukaa). Därefter får skyttarna sätta in ett magasin som innehåller fyra patroner eller ladda gevärets magasin med fyra patroner och göra sig klara för sin skjutprestation. Därefter ges kommandot ”Ladda” (Lataa). Då laddar skyttarna sina vapen och intar färdigställning. När grendomaren konstaterat att skyttarna har intagit färdigställning frågar domaren ”Är skyttarna klara?” (Ovatko ampujat valmiit). Om skyttarna tysta står kvar i färdigställning ger grendomaren kommandot ”Skjut” (Ampukaa). Med kommandot ”Skjut” (Ampukaa) börjar skjuttiden. När 60 sekunder har gått ger grendomaren kommandot ”Skjutningen klar, låsen upp” (Ammunta seis, lukot auki). Figuren körs till banans högra sida, där resultaten markeras: först figur 1 och därefter figur 2. Skott som avfyras under kommandot ”Skjutningen klar” (Ammunta seis) är skjutna på övertid och leder till att skyttens bästa träff (eller träffar) dras av från skyttens tavla (om träffarnas ordning inte kan fastställas).
21. Vid vapen- eller patronfel får en reservpatron användas.
22. Ingen av skytten, vapnet eller patronerna förorsakad störning berättigar till tilläggstid eller omskjutning. Om en serie avbryts på grund av uppenbar fara eller fel i bananläggningen skjuts hela serien på nytt.

5.10 Skjutning på löpande älg

23. Älgfigurens rörelse i öppningen kallas lopp. Tiden för ett lopp ska vara cirka 4,4 sekunder. Tiden mäts från skjutstationen och räknas från det då figurens mule blir synlig och tills figuren försvinner utom synhåll. Ifall tiden konstateras underskrida 4,2 eller överskrida 4,6 sekunder ska tävlingen avbrytas för att undersöka möjligheterna att korrigera felet. Om tiden för loppet underskrider 4,0 eller överskrider 4,8 sekunder får tävlingen inte fortsätta. Vid mästerskapstävlingar ska tiden för loppet antecknas på ett synligt ställe. Tidtagningen utförs med hjälp av stickprov och om möjligt med tre klockor, varvid den mellersta tiden avgör.
24. Geväret får inte föras från färdigställning till skjutställning förrän älgens horn blir synliga ovanför skyddsvallen.
25. När resultaten från skjutningen på stående älg har visats för skyttarna och banan är klar för skjutningen på löpande älg får skyttarna kommandot ”Tävlingsserie, första loppet på begäran, banan klar!” (Kilpasarja, ensimmäinen juoksu pyynnöstä, rata valmis). Då gör sig skyttarna klara för sin skjutprestation, laddar geväret med en patron och intar färdigställning samt visar att de är färdiga att skjuta genom att hörbart meddela ”Älg!” (Hirvi) eller ”Klar!” (Valmis). När grendomaren hör detta startar han eller hon det första loppet, det vill säga skickar iväg älgfiguren från höger till vänster. De skjutna skotten markeras i ordningen figur 1 och figur 2. Direkt efter markeringen av figur 2 ges klartecken för banan. Då ska skyttarna utan separat kommando inta färdigställning och när grendomaren konstaterar att båda skyttarna intagit färdigställning startar han eller hon det andra loppet från vänster till höger. På detta sätt fortsätter man alla sex lopp utan pauser. Klartecknet för det första loppet är en ”tia”. 
26. Efter det sista loppet ger grendomaren kommandot ”Serien klar, öppna låsen, säkerhetsflaggan i!” (Sarja valmis, lukot auki, turvalippu paikoilleen!). 
27. Till den första skytten samt den som börjar efter en paus körs samma antal provlopp för träning med kallskott som den kommande tävlingsserien omfattar för träning med kallskott (10 st.).
28. Provskott är inte tillåtna. Kallskott är tillåtna också i finalen

5.11 Störningar på löpande älg

29. Om figuren inte startar inom fem sekunder efter att startknappen tryckts in, ska grendomaren avbryta skjutningen med kommandot ”Avbryt skjutningen, låsen upp!” (Tuli seis, lukot auki) och utreda orsaken till störningen. När orsaken till störningen har utretts fortsätter skjutningen på nytt med kommandot ”Serien fortsätter, banan klar!” (Sarja jatkuu, rata valmis). Om figuren startar innan klartecken visats behöver den tävlande inte skjuta. Om den tävlande skjuter beaktas resultatet.
30. När ett lopp tas om och figuren därför körs tillbaka till startsidan, eller om figuren av någon annan orsak startar från fel sida får skytten inte skjuta och ett skott som avfyrats av misstag beaktas inte.
    Om något avvikande uppenbarar sig på tavlan eller under loppet tas loppet om även i fall då skytten avfyrat ett skott.
31. Om det under pågående serie inträffar något som kan förorsaka fara eller märkbart störa skyttarna eller annars påverka skjutningen, ska grendomaren avbryta skjutningen.
    Om en skytt avfyrar vid kommandot avbrott har han eller hon rätt till nytt lopp, förutsatt att skytten meddelar detta omedelbart utan att ha sett markeringen.
32. När figuren inte startar inom skälig tid efter beredskapsmarkeringen eller figuren startar före markeringen eller något annat avvikande inträffar och grendomaren inte avbryter skjutningen kan skytten, om han eller hon inte själv förorsakat situationen, höja sin arm och meddela ”Stopp!” (Seis), varvid figuren ska stannas. Om grendomaren anser åtgärden motiverad, tas loppet om. För omotiverat avbrott bestraffas skytten med tre poängs avdrag.
33. Om vapnet inte avfyrar ska skytten hålla vapnet riktat mot tavlan utan att röra säkringen eller låset och sedan figuren stannat hörbart meddela ”Störning!” (Häiriö). Grendomaren avbryter omedelbart skjutningen. Kontrollerar orsaken till vapenfelet. Om han eller hon konstaterar att det handlar om en klick tas loppet om. Under tävlingen på löpande älg godkännes endast en god-tagbar störning.
34. Patronen anses ha klickat om kulan inte har lämnat pipan, mekanismen är avfyrad och att det i patronläget finns en patron vars tändhatt har märke efter slagstiftet, och skytten inte har rört säkringen eller låset.
35. Om skytten vid inträffad klick laddar om och avfyrar, beaktas resultatet.
36. Om vapnet inte avfyrar eller avfyrar vid laddningen och grendomaren konstaterar att orsaken beror på vapenfel som skytten inte förorsakat, tas loppet om. Om felet inte omedelbart går att reparera, skjuts de återstående skotten när grendomaren så bestämmer.
37. Om skytten inte skjuter eller om avfyrningen misslyckas av orsaker som beror på skytten, har han eller hon inte rätt till omskjutning. Loppet antecknas som bom och skjutningen fortsätter. Varje skott som skytten skjuter efter sitt första skott räknas som tävlingsskott och antecknas som resultat för loppet som står i tur.
38. Om skjutningen avbryts på grund av störningar i bananläggningen, fortsätter skjutningen från den plats där den avbröts efter det sista godkända loppet. Om avbrottet räcker längre än fem minuter, beviljas skyttarna om de så begär ett par provlopp innan skjutningen fortsätter.

5.12 Träffens valör och markering

39. Träffen räknas som den högre, om kulan har vidrört eller om tolkens mantel vidrör eller tangerar gränsbågens yttre kant. Rikoschett räknas som bom.
40. Granskningen och tolkningen vid stående älg ska göras genast efter att serien är slut och vid löpande älg direkt ef-ter skottet (se 1.20.27 och 28).
41. Alla träffars valör och klockslag markeras antingen med markeringsanläggning, på markeringstavla eller på kameraskärm. Träffarna på stående älg markeras efter tolkningen i en följd med början från den lägsta valören. Efter markeringen lappas hålen med transparenta täcklappar.
    Skott på löpande älg tolkas och markeras direkt efter skjutningen och lappas med transparenta täcklappar. Efter lappningen ges klartecken för banan, som är sista träffen i figur 2 utan klockslag. Klartecken kan också ges med en separat ljussignal.
    Markeringens ordningsföljd är följande: träffens valör träffens klockslag markeringen släcks
    träffens valör markeras på nytt = KLARTECKEN Klartecknet släcks när figuren har startat.
    Om elektroniska tavlor används markeras träffen i allmänhet på en terminal/bildskärm. Klartecken kan ges till exempel med en separat lampa.

5.13 För många kulhål

42. Om det finns för många kulhål i den stående eller löpande älgfiguren och det inte går att avgöra vilka kulhål som tillhör skytten i fråga, räknas de bästa träffarna skytten till godo.

5.14 Avgörande av meningsskiljaktigheter

43. Placeringen avgörs av det sammanlagda poängresultatet av stående och löpande älg.

5.15 Avgörande vid lika resultat – omskjutning

44.  

1. De tre första placeringarna avgörs genom omskjutning. Skjutordningen vid omskjutningen lottas. Omskjutningen avgör den inbördes placeringen bland deltagarna. Vid omskjutning skjuter de tävlande två skott på löpande älg. Om resultatet fortfarande är lika, fortsätter omskjutningen med två skott i taget, tills skillnader uppstår. Ifall ett jämnt antal tävlande deltar i omskjutningen om samma placering, skjuter två tävlande samtidigt. Om antalet tävlande i omskjutningen är ojämnt, skjuter en tävlande i taget.
2. i den egentliga tävlingen (4 + 6) avgör:
   1.  antalet nummerträffar
   2.  poängen för löpande älg
   3.  antalet tior, nior osv.
   4.  sista skottet, nästsista skottet osv.
3. i den egentliga tävlingen och finalen (4 + 6 + 10) avgör:
   1.  antalet nummerträffar
   2.  poängen i finalen
   3.  antalet tior, nior osv. i hela tävlingen
   4.  sista skottet, nästsista skottet osv.

5.16 Lagtävling

45. I lagtävlingen räknas poängen endast från den egentliga tävlingen. Vid lika resultat avgör:
    1.  bästa individuella poängen i den egentliga tävlingen
    2.  lagets antal nummerträffar
    3.  lagets antal tior, nior osv.

---

 

6. Tjäderskytte

Kulgevärstavlans ringdiametrar från ytterkant till ytterkant är:

 

Avståndet mellan ringarna är 15 mm.

6.1 Måltavlor

1. Som tavla används en stiliserad finsk tjäderfigur. Tavlan kan vara elektronisk eller av kartong. En kartongtavla består av fem tjäderfigurer och en provpunkt. Figurernas skjutordning är: vänster upp, höger upp, mitten, vänster ner och höger ner. Elektroniska tavlor har en tjäderfigur. Skytten från inte röra tavlan.

6.2 Bana

2. Skjutningen utförs på en bana där skjutavståndet är 100 m (99,5–101 m). Skjutstationens placering får inte avvika i
   sid- eller höjdled mera än fyra meter från den tänkta vågräta linje som går via figurens mittpunkt vinkelrätt mot tavellinjen.
3. Bakom tavlorna ska finnas en så hög vall av sådant material som inte rikoschetterar, att alla för tavlorna avsedda kulor stannar i vallen.

6.3 Resultatanteckningar

4. På skjutbanan eller i tävlingscentret ska resultaten antecknas klassvis på resultattavlan, som ska placeras så att publiken och övriga tävlande kan ta del av den.

6.4 Ordningsregler

5. Skytten ska känna till de allmänna bestämmelserna och reglerna för sin egen gren.
6. Att sätta in magasinet i vapnet och ladda är tillåtet först när skytten på sin egen skjuttur står på skjutstationen med geväret riktat mot målområdet och han eller hon har fått order eller tillstånd därtill.
7. Skytten ska vara ensam på skjutstationen och han eller hon får inte hjälpas (se punkt 1.8.13b) eller störas.
8. Vid vapen- eller patronfel får en reservpatron användas.
9. Ingen av skytten, vapnet eller patronerna förorsakad störning berättigar till tilläggstid eller omskjutning. Om en serie avbryts på grund av uppenbar fara eller fel i bananläggningen skjuts hela serien på nytt. Om en patron klickar vid enskilda skott i finalen får den tävlande skjuta skottet på nytt som vid löpande älgen.
10. Om en skytt i onödan förhalar tiden kan grendomaren ge skytten 30 sekunder tid och därefter starta tävlingen.
11. Träffarna får granskas endast med på vapnet fäst riktmedel under själva tävlingen.
12. Ifall skyttens tavla har extra kulhål och det går inte att avgöra vilka av dem som tillhör skytten i fråga, räknas de bästa träffarna skytten till godo.

6.5 Straffåtgärder

13. Om en tävlande försenar sig från i programmet utsatt tävlingstid förlorar han eller hon sin rätt att delta i tävlingen. Grendomaren kan efter övervägande bevilja den tävlande rätt att skjuta vid första lägliga tillfälle och enligt reglerna dra av tre poäng från resultatet. Vid godtagbart förhinder kan grendomaren emellertid avvika från detta.
14. Om en skytt använder vapen eller patroner som strider mot reglerna ska tävlingsresultatet alltid förkastas.
15. Överträdelser mot reglerna gällande skjutställning leder i första hand till varning. Vid upprepade överträdelser dömer grendomaren skottet (skotten) som bom. En anmärkning ges för fel färdigställning.
16. Ifall en skytt skjuter efter skjuttidens slut, avdras den sista träffen (träffarna) i hans eller hennes serie.
17. En skytt som uppträder osportsligt eller bryter mot ord-ningsreglerna får en varning. För allvarlig överträdelse kan grendomaren avlägsna skytten från serien eller hela tävlingen.

6.6 Skjutning och färdigställning

18. Vid tjäderskytte tillåts två provskott i valbar ställning. Träffarna markeras eller meddelas de personer som bett om det (de tävlande tillfrågas efter att provskotten skjutits).
    Träffarna utmärks med färgkrita.
19. Tävlingen omfattar två serier på fem skott.
20. Skjuttiden är två minuter per serie.
21. Första serien skjuts liggande. Vid liggande ställning ska den stödande armens armbågsvinkel vara minst 30° (se bild). Den andra serien skjuts stående. I båda ställningarna är endast remstöd tillåtet. Den avfyrande handen får inte vidröra remmen.
22. I färdigställning i liggande ställning ska vapnets pipa vara riktad snett uppåt och en del av vapnets kolv ska vila mot liggunderlaget. Ställningen ska vara ”orörlig”.
23. I färdigställning i stående ställning ska vapnets pipa vara riktad snett uppåt och vapnets kolv ska vara synlig under avtryckarhandens överarm. Ställningen ska vara ”orörlig”.
24. I serie N 65, M 60, M 70 och M 80 får man skjuta de liggande skotten även i knästående/sittande skjutställning el-ler stående. Om skytten vill använda sittande skjutställning ska arrangören ställa en pall till förfogande som deltagarna får sitta på. Pallarnas storlek ska vara 15 cm x 22 cm x 30 cm. Pallen får vara åt vilket håll som helst när man skjuter. Användning av pall är frivilligt. Serie S13 skjuter alla uppställda serier i den egentliga tävlingen och finalen med stolpe.

6.7 Förberedelser

25. Före heatets början förrättas namnupprop.
26. Man går än en gång plats för plats igenom heatet som förbereder sig för att skjuta och varje skytt ska tydligt upp-repa sitt tavelnummer, som domaren eller funktionären meddelar.

6.8 Provskott

27. Därefter förklarar grendomaren efter övervägande i korthet skjutningen av provskotten och markeringen av träffar samt tävlingens förlopp. Efter frågan: ”Har någon någon-ting att fråga?” (Onko kysyttävää?) och när domaren kon-staterat att allting är klart, meddelar han eller hon: ”Första provskottet. Gör er klara. Ladda med en patron.” (Ensimmäinen koelaukaus. Valmistautukaa. Yhdellä patruunalla lataa).
28. När skjutningens ledare konstaterar att skyttarna är klara, ger han eller hon lov att skjuta: ”Får skjuta” (Saa ampua). Efter frågan om alla har skjutit meddelar ledaren: ”Öppna låsen” (Lukot auki).
29. Därefter markeras eller meddelas provskottets valör och klockslag de tävlande som bett om det.
30. Det andra provskottet skjuts på samma sätt. Efter prov-skotten granskas tavlorna för att säkerställa att inga träffar finns i träffområdet.

6.9 Tävlingsskott

31. Före vardera tävlingsserien meddelar grendomaren ”Kallskott med tomt vapen. Tid två minuter.
    Tiden börjar nu!” (Kylmälaukauksia tyhjällä aseella. Aikaa kaksi minuuttia. Aika alkaa, nyt). Efter två minuter meddelas ”Kallskott upphör!” (Kylmälaukaukset seis!).
32. Därefter inleds förberedelserna för tävlingsserien med kommandot ”Tävlingsserie. Gör er klara!” (Kilpasarja. Valmistautukaa). Då får en tävlande provsikta men inte skjuta kallskott. Tidigast inom 30 sekunder efter kommandot ”Gör er klara” ges kommandot ”Ladda!” (Lataa). Därefter är det inte längre tillåtet att provsikta.
33. Sedan ställs frågan: ”Är skyttarna klara?” (Ovatko ampujat valmiit). Senast i det här skedet ska skytten inta färdigställning.
34. Ifall ingen begär tilläggstid genom att höja handen ges skjutlov med en ljudsignal.
35. Skjuttidens slut meddelas med en tydlig ljudsignal i fem sekunder. Under denna tid får man skjuta. Efter detta kommenderas ”Öppna låsen!” (Lukot auki).
36. Samma kommandon används för serien i stående ställning och efter kommandot ”Öppna låsen” (Lukot auki) ges kommandot ”Säkerhetsflaggan i” (Turvalippu paikoilleen).

6.10 Uppträdande under skjutningen

37. I skjutställningen får man inte röra sig eller uppträda störande. Från liggande ställning får man inte resa sig och från stående ställning inte avlägsna sig innan signalen för skjuttidens slut ljuder eller grendomaren ger order eller lov därtill. Störande beteende är t.ex. att lämna skjutställningen, att kliva av och alla former av prat/diskussion, för vilket den tävlande får en varning och ett avdrag på 3 poäng.  Man har rätt att granska träffarna under hela den tid som reserverats för serien med den kikare som är fäst på geväret.

6.11 Träffens valör och tolkning

38. Efter serien tolkas och antecknas träffarna. Hålen efter träffarna från serien i liggande ställning lappas med transparenta täcklappar.
39. Ifall det vid granskning av den första serien uppstår oklarheter om träffarnas antal, skjuts följande serie alltid i ny tavla.
40. Träffar som kräver tolkning tolkas med en för kalibern lämplig 8 mm tolk. Tolkningsregler 1.20.27 och 28.
41. Efter skjutningen placeras tavlorna så att de är tillgängliga för skyttarna.

6.12 Finalen

42. Finalen skjuts i två serier på fem skott i stående ställning. De tävlande tilldelas skjutstation enligt placeringarna i den egentliga tävlingen. I början av finalen får de tävlande två minuter för provsiktning och kallskott. Den första serien skjuts på samma sätt som serien i stående ställning i den egentliga tävlingen.
    Efter serien tolkas och antecknas träffarna och läggs till skyttens resultat från den egentliga tävlingen. Det erhållna sammanlagda resultatet meddelas skytten och åskådarna enligt placeringarna innan nästa skott. Tavlorna lappas med transparenta täcklappar. I den andra tävlingsserien skjuts ett skott i taget enligt grendomarens kommandon. Kommandona är ”Gör er klara!” (Valmistautukaa), ”Ladda med en patron!” (Yhdellä patruunalla lataa), ”Är skyttarna klara?” (Ovatko ampujat valmiit?), ljudsignal. När 25 sekunder har gått hörs en fem sekunders ljudsignal, under vilken de tävlande får skjuta. Efter detta kommenderas ”Öppna låsen!” (Lukot auki). De tävlande har 30 sekunder tid att avfyra sitt skott. Träffen tolkas och läggs till det övriga skjutresultatet. Det erhållna sammanlagda resultatet meddelas skytten och åskådarna enligt placeringarna innan nästa skott. På detta sätt skjuts de resterande fyra tävlingsskotten. Efter det sista kommandot ”Öppna låsen” (Lukot auki) ges kommandot ”Säkerhetsflaggan i” (Turvaliput paikoilleen). 

6.13 Avgörande av meningsskiljaktigheter

43. Placeringen avgörs av seriernas sammanlagda poängresultat.

6.14 Avgörande vid lika resultat och omskjutning

44.  

1. De tre första platserna avgörs genom omskjutning i stående ställning enligt punkt d).
2. I den egentliga tävlingen (5+5) avgör:
   1.  antalet nummerträffar
   2.  poängantalet för serien i stående ställning
   3.  antalet tior, nior osv.
   4.  sista skottet, nästsista skottet osv.
3. den egentliga tävlingen och finalen (5 + 5 och 5 + 5) avgör:
   1.  antalet nummerträffar
   2.  poängen i finalen
   3.  antalet tior, nior osv. i hela tävlingen
   4.  sista skottet, nästsista skottet osv.
4. Omskjutning
   Vid lika poäng avgörs de tre första placeringarna alltid genom omskjutning. Omskjutningen sker på de tävlandes skjutstationer i finalen så fort resultaten står klara. Omskjutningen avgör den inbördes ordningen mellan de som deltar i omskjut-ningen. Omskjutningen skjuts ett skott i taget tills skillnader uppstår. De tävlande har 30 sekunder tid att avfyra sitt skott. Kommandona är desamma som i den andra serien i finalen. Grendomaren avgör på vilken figur de tävlande skjuter.
   6.15    Lagtävling

6.15 Lagtävling

45. I lagtävlingen räknas poängen endast från den egentliga tävlingen. Vid lika resultat avgör:
    1.  bästa individuella poängen
    2.  lagets antal nummerträffar
    3.  lagets antal tior, nior osv.

---

 

7. Miniatyrälgskytte

7.1 Allmänt

1. Som tavla används en älgtavla antingen med en träfftavla (e) eller med två träfftavlor (elektronisk eller kartong) med ringar som är hälften så breda som vid älgskytte, det vill säga ringdiametrarna ska vara:

 

På tavlan får inte finnas något förhållsmärke eller annat märke som utvisar förhållet. Tävlingen kan även avgöras på en bana med två tavlor på varandra (en tävlande skjuter på den övre och den nedre tavlan) eller efter varandra (en tävlande skjuter på den vänstra och en annan på den högra tavlan).

7.2 Bana och utrustning

2. Skjutavståndet är 50 meter (49,5-51m). Skjutplatsens place- ring får inte avvika mera än 2 meter i sido- eller höjdläge från det vågräta streck, som tänks gå från mittpunkten på figuren rakt emot tavlan.Framför skjutstationen ska det finnas ett 80–100 cm högt och cirka 30 cm brett bord eller en bänk för utrustningen. Bakom skjutstationen ska det finnas tillräckligt utrymme för funktionärerna.
3. Skjutningen sker på en rörlig älgfigur, som syns för skytten på 10 meter (0,00 ... 0,05 m). Öppningens exakta bredd fås med formeln 0,2 * (50 m – det vinkelräta avståndet till den synliga kanten på vallen). Vapnet får lyftas först då figuren blir synlig (Till skillnad från vid älgskytte är ingen del av älgen synlig innan älgfiguren kommer till öppningen)
4. Måltavlans rörelse från kant till kant kallas ett lopp. Loppets tid är fem sekunder (+0,2…0,0 s). Skjutningen omfattar 20 skott (10 skott i vardera riktningen). Det första loppet startar alltid från höger. Loppet klockas från det att mulen blir synlig och tills mulen försvinner.

7.3 Vapen och patroner

5. Vid miniatyrälgskytte är det endast tillåtet med ett vapen med en kaliber på 22 LR enligt definitionen i punkt 1.21 i vapenbestämmelserna (OBS! Framstockens höjd får vara 120 mm, avfyrningsmotståndet minst 500 g).

7.4 Den tävlandes färdigställning (markeringsband)

6. I färdigställning ska vapnets pipa vara riktad snett uppåt och vapnets kolv ska vara under avtryckarhandens överarm så att en del av kolven rör markeringsbandet som är fäst i midjehöjd. Ställningen ska vara ”orörlig”.

7.5 Skjutställning

7. Skjutställningen är stående utan stöd. Geväret ska hållas mot axeln endast med händerna. Vänster (höger) armbåge får stödas mot sidan eller bröstet. Skytten ska stå i förhållande till bord, bänk, vägg eller dylikt på så sätt att det tydligt syns att han eller hon inte får stöd av dessa.

7.6 Skjutningen

8. I tävlingen skjuts 20 skott på löpande älg. I början av
   täv-lingsserien har en skytt möjlighet att skjuta fyra provskott. Provskotten startas på begäran. Grendomaren ger kommandot: ”Två provskott, vart och ett på begäran. Banan klar!” (Kaksi koejuoksua, kumpikin pyynnöstä. Rata valmis).
9. När provskotten är klara ges skyttarna kommandot: ”Tävlingsserie, första loppet på begäran, banan klar!” (Kilpasarja, ensimmäinen juoksu pyynnöstä, rata valmis).
10. Finalen skjuts enligt placeringarna i den egentliga tävlingen i omvänd ordning. I finalen skjuts 10 skott på den löpande älgfiguren. I början av finalen har en skytt möjlighet att skjuta två provskott, som startas på begäran. Grendomaren ger kommandot: ”Två provskott, vart och ett på begäran. Banan klar!” (Kaksi koejuoksua, kumpikin pyynnöstä. Rata valmis). När provskotten är klara ges skyttarna kommandot: ”Tävlingsserie, första loppet på begäran, banan klar!” (Kilpasarja, ensimmäinen juoksu pyynnöstä, rata valmis).
11. Till den första skytten samt den som börjar efter en paus körs samma antal provlopp för träning med kallskott som den kommande tävlingsserien omfattar för träning med kallskott (20 eller 10 st.).
12. Vid skjutning på miniatyrälg laddas vapnet med en patron i taget.
13. När det gäller störningar, träffens valör och markering samt för många kulhål är det som vid löpande älgskytte.
14. Tolkning med 22 LR-tolk, då flänsens diameter är 5,60 mm (+0,05… 0,00 mm).

7.7 Avgörande av placering och avgörande vid lika resultat

1. Placeringen avgörs av den egentliga tävlingens eller tävling- ens och finalens sammanlagda poängresultat.
2. Avgörande vid lika poäng – omskjutning
   Vid lika poäng avgörs de tre första placeringarna genom omskjutning:
3. I den egentliga tävlingen (20 skott) avgör:
   1.  antalet nummerträffar
   2.  antalet tior, nior osv.
   3.  sista skottet, nästsista skottet osv.
4. I den egentliga tävlingen och finalen (20 + 10 skott) avgör:
   1.  antalet nummerträffar i hela tävlingen
   2.  poängen i finalen
   3.  antalet tior, nior osv. i hela tävlingen
   4. sista skottet, nästsista skottet osv.

7.8 Omskjutning

15. Som i älgskytte.

7.9 Lagtävling

16. Som i älgskytte.

Om inget annat nämns separat i dessa regler tillämpas gällande jaktskytteregler i fråga om de allmänna bestämmelserna och reglerna för älgskytte och jaktskytte vid FM-tävlingar.

---

 

8. Miniatyrtjäderskytte

8.1 Vapen

1. Det vapen som används är en 22 LR-småviltstudsare med kantantända patroner, som kan vara utrustade med valfritt riktmedel. I övrigt tillämpas vapenbestämmelserna under punkt 1.21.

8.2 Måltavla

2. Som tavla används en stiliserad finsk tjäderfigur. Tavlan kan vara elektronisk eller av kartong. En kartongtavla består av fem tjäderfigurer och en provpunkt. Skjutningen omfattar fyra serier om fem skott. Vid användning av kartongtavlor i den egentliga tävlingen skjuts provskotten på den första tavlan och därefter två serier om fem skott. Tavlan byts ut mot en ny och de återstående två serierna om fem skott skjuts på den.
   Tavlans tjäderfigurer skjuts i ordningen vänster upp, höger upp, mitten, vänster ner och höger ner. Elektroniska tavlor har en tjäderfigur.

Tjäderfigurens ringdiametrar från ytterkant till ytterkant är:

8.3 Bana

3. Skjutavståndet är 50 m (49,5–51 m). Skjutstationens placering får inte avvika i sid- eller höjdled mer än två meter från den tänkta vågräta linje som går via figurens mittpunkt vinkelrätt mot tavellinjen. Framför skjutstationen ska det finnas ett 80–100
   cm högt och cirka 30 cm brett bord eller en bänk för utrustningen.
4. Bakom tavlorna ska finnas en så hög vall av sådant material som inte rikoschetterar, att alla för tavlorna avsedda kulor stannar i vallen.

8.4 Färdigställning

5. I färdigställning ska vapnets pipa vara riktad snett uppåt och vapnets kolv ska vara synlig under avtryckarhandens överarm. Ställningen ska vara ”orörlig”.

8.5 Skjutställning

6. Skjutställningen är stående ställning, då användning av remstöd är tillåtet. I serie S13 får skyttarna använda separat skjutstöd, se punkt 1.22.

8.6 Förberedelser

7. Före heatets början förrättas namnupprop.
8. Man går än en gång plats för plats igenom heatet som förbereder sig för att skjuta och varje skytt ska tydligt upprepa sitt tavelnummer, som domaren eller funktionären meddelar.

8.7 Provskott

9. Därefter förklarar grendomaren efter övervägande i korthet skjutningen av provskotten och markeringen av träffar samt tävlingens förlopp. En skytt har möjlighet att skjuta två provskott. Efter frågan: ”Har någon någonting att fråga?” (Onko kysyttävää?) och när domaren konstaterat att allting är klart, meddelar han eller hon: ”Första provskottet. Gör er klara. Ladda med en patron.” (Ensimmäinen koelaukaus. Valmistautukaa. Yhdellä patruunalla lataa).
10. När skjutningens ledare konstaterar att skyttarna är klara, ger han eller hon lov att skjuta: ”Får skjuta” (Saa ampua). Efter frågan om alla har skjutit meddelar ledaren: ”Öppna låsen” (Lukot auki).
11. Därefter markeras eller meddelas provskottets valör och klockslag de tävlande som bett om det.
12. Det andra provskottet skjuts på samma sätt. Efter provskotten granskas tavlorna för att säkerställa att inga träffar finns i träffområdet. Träffarna markeras med färgsticka.

8.8 Skjutningen

13. Tävlingsserierna börjar med kommandot ”Gör er klara för de första fem tävlingsskotten!” (Valmistautukaa ensimmäi-seen viiden laukauksen kilpailusarjaan). Efter detta (minst 30 sekunder) kommenderas ”Ladda!” (Lataa), varvid skyttarna laddar sina vapen. Grendomaren frågar därefter: ”Är skyttarna klara?” (Ovatko ampujat valmiit). När alla skyttar står i färdigställning ges en ljudsignal, som anger att skjuttiden som är 2,5 minuter börjar. Skjuttiden slutar med en fem sekunders ljudsignal, och under den tiden får skyttarna skjuta. Grendomaren frågar: ”Har alla skjutit?” och ger därefter kommandot ”Öppna låsen.” (Lukot auki.”)
    Pausen mellan serierna är cirka två minuter. Under pausen får vapnet inte lyftas från bordet och skytten får inte avlägsna sig från skjutplatsen. De tre sista tävlingsserierna skjuts på samma sätt som den första, med samma kommandon av grendomaren. Efter det sista kommandot ”Öppna låsen” ges kommandot ”Säkerhetsflaggan i”. Efter det sista kommandot ”Öppna låsen” (Lukot auki) ges kommandot ”Säkerhetsflaggan i” (Turvaliput paikoilleen). 

8.9 Ordningsregler

14.  Skytten ska känna till de allmänna bestämmelserna och reglerna för sin egen gren.
15. Att sätta in magasinet i vapnet och ladda är tillåtet först när skytten på sin egen skjuttur står på skjutstationen med geväret riktat mot målområdet och han eller hon har fått order eller tillstånd därtill.
16. Skytten ska vara ensam på skjutstationen och han eller hon får inte hjälpas (se punkt 1.8.13b) eller störas. 
17. Vid vapen- eller patronfel får en reservpatron användas.
18. Ingen av skytten, vapnet eller patronerna förorsakad störning berättigar till tilläggstid eller omskjutning. Om en serie avbryts på grund av uppenbar fara eller fel i bananlägg-ningen skjuts hela serien på nytt.
19. Om en skytt i onödan förhalar tiden kan grendomaren ge skytten 30 sekunder tid och därefter starta tävlingen.
20. Träffarna får granskas endast med på vapnet fäst riktmedel under själva tävlingen.
21. Ifall den papptävlande har skjutit mer än två skott i samma tjäder, räknas endast de två bästa träffarna. Om den tävlande har skjutit fler än tio skott på samma tavla förkastas hans eller hennes resultat. Ifall det finns ett extra skott i tavlan som skjutits av en annan tävlande, beaktas i resultatet de två bästa träffarna i tjädern.
22. Vid förberedning, straffåtgärder samt uppförande under tävlingen följs jaktskyttereglernas allmänna bestämmelser och bestämmelserna om tjäderskytte.

8.10 Träffens valör och tolkning

23. I tolkningsfall tolkas träffen med en 5,6 mm tapp- eller skivtolk. Tolkningsregler 1.20.27 och 28. Efter granskning-en och poängräkningen placeras tavlorna så att de är tillgängliga för skyttarna. På en elektronisk tavla syns resultatet omedelbart när skjutningen avslutats.

8.11 Finalen

24. Finalen skjuts i två serier på fem skott i stående ställning. De tävlande tilldelas skjutstation enligt placeringarna i den egentliga tävlingen. I början av finalen har en skytt möjlighet att skjuta två provskott. Den första serien skjuts på samma sätt som serien i stående ställning i den egentliga tävlingen. Efter serien tolkas och antecknas träffarna och läggs till skyttens resultat från den egentliga tävlingen. Det sammanlagda resultatet meddelas skyttarna och åskådarna. Tavlorna lappas med transparenta täcklappar.
    I den andra tävlingsserien skjuts ett skott i taget enligt grendomarens kommandon. Kommandona är ”Gör er klara!” (Valmistautukaa), ”Ladda med en patron!” (Yhdellä patruunalla lataa), ”Är skyttarna klara?” (Ovatko ampujat valmiit?), ljudsignal. När 25 sekunder har gått hörs en fem sekunders ljudsignal, under vilken de tävlande får skjuta. Efter detta ges kommandot ”Öppna låsen!” (Lukot auki). De tävlande har 30 sekunder tid att avfyra sitt skott. Träffen tolkas och läggs till det övriga skjutresultatet. Det erhållna sammanlagda resultatet meddelas skytten och åskådarna enligt placeringarna innan nästa skott. På detta sätt skjuts de resterande fyra tävlingsskotten. Efter det sista kommandot ”Öppna låsen” (Lukot auki) ges kommandot ”Säkerhetsflaggan i” (Turvaliput paikoilleen).

8.12 Avgörande av meningsskiljaktigheter

25. Placeringen avgörs av seriernas sammanlagda poängresultat.

8.13 Avgörande vid lika poäng – Omskjutning

26. De tre första placeringarna avgörs alltid genom omskjutning:

1. I den egentliga tävlingen (5+5+5+5) avgör:
   1.  antalet nummerträffar
   2.  antalet tior, nior osv. i hela tävlingen
   3.  den sista träffen, den nästsista träffen osv.
2. i den egentliga tävlingen och finalen (5+5+5+5) och (5+5) avgör:
   1.  antalet nummerträffar i hela tävlingen
   2.  poäng i finalen
   3.  antalet tior, nior osv. i hela tävlingen
   4.  den sista träffen, den nästsista träffen osv.

8.14 Omskjutning

27. Omskjutningen om medaljplatserna skjuts på de tävlandes skjutstationer i finalen så fort resultaten står klara. I omskjutningen skjuts ett skott i taget tills skillnader uppstår. De tävlande har 30 sekunder tid att avfyra sitt skott. Kommandona är desamma som
    i den andra serien i finalen. Grendomaren avgör på vilken figur de tävlande skjuter.
28. Omskjutningen avgör den inbördes ordningen mellan de som deltar i omskjutningen.

8.15 Lagtävling

29. I lagtävlingen räknas poängen endast från den egentliga tävlingen. Vid lika resultat avgör:
    1.  bästa individuella poängen
    2.  lagets antal nummerträffar
    3.  lagets antal tior, nior osv.

Om inget annat nämns separat i dessa regler tillämpas gällande jaktskytteregler i fråga om de allmänna bestämmelserna och reglerna för tjäderskytte och jaktskytte vid FM-tävlingar.

---

 

9. Luftgevärsälg

1. Som tavlan används en dubbel älgtavla, antingen med en träfftavla (elektronisk tavla) eller med två träfftavlor (kartongtav- la), älgfigurer. Ringarnas diameter ska vara (yttermått):

 

På tavlan får inte finnas något förhållsmärke eller annat märke som utvisar förhållet.

Tävlingen kan avgöras på en bana med två tavlor på varandra (en tävlande skjuter på den övre och en annan på den nedre tavlan) eller efter varandra (en tävlande skjuter på den vänstra och en annan på den högra tavlan).

9.1 Bana och utrustning

2. Skjutavståndet är 10 m. Framför skjutstationen ska det finnas ett 80–100 cm högt och cirka 30 cm brett bord eller en bänk för utrustningen. Bakom skjutstationen ska det finnas tillräckligt
   utrymme för funktionärerna. Bananläggningen ska vara placerad så att tavelfigurens tia eller mittpunkten mellan tiorna på tavlorna som är placerade på varandra är på 140 cm (+/- 5 cm) höjd mätt från skjutstationen. Skjutningen sker på en rörlig älgfigur, som rör sig i en öppning som är två meter bred. Vapnet får lyftas först då figuren blir synlig.
   Måltavlans rörelse från kant till kant kallas ett lopp. Loppets tid är fem sekunder (+/– 0.2 s).
   Skjutningen omfattar 20 skott (10 skott i vardera riktningen). Det första loppet startar alltid från höger. Loppet klockas från det att mulen blir synlig och tills mulen försvinner.

9.2 Den tävlandes färdigställning (markeringsband)

3. I färdigställning ska vapnets pipa vara riktad snett uppåt och vapnets kolv ska vara under avtryckarhandens överarm så att en del av kolven rör markeringsbandet som är fäst i midjehöjd. Ställningen ska vara ”orörlig”.

9.3 Skjutställning

4. Skjutställningen är stående utan stöd.

9.4 Förberedelser

5. Grendomaren kallar följande tävlande till skjutplatsen innan föregående tävlandes tävlingsserie börjar. Under tävlingsserien får man varken gå fram till skjutplatsen intill eller avlägsna sig. Under föregående tävlandes tävlingsserie får en tävlande som förbereder sin prestation provsikta och skjuta kallskott.

9.5 Provskott

6. I början av tävlingsserien har en skytt möjlighet att skjuta fyra provskott. Alla provskott startas på begäran. Grendomare ger kommandot ”Fyra provskott, vart och ett på begäran, banan klar!” (Kaksi koejuoksua, kumpikin pyynnöstä. Rata valmis). Efter provskotten har skytten tio sekunder tid för justering av riktmedlet.

9.6 Grundtävlingsserien

7. När provskotten är klara får skytten kommandot ”Tävlingsserie, första loppet på begäran, banan klar!” (Kilpasarja, ensimmäinen juoksu pyynnöstä, rata valmis). Då gör sig skytten klar för sin skjutprestation, laddar geväret med en kula (man får inte ha i flera kulor i magasinet) och intar färdigställning samt visar att han eller hon är färdig att skjuta genom att hörbart meddela ”Älg!” (Hirvi) eller ”Klar!” (Valmis). När grendomaren hör detta startar han eller hon det första loppet från höger till vänster. Det skjutna skottet markeras. Efter markeringen ska skytten utan separat kommando inta färdigställning och när grendomaren konstaterar att skytten intagit färdigställning startar han eller hon det andra loppet från vänster till höger. På detta sätt fortsätter man alla tjugo lopp utan pauser.

8. Efter det sista loppet ger grendomaren kommandot ”Serien klar, öppna låsen, säkerhetsflaggan i!” (Sarja valmis, lukot auki, turvalippu paikoilleen!). 

9. Till den första skytten samt den som börjar efter en paus ger man möjlighet till maximalt samma antal provlopp som den kommande tävlingsserien omfattar för träning med kallskott (20 st.).

9.7 Finalserien

10. Under finalen är skjutordningen densamma som under den egentliga tävlingen. Finalens skjutordning bestäms enligt placeringarna i den egentliga tävlingen i omvänd ordning. En skytt har möjlighet att skjuta två provskott i finalen, varefter man skjuter 10 tävlingsskott.

9.8 Störningar

11. Om det uppstår klara störningar i banans funktion tas ett lopp alltid om, oberoende av om skytten skjutit. Om loppet startar innan skytten meddelat ”Klar!” eller om loppet inte startar inom tre sekunder från meddelandet, har skytten rätt att avbryta skjutningen genom att höja handen och hörbart meddela ”Stopp!” (Seis). Loppet tas då om. Om något inträffar som stör skyttens normala prestation, har han eller hon efter domarens övervägande rätt till ett nytt lopp, förutsatt att skytten inte själv har förorsakat störningen.

9.9 Ordningsregler

12. Tävlingstavlorna numreras med tävlingsnummer och ordningsnummer 1–10 (gäller inte elektroniska tavlor). Vid förberedning, straffåtgärder samt uppförande under tävlingen följs älgskyttetävlingens regler i tillämpliga delar.

9.10 Träffens valör och tolkning

13. I tolkningsfall tolkas träffen med en 4,5 mm tapp-, skiv- eller negativtolk. Tolkningsregler 1.20.27 och 28. Efter granskningen ska tavlorna placeras så att de är tillgäng-liga för de tävlande.

9.11 Avgörande av meningsskiljaktigheter

14. Placeringen avgörs av den egentliga tävlingens eller tävlingens och finalens sammanlagda poängresultat.

9.12 Avgörande vid lika poäng – Omskjutning

15. Vid lika poäng avgörs de tre första placeringarna genom omskjutning:

1. i den egentliga tävlingen (20 skott) avgör:
   1.  antalet nummerträffar
   2.  antalet tior, nior osv.
   3.  sista skottet, nästsista skottet osv.
2. i den egentliga tävlingen och finalen (20 + 10 skott) avgör:
   1.  antalet nummerträffar i hela tävlingen
   2.  poängen i finalen
   3.  antalet tior, nior osv. i hela tävlingen
   4.  sista skottet, nästsista skottet osv.

9.13 Omskjutning

16. Vid omskjutning skjuts två lopp i taget tills skillnader uppstår. Omskjutningens ordningsföljd lottas. Vid omskjutningen används samma kommandon som under finalen. Omskjutningen avgör den inbördes placeringen bland deltagarna. Inga provskott eller kallskott vid omskjutningen.

9.14 Lika resultat i lagtävling

17. Lika resultat i lagtävlingen avgör:
    1.  bästa individuella poängen
    2.  lagets antal nummerträffar
    3.  lagets antal tior, nior osv.

Om inget annat nämns separat i dessa regler tillämpas gällande jaktskytteregler i fråga om de allmänna bestämmelserna och reglerna för älgskytte och jaktskytte vid FM-tävlingar.

---

 

10. Luftgevärstjäder

10.1 Måltavla

1. Som tavla används en finsk tjäderfigur. Tavlan kan vara elektronisk eller av kartong. En kartongtavla består av fem tjäderfigurer. Tavlans tjäderfigurer ska vara helt synliga inom tavelramen. Tavlans storlek är 170 x 170 mm. Tavlorna kan också vara ett tavelband. Skjutningen omfattar fyra serier om fem skott, som skjuts på olika tavlor. Tavlans tjäderfigurer skjuts i ordningen vänster upp, höger upp, mitten, vänster ner och höger ner. Elektroniska tavlor har en tjäderfigur.
   .

Tjäderfigurens ringdiametrar från ytterkant till ytterkant är:

 

Mitt i nummer 10 finns en fullträff med 0,5 mm diameter. Den elektroniska tavlans fullträff beror på anläggningen och programvaran. Den kan visas som en separat figur eller som ett decimaltal av träffen. En definition av fullträffen ska uppges före tävlingens början.

10.2 Bana

2. Skjutavståndet är 10 m. El-drivna eller mekaniska tavelbytesmekanismer kan användas. Framför skjutstationen ska det finnas ett 80–100 cm högt och cirka 30 cm brett bord eller en bänk för utrustningen. Bakom skjutstationen ska det finnas tillräckligt utrymme för funktionärerna. Tavelramen eller tavelhållaren ska placeras så att den mittersta tjäderfigurens fullträff är på 140 cm (+/- 5 cm) höjd mätt från skjutstationen.

10.3 Färdigställning

3. I färdigställning ska vapnets pipa vara riktad snett uppåt och vapnets kolv ska vara synlig under avtryckarhandens överarm. Ställningen ska vara ”orörlig”.

10.4 Skjutställning

4. Skjutställningen är stående utan stöd. I klass S 13 skjuter både flickor och pojkar i stående ställning med hjälp av stöd, se punkt 1.22. Laddningsstöd är förbjudet i alla klasser. En medhjälpare får ladda vapnet i serien S13.

10.5 Provskott

5. Provskottens antal är fritt. För provskotten reserveras tre minuter. Skjutningen av provskotten inleds med kommandot ”Gör er klara för provskotten!” (Valmistautukaa koelaukauksiin) och då alla är klara ger grendomaren kommandot ”Provskott, ni har 3 minuter på er. Får skjuta!” (Koelaukaukset, aikaa 3 minuuttia. Saa ampua). Tiden för provskotten upphör med en fem sekunders summerton och kommandot ”Öppna låsen. Vapnen på bordet!” (Lukot auki. Aseet pöydälle). Den tävlandes vapen ska då vara tomt och oladdat. Provtavlorna avlägsnas och de av grendomaren märkta tävlingstavlorna sätts på plats. För elektroniska tavlors del startas programvaran för tävlingsserie. Under tiden för provskotten får man använda bankikare eller motsvarande till att granska träffarna.

10.6 Skjutningen

6. Tävlingsserierna börjar med kommandot ”Gör er klara för de fem tävlingsskotten!” (Valmistautukaa viiden laukauk-sen kilpailusarjaan). Efter detta (minst 30 sekunder) kommenderas ”Ladda!” (Lataa), varvid skyttarna laddar sina vapen. Grendomaren frågar därefter: ”Är skyttarna klara?” (Ovatko ampujat valmiit). När alla skyttar står i färdigställning ges en ljudsignal, som anger att skjuttiden som är 2,5 minuter börjar. Skjuttiden slutar med en fem sekunders ljudsignal, och under den tiden får skyttarna skjuta.
   Grendomaren frågar: ”Har alla skjutit?” och ger därefter kommandot ”Öppna låsen. Vapnen på bordet!” (Lukot auki. Aseet pöydälle). Ifall någon av skyttarna har ett laddat vapen ännu efter den fem sekunder långa ljudsignalen, ska han eller hon höja handen och tydligt svara ”Nej!” (Ei) på den ställda frågan.
   Skytten ska omedelbart ladda ur vapnet enligt grendomarens anvisningar. Efter den första serien byts tavlan till en ny tävlingstavla eller byts den elektroniska tavlan av programvaran.
   Pausen mellan serierna är cirka två minuter. Under pausen får vapnet inte lyftas från bordet och skytten får inte avlägsna sig från skjutplatsen. 
   Den andra, den tredje och den fjärde tävlingsserien skjuts på samma sätt som den första, med samma kommandon av grendomaren. Efter det sista kommandot ”Öppna låsen” (Lukot auki) ges kommandot ”Säkerhetsflaggan i” (Turvaliput paikoilleen). 
   Vid enskilda skott i finalen för luftgevärstjäder samt nya skott ska vapnet laddas med en kula åt gången (man får inte ha i flera kulor i magasinet).

10.7 Ordningsregler

7. Ifall den tävlande har skjutit två skott i samma tjäder, räknas endast den bättre träffen. Om den tävlande har skjutit fler än fem skott på samma tavla förkastas hans eller hennes resultat. Ifall det finns ett extra skott i tavlan som skjutits av en annan tävlande, beaktas i resultatet den bättre träffen i tjädern.
8. Vid förberedning, straffåtgärder samt uppförande under tävlingen följs jaktskyttereglernas allmänna bestämmelser och bestämmelserna om tjäderskytte.

10.8 Träffens valör och tolkning

9. I tolkningsfall tolkas träffen med en 4,5 mm tapp-, skiv- eller negativtolk. Tolkningsregler 1.20.27 och 28. Efter granskningen och poängräkningen placeras tavlorna så att de är tillgängliga för skyttarna. På en elektronisk tavla syns resultatet omedelbart när skjutningen avslutats.

10.9 Finalen

10. I början av finalen reserveras 3 minuter för provskott. Provskotten och den första finalserien skjuts som i den egentliga tävlingen. Omedelbart efter att serien skjutits tolkas träffarna och seriens resultat läggs till den tävlandes resultat från den egentliga
     
    tävlingen. Det sammanlagda resultatet meddelas skyttarna och åskådarna enligt placeringarna. Den andra finalserien skjuts ett skott i taget. De tävlande har 30 sekunder tid att avfyra ett skott enligt grendomarens kommandon. Kommandona är ”Gör er klara!” (Valmistautukaa), ”Ladda med en patron!” (Yhdellä patruunalla lataa), ”Är skyttarna klara?” (Ovatko ampujat valmiit?), ljudsignal. När 25 sekunder har gått hörs en fem sekunders ljudsignal, under vilken de tävlande får skjuta. Efter ljudsignalen frågar grendomaren: ”Har alla skjutit?” och ger därefter kommandot ”Öppna låsen. Vapnen på bordet!” (Lukot auki.
    Aseet pöydälle). Efter det sista kommandot ”Öppna låsen” (Lukot auki) ges kommandot ”Säkerhetsflaggan i” (Turvaliput paikoilleen).  Efter varje skott tolkas träffarna, resultatet läggs till de tidigare poängen och meddelas skyttarna och åskådarna enligt placeringarna. I finalen tilldelas skyttarna skjutstation enligt placeringarna i den egentliga tävlingen.

10.10 Avgörande av meningsskiljaktigheter

11. Placeringen avgörs av seriernas sammanlagda poängresultat.

10.11 Avgörande vid lika poäng – Omskjutning

12. De tre första placeringarna avgörs alltid genom omskjutning:

1. I den egentliga tävlingen (5+5+5+5) avgör:
   1.  antalet nummerträffar
   2.  antal poäng i fjärde, tredje och andra serien
   3.  antalet tior, nior osv. i hela tävlingen
   4.  den sista träffen, den nästsista träffen osv.
2. i den egentliga tävlingen och finalen (5+5+5+5) och (5+5) avgör:
   1.  antalet nummerträffar i hela tävlingen
   2.  poängen i finalen
   3.  antalet tior, nior osv. i hela tävlingen
   4.  den sista träffen, den nästsista träffen osv.

10.12 Omskjutning

13. Omskjutningen om medaljplatserna skjuts på de tävlandes skjutstationer i finalen så fort resultaten står klara. I omskjutningen skjuts ett skott i taget tills skillnader uppstår. I omskjutningen slår en fullträff en vanlig tia. De tävlande har 30 sekunder tid att avfyra sitt skott. Kommandona är desamma som i den andra serien i finalen. Grendomaren avgör på vilken figur de tävlande skjuter.
14. Omskjutningen avgör den inbördes ordningen mellan de som deltar i omskjutningen.

10.13 Lagtävling

15. I lagtävlingen räknas poängen endast från den egentliga tävlingen. Vid lika resultat avgör:
    1.  den bästa individuella poängen
    2.  lagets antal nummerträffar
    3.  lagets antal tior, nior osv.

Om inget annat nämns separat i dessa regler tillämpas gällande jaktskytteregler i fråga om de allmänna bestämmelserna och reglerna för tjäderskytte och jaktskytte vid FM-tävlingar.

---

 

11. Älgskidskytte

11.1 Delgrenar, bana och måltavlor

1. Tävlingen är uppdelad tre delgrenar: skidning, avståndsbedömning och skjutning. Alla delgrenar ska utföras i sin helhet.
2. Som måltavla används älgtavlans träffområde.
3. För tolkning av träffarna används en 8 mm tolk.
4. Skidsträckan är 7–9 km i lätt kuperad terräng. För serie S13, S 16, N 65, M 70 och M 80 kan tävlingsarrangören förkorta skidsträckan med högst 2 km.

11.2 Skjutstation

5. Skjutavståndet är 100 m (97–101 m). Ordningen vid skjutstationen ska vara sådan att skytten uppfattar både sin skjutstation och sin tavlas nummer.
6. Skjutstationens placering får inte avvika i sid- eller höjdled mera än fyra meter från den tänkta vågräta linje som går via figurens mittpunkt vinkelrätt mot tavellinjen. Bakom ska finnas utrymme för skjutbanans jurys verksamhet och de tävlande ska kunna komma till och från skjutstationen utan att störa varandra. Tävlingsarrangören kan efter eget övervägande använda pappskivan på baksidan av tavlan.

11.3 Tävlingens utförande

7. Vid tävlingen används traditionell skidstil. En tävlande eller ett lag som bryter mot denna regel diskvalificeras.
   8.    I S13-serien får en medhjälpare vara med på tävlingsbanan. Medhjälparen får dock inte besöka bedömningsplatsen. Om medhjälparen tävlar kan han eller hon följa med först efter sin egen tävlingsprestation.
   9.    Den utrustning som behövs under tävlingen, inklusive vapnet, ska medföras under hela tävlingen. 
   Tävlande i serie S 13, S 16, N 65 och M 80 medför inte sitt vapen under tävlingen i älgskidskytte, utan vapnen och patronerna samt hörselskydden ska hållas i förvar under skidmomentet på en för dem reserverad plats med öppna gevärslås. Tävlande i ovan nämnda klasser kan även ha med sig hörselskydd. 
   På tävlingsområdet ska vapnen transporteras med lösgjorda slutstycken eller säkerhetsflagga isatt, såsom anges i punkt 1.12.17 i de allmänna bestämmelserna. Säkerhetsflaggan får tas bort vid vapengranskningen eller på väg till startområdet. Vapnets slutstycke får stängas på startområdet och slutstycket får vara stängt under skidmomentet. Ett löstagbart magasin får finnas i magasinöppningen endast på den egna skjutstationen. Slutstycket ska öppnas och magasinet ska tas ur magasinöppningen efter att det sista skottet har avfyrats innan man avlägsnar sig från skjutstationen. Om vapnet inte har löstagbart magasin ska en säkerhetsflagga sättas i eller slutstycket lösgöras innan man avlägsnar sig från skjutstationen. En funktionär öppnar vapnets slutstycke och kontrollerar vapnet genast när den tävlande kommer i mål.

11.4 Avståndsbedömning

10. Avståndsbedömningen utförs på två finska älgfigurers huvuden på två olika bedömningsplatser. Den bedömning som gjorts på varje bedömningsplatsen är slutgiltig. Figurerna ska vara på 50–200 meters avstånd från bedömningsplatsen. Summan av bedömningssträckorna för tävlande i samma klass får inte variera med mer än tio procent.
11. Figurerna ska skäras ut så att snittet tangerar den yttersta öronsnibben och den yttersta ringen. Figuren ska skäras loss från underlaget och placeras så att den plats i terrängen där figuren står är synlig från bedömningsplatsen. Mätningen utförs lodrätt. Figuren ska stå vinkelrätt mot bedömningslinjen och med mulen vågrätt.
12. Bedömningen görs med ögonmått. Det är förbjudet att använda handen, skidstaven eller något annat hjälpmedel.

11.5 Skjutningen

13. Skjutningen sker under skidsträckans andra hälft.
14. Den tävlande ska före skjutningen tydligt upprepa det tavelnummer som domarna meddelat honom.
15. Skjutställningen är stående på skidorna, utan stöd. Användning av bärremmar eller sele som hjälpmedel är tillåten. Flickoroch pojkar som under tävlingsåret fyller högst 13 år skjuter stående med stöd (se punkt 1.22). En medhjälpare får ladda vapnet i serien S 13.
16. Skjutningen omfattar tio skott.
17. Geväret får tas från ryggen, magasinet sättas in och geväret laddas först på den skjutstation som anvisats den tävlande. Det är förbjudet att flytta sig på skjutplatsen med laddat gevär.

11.6 Tävlingsresultat

18. Tävlingsresultatet erhålls genom att räkna ihop de olika delgrenarnas poäng.

11.7 Skidpoäng

19. Poängen räknas på följande sätt: Skidtiden tas med en sekunds noggrannhet. Den bästa skidaren i varje klass får 300 poäng. För överskridande av den bästa skidarens tid ända upp till 5 förlustminuter ett poäng per 10 sekunder och för delen som överskrider 5 minuter 1 poäng per 20 sekunder.

11.8 Avståndsbedömningspoäng

20. Bedömningen sker med en meters noggrannhet. Ifall båda bedömningsavstånden är riktiga, ger bedömningen 300 poäng. För varje felmeter avdras två poäng från 300 poäng.

11.9 Skjutpoäng

21. Poängen från skjutningen fås genom att multiplicera skjutresultatet med sex. Högsta möjliga poäng från skjutningen är 600 poäng. Ifall det finns fler än 10 kulhål i figuren och det inte går att avgöra vilka kulhål som tillhör skytten i fråga, räknas de bästa träffarna skytten till godo.

11.10 Meddelande av resultaten

22.  Skjutresultaten tolkas, markeras och antecknas, och träfftavlorna placeras så att de är tillgängliga för skyttarna. Åtminstone vid större tävlingar borde man sträva efter att kunna meddela resultatet tillförlitligt samtidigt som de tävlandes skidresultat. Tidpunkten för meddelande av avståndsbedömningens resultat avgörs av ändamålsenligheten i fråga om tävlingens genomförande och kraven på jämlikhet.

11.11 Avgörande av meningsskiljaktigheter

23. Det erhållna poängantalet avgör placeringen. Vid lika resultat vinner den tävlande som har bättre skjutresultat. Om skillnader inte uppstår på detta sätt avgör i stället den bättre skidtiden.
24. Vid lika resultat i lagtävling vinner det lag som har det bästa individuella resultatet, eller bästa skjutresultatet och därefter bästa individuella skidtid.

---

 

12. Älgskidskyttestafett

Vid tävlingen beaktas älgskidskyttets regler i tillämpliga delar.

12.1 Bana och utrustning

1. Som mål används en tavla som är tydligt urskiljbar från bakgrundsfärgen och med en diameter på 25 cm. Träffarna ska markeras med en till tavlan ansluten tydlig marke-ringsanordning eller på annat sätt så att en träff uppfattas.
2. Skidsträckan är 3–4 km i lätt kuperad terräng per etapp. Cirka två tredjedelar av sträckan skidas före skjutningen.
3. Avståndsbedömningen utförs till en älgfigurs huvud så att alla skidlöpare på en viss etapp bedömer samma figur.

12.2 Tävlingens organisation

4. I Y- och Y50-serierna ingår fyra och i damlag ingår tre tävlande. I Y50-stafetten ska minst två tävlande som fyller 60 år under tävlingsåret vara med. Vid tävlingar av träningsnatur kan lagens storlek vara en annan. Stödskyttar (S13) får delta i stafetten i Y- och N-serien. Högst en stödskytt per lag får delta i stafetterna.
   5.    I damstafetten ska tävlande som under tävlingsåret fyller högst 16 år eller minst 65 år inte medföra sitt vapen.
   I Y- och Y 50-stafetter ska tävlande som under tävlingsåret fyller högst 16 år eller minst 80 år inte medföra sitt vapen.
   6.    Lagets sammansättning och skidordning ska anmälas till arrangörerna en timme före starten. Arrangörerna kan avvika från denna regel.
   7.    Lagens numrering eller igenkänningstecken ska vara lätt att urskilja för varje etapp.
   8.    Starten sker som samstart till skottet av ett vapen.
   9.    Ifall en tjuvstart inträffar ska starten tas om. En tjuvstart medför en varning för laget.
   10.    Försening berättigar inte till ny starttid.
   11.    På startplatsen ska varje lag ha eget spår minst i 100 m och spåren ska så småningom förenas.
   12.    Växlingsområdets längd är 30 m. Ifall växlingen inte sker på detta område, ska växlingen göras om.
   13.    Växlingen anses ha gjorts när den inkommande tävlande har vidrört följande stafettdeltagare med handen.

12.3 Skjutningen

14. Skjutningen omfattar fem skott per etapp. Deltagare som under tävlingsåret fyller högst 13 år kan skjuta stående med stöd. Vårdnadshavaren bär stödskyttens vapen från vapenställningen till skjutstationen och efter skjutningen till vapenställningen tillsammans med den tävlande. Vårdnadshavaren kan sätta stödet på plats, men får inte ladda vapnet eller på annat sätt hjälpa den tävlande.

12.4 Straffrundor

15. Avståndsbedömningsfel och bommar medför straffrundor för den tävlande som följer:

 

16. En eller två straffbanor kan användas.
17. Om man senare upptäcker att grendomaren har gett för många eller för få straffrundor ändras den berörda tävlandes och lagets resultat med det felaktiga antalet straffrundor, genom att antingen addera eller subtrahera den som tid den tävlande i genomsnitt använt till att tillryggalägga straffrundan. Tiden som den tävlande i genomsnitt använt till straffrundan beräknas enligt formeln: straffrundans längd x stafettens tid/åkt sträcka (inkl. straffrundor). Ansvaret för att åka det rätta antalet straffrundor som funktionären meddelat ligger hos den tävlande.
18. Tävlingsarrangören kan efter eget övervägande ersätta straffrundorna i älglöpningsstafetten med strafftid.

• Strafftid för bedömning 45 s och för skytte 90 s. Strafftiden läggs till de tävlandes etapptider.

---

 

13. Älglöpning och älglöpningsstafett

1. Vid älglöpning och älglöpningsstafett följs reglerna för älgskidskytte och älgskidskyttestafett med följande undan-tag:
   • På tävlingsområdet ska vapnen transporteras med lösgjorda slutstycken eller säkerhetsflagga isatt, såsom anges i punkt 1.12.17 i de allmänna bestämmelserna. Säkerhetsflaggan får tas bort vid vapengranskningen eller på väg till vapengranskningen eller vapenställningen. 

13.1 Löpsträckor

2. Löpsträckan är cirka 4–5 km. För serie S 13, S 16, D 65, H 70 och H 80 kan tävlingsarrangören förkorta löpsträckan med högst 1 km.
3. Löpsträckan i stafetten är cirka 2–3 km.
4. Straffrundorna i älglöpningsstafetten:
   •  bedömning 100 m
   •  skjutning 200 m
   •  Gradering såsom i älgskidskytte.
   
   Strafftid i älglöpningsstafett:
   •  strafftid för bedömning 30 s
   •  strafftid för skytte 60 s

13.2 Bestämmelser angående skjutningen

5. Vapnet och patronerna förvaras under löpningen i för ändamålet reserverad vapenställning. Vapnets slutstycke ska vara öppet och ett löstagbart magasin ska tas ur magasinöppningen. När vapnet transporteras från vapenställningen till skjutstationen och tillbaka ska vapnets lås vara öppet och pipan ska vara riktad uppåt. Magasinet får sättas in och vapnet laddas först på den skjutstation som anvisats den tävlande. Vapnets slutstycke ska vara öppet och ett löstagbart magasin ska tas ur magasinöppningen innan man avlägsnar sig från skjutstationen. Om vapnet inte har löstagbart magasin ska en säkerhetsflagga sättas i eller slutstycket lösgöras innan man avlägsnar sig från skjutstationen.
6. Tävlingsarrangören är vid behov skyldig att separat uppmana de tävlande att se till att slutstycket lämnas öppet efter skjutningen och att magasinet tas ur magasinöppningen. Säkerhetsflaggan sätts i vapnet eller slutstycket tas bort när vapnet hämtas från vapenställningen. 
7. Av den utrustning som används vid skjutningen kan endast hörselskydden förvaras i vapenställningen under löpningen.
8. På skjutstationen ska finnas tydliga skyltar som markerar ett ”GÅNGOMRÅDE”, se punkt 1.5.c.

---

 

14. Älggång

14.1 Allmänt

1. Älggång består av tre delgrenar: gång, avståndsbedömning och skjutning.
2. Alla delgrenar ska utföras i sin helhet utan onödig fördröjning.
3. Gångsträckan är 3–5 km på terrängbana. Användning av gåstavar är tillåtet.
4. Avståndsbedömningen utförs till fyra älgfigurers huvud, som ska vara på ett 50–200 meters avstånd från bedömningsplatsen.
5. Som måltavla används älgtavlans träffområde, på vilket de tävlande skjuter tio skott i stående ställning från 100 m.
6. Tävlingsresultatet fås genom att räkna ihop poängen från avståndsbedömningen och skjutmomentet.
7. Vid älggång följs i tillämpliga delar reglerna för älglöpning.

14.2 Klädsel och utrustning

8. Normal lätt klädsel för friluftsliv eller sport är tillåten. Samma vapen ska användas under hela tävlingen Skyttejacka och -skodon är förbjudna. Så kallade skyttehandskar, -mössa och -glasögon får användas.
9. Det är förbjudet att använda eller medföra avståndsmätare på tävlingsbanan.
10. Mobiltelefon, surfplatta eller dylikt får inte heller användas på tävlingsbanan.

14.3 Avståndsbedömning

11. Bedömningen sker med en meters noggrannhet från fyra bedömningsplatser till fyra älgfigurers huvud. Den bedömning som gjorts på varje bedömningsplatsen är slutgiltig. De tävlande får inte återvända till föregående bedömningsplats.
12. På bedömningsplatsen arbetar alla tävlande självständigt. Det är förbjudet att diskutera och samarbeta med andra tävlande. För en första överträdelse ges en varning och för en andra utestängs den tävlande från tävlingen.
13. En avståndsbedömningsplats kan ligga före skjutstationen eller efter.
14. Bedömningen görs med ögonmått. Det är förbjudet att använda handen eller något annat hjälpmedel.
15. Summan av bedömningssträckorna för tävlande i samma klass får inte variera med mer än tio procent.
16. Ifall alla fyra bedömningsavstånden är riktiga, ger bedömningen 600 poäng. För varje felmeter avdras två poäng från 600 poäng.

14.4 Skjutstation

17. Skjutavståndet är 100 m (97–101 m). Ordningen vid skjutstationen ska vara sådan att skytten uppfattar både sin skjutstation och sin tavlas nummer.

14.5 Vapenbestämmelser

18. Vapnet som används vid älggångstävlingar ska följa Jaktskyttereglernas allmänna bestämmelser, se punkt 1.21.

14.6 Bestämmelser angående ordningen vid skjutstationen

19. Vapnet och patronerna förvaras under gångmomentet i för ändamålet reserverad vapenställning.  I övrigt följs reglerna för älglöpning, se punkt 13.2.5.   
20. Tävlingsarrangören är vid behov skyldig att separat uppmana de tävlande att se till att slutstycket lämnas öppet efter skjutningen och att magasinet tas ur magasinöppningen. Säkerhetsflaggan sätts i vapnet eller slutstycket tas bort när vapnet hämtas från vapenställningen.
21. Av den utrustning som används vid skjutningen kan endast hörselskydden förvaras i vapenställningen under gången.

14.7 Skjutningen

22. Skjutningen sker under gångsträckans andra hälft. Skytten ska vara ensam på skjutstationen (se punkt 1.8.13b), och han eller hon får inte störas. På skjutstationen får man inte prata. Man får inte heller lämna skjutstationen under pågående skjutning.
23. Skytten ska vara ensam på skjutstationen (med undantag av personer under 18 år) och han eller hon får inte störas. På skjutstationen får man inte prata. Man får inte heller lämna skjutstationen under pågående skjutning.
24. Skjutställningen är stående utan stöd.
25. Flickor och pojkar som under tävlingsåret fyller högst 13 år skjuter stående med stöd, se punkt 1.22.
26. Skjuttiden är sju minuter. Tiden börjar när den tävlande hämtar vapnet i vapenställningen och slutar när den tävlande ställer tillbaka vapnet i vapenställningen efter skjutningen. Om vapenställningarna står långt från skjutstationen kan domarkollegiet fatta beslut om att förlänga skjuttiden. Tre poäng dras av från den tävlandes resultat för varje påbörjad övertidsminut om skjuttiden överskrids. Vid mindre tävlingar kan skjuttiden kontrolleras med hjälp av stickprov.
27. Poängen från skjutningen fås genom att multiplicera skjut-resultatet med sex. Högsta möjliga poäng från skjutningen är 600 poäng. Ifall det finns fler än 10 kulhål i tavlan och det inte går att avgöra vilka kulhål som tillhör skytten i fråga, räknas de bästa träffarna skytten till godo.

14.8 Tävlingsresultatet och avgörande av placeringen

28. ävlingsresultatet (maximalt 1 200 poäng) fås genom att räkna ihop poängen från skjutmomentet och avståndsbedömningen.
29. Det erhållna poängantalet avgör placeringen.
30. Vid lika resultat vinner den tävlande som har bättre skjutresultat. Om skillnader inte uppstår på detta sätt avgör:
    •  antalet nummerträffar
    •  antalet tior, nior osv.
31. Vid lika resultat i lagtävling vinner det lag som har det bästa individuella resultatet. Om skillnader inte uppstår på detta sätt avgör det näst bästa resultatet osv.

14.9 Offentliggörande av resultat

32. Man strävar efter att meddela en tävlandes resultat genast efter målgången, med beaktande av kraven på jämlikhet (bedömning) i klassen.

---

 

15. Älgskidning

15.1 Allmänt

1. Reglerna för älggång följs med följande undantag:
2. Tävlingen består av tre delgrenar: skidning, avståndsbedöm- ning och skjutning. Alla delgrenar ska utföras i sin helhet utan onödig fördröjning.

15.2 Tävlingen

3. Vid tävlingen används traditionell skidstil. Skidsträckan är 7–9 km i lätt kuperad terräng.
4. Den utrustning som behövs under tävlingen, inklusive vapnet, ska medföras under hela tävlingen. Flickor och pojkar som under tävlingsåret fyller högst 16 år samt kvinnor som fyller minst 65 år och män som fyller minst 80 år kan förvarar vapnet, patronerna och hörselskydden i vapenställningen under skidmomentet.
5. Skjutställningen är stående på skidorna, utan stöd. Använd- ning av bärremmar eller sele som hjälpmedel är tillåten.
6. Flickor och pojkar som under tävlingsåret fyller högst 13 år skjuter stående med stöd, se punkt 1.22.
7. Vid transport av vapen och ordningen vid skjutstationen iakttas reglerna för älgskidskytte, se punkt 11.3.9. 

---

 

16. Nordiskt jaktskytte

16.1 Allmänt

1. De officiella reglerna för Nordiskt Mästerskap i Jaktskytte följs till övriga delar än det som anges nedan:
2. Som hagelmaterial är det tillåtet att använda de material som tävlingsarrangören meddelat.
3. I nordisk trap kan skjutstationerna vara i en rak linje enligt Finlands jägartrapregler.
4. Om en skytt i N-serien till åldern kunde tävla i minst S60-serien, kan han eller hon vid rådjursskytte skjuta från s.k. ”högre skjutställning”.

16.2 Officiella regler

5. Officiella gällande regler finns på Finlands Jägarförbunds tävlingssidor. Där finns också en inofficiell översättning till finska av de officiella reglerna på svenska.
6. I de fall då något inte nämns i dessa regler, men nämns i Finlands Jägarförbunds jaktskytteregler tillämpas Finlands Jägar- förbunds jaktskytteregler.

---

 

17. Europeiskt jaktskytte

17.1 Allmänt

1. Man följer de officiella reglerna Combined Game Shooting rules (De europeiska jaktskyttereglerna) till övriga delar än det som anges nedan:
2. I den tävlingsform som definieras i reglerna och som omfattar 40 kulskytteskott + 50 trapduvor + 50 compak sportingduvor, kan man också tävla med häften så många skott och duvor. Man har då 20 kulskytteskott + 25 trapduvor + 25 compak sportingduvor.
3. Förutom i en kombinationstävling har man en kulskyttetävling med samma seriefördelning som en kombinationstävling.
4. Skyttar i S55- och S65-serien kan skjuta på rävfiguren sist. Då är skyttens skjutordning rådjur, gems, vildsvin och räv.
5. Skyttar i S55- och S65-serien kan skjuta på rävfiguren i knästående eller sittande skjutställning.  Om skytten vill skjuta sittande ska arrangören ställa en pall till skyttarnas förfogande som de får sitta på. Pallens mått ska vara 15 cm x 22 cm x 30 cm. Användning av pall är frivilligt.
6. Om en skytt i N-serien till åldern kunde tävla i minst S55-serien, kan han eller hon skjuta på rävfiguren enligt samma regler som S55-serien.

17.2 Officiella regler

6. Officiella gällande regler finns på Finlands Jägarförbunds tävlingssidor. Där finns också en inofficiell översättning till finska av de officiella, engelskspråkiga reglerna.
7. I de fall då något inte nämns i dessa regler, men nämns i Finlands Jägarförbunds jaktskytteregler tillämpas Finlands Jägarförbunds jaktskytteregler.

---

 

18. Finländska mästerskap i jaktskytte

1. Finländska mästerskapstävlingar ordnas i följande grenar: älgskytte, tjäderskytte, miniatyrälgskytte, miniatyrtjäderskytte, luftgevärsälg, luftgevärstjäder, jägarskeet, jägartrap, älgskidskytte, älglöpning, älggång, älgskidning, nordiskt jaktskytte samt europeiskt jaktskytte.

18.1 Ordnande av tävlingarna

2. Finlands Jägarförbunds förbundsstyrelse utser arrangören av tävlingen, tävlingstiden och -platsen.
3. Arrangörsdistriktet skickar tävlingsinbjudan till varje di-strikt senast tre månader före tävlingen. I tävlingsinbjudan ska man ange datum, plats och dagsprogram för tävlingen. Närmare information med tävlingsanvisningar skickas till distrikten senast 1 månad före tävlingen.
4. - 
5. FJF:s tävlingsarbetsgrupp för jaktskytte utnämner domarkollegierna för FM-tävlingarna. Tävlingsarrangören föreslår en ordförande och tre medlemmar till domarkollegiet. Tävlingsarbetsgruppen utser en grenansvarig eller en ställföreträdare för denne till domarkollegiet. Om möjligt ska alla medlemmar i domarkollegiet vara från olika distrikt. Den organisation som arrangerar tävlingen kan inte ha medlemmar i domarkollegiet.

18.2 Deltagarrätt

6. Rätt att delta i mästerskapstävlingarna har varje FJF:s distrikt som föregående kalenderår har betalat medlemsavgiften till förbundet. Alla FJF:s medlemmar har rätt att delta. 
   Den tävlande har rätt att delta i endast en klass i sin gren och en stafettävling i samma FM-tävlingar.

18.3 Anmälningar

7. Anmälningar görs av ifrågavarande distrikt inom FJF. Distriktet svarar för att alla medlemmar i deltagarlaget bevisligen är medlemmar i FJF.
   Distriktet kan anmäla hur många tävlande som helst till tävlingarna. Utländska tävlande gör anmälan direkt till arrangören.
   7.    Anmälningarna till FM-tävlingarna ska skickas per e-post till tävlingsarrangören 12 dygn före tävlingen, i den form som
   arrangören uppgett eller på annat sätt som arrangören meddelat. Arrangören ska skicka ett mottagningsbevis på mottagen anmälan. Ifall distriktets anmälan kommer fram för sent fördubblas deltagaravgiften / gren / tävlande.
   8.    Tävlande som anmäls till serierna S 13, S 16 och S 20 ska även ange kön.

18.4 Ändringar

10. Efter anmälningsdagen får distriktet byta tävlingsdeltagare, men byten ska meddelas skriftligen till tävlingskansliet senast kl. 19.00 dagen innan klassen i fråga ska tävla i sin gren.

18.5 Deltagaravgifter

11. Deltagaravgifterna i alla grenar godkänns av tävlingsarbetsgruppen för jaktskytte. Den tävlande kan få tillbaka sin deltagaravgift om han eller hon kan visa tävlingsarrangören ett godtagbart skäl till det.

18.6 Tidsschema och program

12. Vid FM-tävlingar ska varje distrikts deltagare genom lottdragning fördelas jämnt under hela tävlingens skjuttid i sin serie, vilket ska beaktas också när man gör upp programmet för datorlottning.
13. Mästerskapstävlingarnas tidsschema ska göras upp så att den egentliga tävlingen och finalen i en klass kan skjutas under samma dag.
    I arrangemangen ska man sträva efter att hela klassen tävlar utan avbrott. Vid klassbyte kan representanter för olika klasser skjuta till och med i samma heat.
14. Tävlingsarrangören kan anordna utfyllnadsgrenar i samband med tävlingen, men i dessa kan man inte tävla om det finländska mästerskapet.

18.7 Lagtävlingar och stafetter

15. Mellan distrikten tävlas i varje klass i två skilda lagtävlingar (herrarnas och damernas lagtävlingar). Resultatet i herrarnas lagtävling är det sammanlagda resultatet för varje distrikts tio bästa herrar i varje klass. De som tävlar i Y-serien deltar i herrarnas lagtävling. Resultatet i damernas lagtävling är det sammanlagda resultatet för varje distrikts tre bästa damer i varje klass. Endast den egentliga tävlingens resultat räknas. 
    I älggång och älgskidning avgörs en lagtävling. I den räknas resultatet för varje distrikts tio bästa tävlande i alla klasser.
    I nordiskt jaktskytte avgörs en lagtävling. I den räknas resultatet för varje distrikts fem bästa tävlande.
    I europeiskt jaktskytte avgörs en lagtävling i både kulskytte- och kombinationstävling. I dem räknas resultatet för varje distrikts fem bästa tävlande.
16. Resultaten för de pojkar som tävlar i klasserna S 16 och S 20 räknas till resultatet i herrarnas lagtävling, förutsatt att deras resultat är minst det tionde bästa bland distriktets deltagare i herrklasserna. På motsvarande sätt räknas resultaten för de flickor som tävlar i klasserna S 16 och S 20 till resultatet i kvinnornas lagtävling, förutsatt att deras resultat är minst det tredje bästa bland distriktets deltagare i herrklasserna.
17. Tjäderskytte, Minitjäderskytte, luftgevärstjäder, älgskidskytte och älglöpning räknas resultaten för pojkar och flickor i klassen S 13 inte till resultaten i herrarnas eller damernas lagtävlingar, utan de har en egen lagtävling. I den räknas resultatet för varje distrikts tre bästa tävlande (i den egentliga tävlingen).
18. Ifall man måste utreda till vilket av ett distrikts lag som tävlande med lika resultat i olika klasser hör, avgörs till vilket lag de tävlande hör enligt de olika grenarnas regler om lika poäng.
19. Till programmet vid FM-tävlingar i älgskidskytte och äl-glöpning hör också stafetter distrikten emellan i klasserna Y, Y 50 och N. Stafettlagen i klasserna Y och Y 50 består av fyra och damlaget av tre tävlande.

18.8 Vinster

20. Tävlingsarrangören skaffar mästerskapsmedaljer till de tre bästa i varje klass, lagtävlingsmedaljer i klasserna S 13, H och D samt stafettmedaljer i klasserna Y, Y 50 och N i älggång och älgskidning samt i älgskidskytte och älglöpning.
21. Distriktet som arrangerar tävlingen svarar för att priserna motsvarar tävlingarnas rang. Hederspriserna ska vara föremål, inte pengar.
22. Priserna i utfyllnadsgrenarna kan arrangören ordna på önskat sätt.

18.9 Klasser i älgskytte, tjäderskytte, jägarskeet och jägartrap

23. I älgskytte, tjäderskytte och jägartrap tävlar man i 10 klasser. S 16, S 20, Y, M 50, M 60, M 70, M 80, N, N 50 och N 65.
24. I tjäderskytte tävlar man i elva klasser: S 13, S 16, S 20, G, M 50, M 60, M 70, M 80, N, N 50 och N 65.
25. I klasserna S 13, S 16 och S 20 kan flickor och pojkar som under tävlingsåret fyller högst 13, 16 och 20 år delta. I klasserna M 50, M 60, M 70, M 80, N 50 och N 65 kan herrar och damer som under tävlingsåret fyller minst 50, 60, 65, 70 eller 80 år delta.

18.10 Egentlig tävling och final i älgskytte och tjäderskytte

26. Tävlingen består av den egentliga tävlingen och finalen.
27. Till final kommer de tio bästa skyttarna i alla klasser samt alla de som har samma poäng som skytten på tionde plats.

18.11 Egentlig tävling och final i jägarskeet och jägartrap

28. Tävlingen består av en serie om 25 duvor. Därtill skjuts en 25 duvors final.
29. Till finalen antas de skyttar som har träffat minst 24 duvor. Om dessa inte är färre än tio till antalet i klass Y, M 50, M 60 och M70 antas till finalen de tio bästa skyttarna, samt de som har samma resultat som skytten på tionde plats.
    Om det i de andra serierna inte finns minst fem skyttar som träffat 24 duvor antas till finalen de fem skyttar som har det bästa resultatet samt de som har samma resultat som den femte skytten.

18.12 Klasserna miniatyrälg- och miniatyrtjäderskytte

30. I miniatyrälgskytte tävlar man i tio klasser: S 16, S 20, Y, M 50, M 60, M 70, M 80, N, N 50 och N 65.
31. I miniatyrtjäderskytte tävlar man i elva klasser: S 13, S 16, S 20, Y, M 50, M 60, M 70, M 80, N, N 50 och N 65.

18.13 Egentlig tävling och final i miniatyrälg och miniatyrtjäder

32. Tävlingen består av den egentliga tävlingen och finalen.
33. Till final kommer de tio bästa skyttarna i alla klasser samt alla de som har samma poäng som skytten på tionde plats.

18.14 Klasser i luftgevärsälg och luftgevärstjäder

34. I luftgevärsälg tävlar man i tio klasser: S 16, S 20, Y, M 50, M 60, M 70, M 80, N, N 50 och N 65.
35. I luftgevärstjäder tävlar man i elva klasser: S 13, S 16, S 20, Y, M 50, M 60, M 70, M 80, N, N 50 och N 65.

18.15 Egentlig tävling och final i luftgevärsälg och luftgevärs-tjäder

36. Tävlingen består av den egentliga tävlingen och finalen.
37. Till final kommer de tio bästa skyttarna i alla klasser samt alla de som har samma poäng som skytten på tionde plats.

18.16 Klasser i älgskidskytte och älglöpning

38. Tävlingar ordnas i 11 klasser: S 13, S 16, S 20, Y, M 50, M 60, M 70, M 80, N, N 50 och N 65.
39.  I klasserna S 13, S 16 och S 20 kan flickor och pojkar som under tävlingsåret fyller högst 13, 16 och 20 år delta. I klasserna M 50, M 60, M 70, M 80, N 50 och N 65 kan herrar och damer som under tävlingsåret fyller minst 50, 60, 65, 70 eller
    80 år delta.

18.17 Åldersgrupper i och tidspoäng för älgskidskytte och älglöpning

40. Den bästa skidåkaren eller löparen får 300 poäng i varje klass och åldersgrupp.
41. För att få tidspoäng i den egna åldersgruppen är det en förutsättning att det är minst två (2) tävlande i åldersgruppen, som tävlar om FM-rang och får ett slutresultat. I annat fall jämförs skid- eller löptiden med den bästa tiden i den aktuella klassen eller den lägre åldersgrupp som är närmast och poängen fastställs därefter. Gäller klasserna Y, M 60, M 70, M 80, N, N 50 och N 65. Om den snabbaste skidåkaren eller löparen i en klass eller åldersgrupp inte tävlar om FM-rang, beräknar man egna tidspoäng för honom eller henne och dem som tävlar om FM-rang.
42. I klasserna Y, M 60, M 70 och N beräknas egna tidspoäng för åldersgrupperna Y 40, M 65, M 75 och N 40. Om dock någon i åldersgruppen Y 40, M 65, M 75 eller N 40 har se-riens bästa skid- eller löptid beräknas tidspoängen för hela klassen utifrån den.
43. I klasserna N 50, N 65 och M 80 räknar man ut egna tider med ett års mellanrum från 55, 70 och 85 år. Den bästa tiden för den äldre åldersgruppen jämförs med den bästa tiden för den yngre åldersgruppen. Om den äldre är snabbare beräknas tiderna för den yngre åldersgruppen eller klassens tider utifrån den äldres tid.
44. I klasserna S 13, S 16 och S 20 beräknas egna skid- och löppoäng för både flickor och pojkar.
    I klass S13 räknar man ut egna poäng ut för dem som under tävlingsåret fyller högst 7, 9, 11 eller 13 år. Om den yngre är snabbare beräknas tidspoängen för den äldre åldersgruppen utifrån den yngre gruppens tidspoäng.

18.18 Klasser i älggång och älgskidning

46. Man tävlar i sex klasser: S 13, S 18, N, Y, S 65 och Jägarklass.
    47.    I klasserna S 13 och S 18 kan flickor och pojkar som under tävlingsåret fyller högst 13 eller 18 år delta.

• I klassen D kan damer och flickor tävla.
• I G-serien kan män, kvinnor, flickor och pojkar tävla.
• Klassen S 65 är avsedd för tävlande som under tävlingsåret fyller minst 65 år.

Jägarklassen är öppen för alla tävlande som under tävlingsåret inte deltar i detta tävlingsevenemangets (älgskidskytte eller älglöpning) övriga FM-grenar. Skyttar som använder skjutstöd kan endast tävla i klass S 13.

18.19 Klasser i nordiskt och europeiskt jaktskytte

Se punkt 16.2 och 17.2.

18.20 Uppnående av FM-rang

48. I den individuella tävlingen har klassen ett FM-värde om minst en tävlande deltar.

---

 

19. Krav för stormästare

1. Stormästarklassen är den enda skytteklassen, som kan avläggas i jaktskytte.
2. Stormästarklassen kan avläggas endast vid FM-tävlingar i jaktskytte. I nordiskt och europeiskt jaktskytte kan stormästarklas- sen också avläggas vid NM-,EM och VM-tävlingar i jaktskytte.
3. Grenar som ingår är älgskidskytte, älglöpning, älggång, älgskidning, jägarskeet, jägartrap, älgskytte, tjäderskytte, miniatyrälgskytte, miniatyrtjäderskytte, luftgevärsälg, luftge- värstjäder, nordiskt jaktskytte och europeiskt jaktskytte.

Antalet skott och poängkraven per klass::

19.1 Älgskytte (4+6+10)

 

19.2 Tjäderskytte (5+5+5+5)

 

19.3 Luftgevärsälg (20+10)

 

19.4 Luftgevärstjäder (5+5+5+5+5+5)

  

19.5 Miniatyrälgskytte (20+10)

 

19.6 Miniatyrtjäderskytte (5+5+5+5+5+5)

 

19.7 Jägarskeet (25+25)

 

19.8 Jägartrap (25+25)

 

19.9 Älgskidskytte

  

19.10 Älglöpning

      

19.11 Älgskidning och älggång

 

19.12 Nordiskt jaktskytte

 

19.13 Europeiskt jaktskytte, kulskytte

 

19.14 Europeiskt jaktskytte, kombination